Med anafylaktisk reaktion menar de flesta en livshotande allergisk reaktion utlöst av något speciellt ämne som man blivit speciellt känslig mot. Det rör sig oftast om födoämnen, insektsgift, läkemedel eller gummi (latex). Hos vissa kan kraftig fysisk ansträngning ge anafylaxi. De vanligaste utlösande födoämnena är jordnötter, andra nötter, skaldjur, ägg, mjölkprodukter och fisk.
Den anafylaktiska reaktionen visar sig vanligen i flera olika organsystem: svullnad i luftvägar med andningsbesvär och astma; magtarmkanalen med knip, körningar, diarré ocj kräkningar; hjärta-kärlsystem med blodtrycksfall och cirkulationskollaps; i huden med utslag, ofta i form av nässelutslag med klåda.
Dessa plötsliga symtom uppstår när det inkommande utlösande ämnet reagerar med de speciella allergiska antikroppar som den allergiske individen har. I denna reaktion frigörs en mängd aktiva kemiska ämnen, bland annat histamin, som leder till svullnad, vidgning av blodkärl och blodtrycksfall.
Hos den drabbade kan symtomen komma väldigt plötsligt eller mera gradvis med till exempel andningsbesvär, klåda och utslag i huden, stickningar i huden (speciellt kring munnen), svimningskänsla på grund av blodtrycksfall, som i svåra fall kan leda vidare till chock. Med detta menar man i medicinska sammanhang inte en psykologisk chockreaktion utan en cirkulationskollaps med kraftig blodtryckssänkning, eventuellt ledande till medvetslöshet. Det är därför viktigt att ta kontakt med läkare så snart en kraftigt allergisk person får sådana besvär.
De viktigaste medicinerna vid behandling av en anafylaktisk reaktion är injektion av adrenalin, kortison och antihistamin. Om man är svårt allergisk kan få de läkemedlen av sin läkare så att de alltid finns till hands.
Ordet anafylaxi uppkom i början på 1900-talet när man experimenterade med vaccination (profylax = förebyggande) av djur. När höga doser av "vaccinet" ledde till djurets död kallade man det för motsatsen till profylaxis, nämligen anafylaxis eller anafylaxi.