Med tics menar man ofrivilliga kroppsrörelser eller ljud. Det kan handla om enkla rörelser som till exempel ögonblinkningar eller ljud som harklingar. Ibland kan det också, precis som du skriver, vara en större del av kroppen som rör sig. Det kan också vara ord, eller hela meningar, som upprepas.
Övergående tics är faktiskt inte så ovanligt bland barn i allmänhet. Det finns rapporterat att upp till vart femte barn har tics under någon period under uppväxten. Speciellt hos förskolebarn är detta vanligt, och kan till exempel yttra sig som grimaser eller blinkningar. Man har inte funnit någon speciell sjukdomsorsak till detta. Dessa okomplicerade tics brukar egentligen inte påverka barnet så mycket, det kan exempelvis ändå fortsätta med sina vanliga aktiviteter. De går över av sig själva inom ett år, och behöver inte behandlas på något speciellt sätt. Däremot är det förstås viktigt att man som förälder är väl informerad om vad det gäller, så att man kan överföra den tryggheten till sitt barn.
När det rör sig om mer komplicerade tics, och när de fortsätter under lång tid, kan det finnas samband med neurologiska eller psykiska sjukdomar. Detta är dock sällsynt. Ibland kan tics också förekomma som ett av flera olika symtom hos barn med andra sjukdomar eller funktionshinder.
Jag undrar om ni har haft någon kontakt med läkare om detta? Det kan ordnas via barnavårdscentralen eller vårdcentral/husläkarmottagning. Då kan ni få hjälp att konstatera vilken typ av tics detta rör sig om, och även få information och stöd.
