Ibland kan små barn komma in i en ond cirkel när det gäller avföringen, precis som du beskriver. Det kan vara så att de har varit hårda i magen och att det har gjort ont när de bajsat. Då blir de skrämda, och håller igen nästa gång. Det innebär att avföringen blir ännu hårdare och trycker på, varvid de håller igen ännu mer tills det inte går längre.
Det finns flera faktorer som är av betydelse för att det ska fungera bra med avföringen.
För det första att kosten innehåller tillräckligt mycket fibrer. Viss mat påverkar också avföringen speciellt mycket. Den blir till exempel lösare av katrinplommon, päron och bönor. Stora mängder mjölk kan bidra till att den blir hård. Däremot är syrade mjölkprodukter, som fil och yoghurt, bra.
Regelbundna måltider i lugn och ro, och att man har tid att sitta ned på toaletten när man känner sig bajsnödig har också betydelse.
Om huden runt ändtarmsöppningen är irriterad kan man smörja med en mild mjukgörande salva.
Det finns också skonsamma avföringsmedel som man kan pröva att ge, efter samråd med BVC-sjuksköterskan. Exempel på dessa är Laktulos och Duphalac. Om avföringen inte har blivit normal efter upp till en veckas behandling med dessa, rekommenderas läkarkontakt. Starka, tarmstimulerande laxermedel bör inte användas utan läkarkontakt.
Det kan också hända att det blir en kamp mellan barnet och föräldrarna om detta med bajsandet, och att man kommer in i en knepig situation på grund av det.
Om det här med avföringen är ett problem kan man tala med barnavårdscentralen. Där kan man gå igenom situationen med sjuksköterskan för att komma fram till vilken hjälp som behövs.
