Tinnitus

Tinnitus är vanligt

Tinnitus är inte en sjukdom utan ett symtom och kan beskrivas som ett ljud i öronen som inte kan uppfattas av omgivningen. Ordet kommer från latinets "tinnire" som betyder "att ringa".

Nästan alla människor har vid något tillfälle upplevt att det ringer, piper, susar eller brusar i öronen. I ett ljudisolerat rum hör många personer ljud som kommer från den egna kroppen. De flesta hör någon gång i veckan tinnitusljud som varar en kortare tid. Ibland kan övergående tinnitus upplevas efter att man har utsatts för starka ljud, till exempel efter en konsert.

Tinnitus förekommer i alla åldrar, men är vanligast bland medelålders och äldre. Människor i alla yrkesgrupper får tinnitus. Särskilt vanligt är det bland industriarbetare, lantbrukare, musiker och lärare.

Hörselskada vanligt hos den som har tinnitus

Hörselskador är mycket vanliga hos människor som besväras av tinnitus. Ungefär tre av fyra personer med tinnitus har samtidigt en hörselnedsättning.

Vad händer vid en hörselskada?

Om man till exempel fått en bullerskada har de så kallade sinnescellerna i innerörat utsatts för alltför kraftiga ljudvågor. I vissa fall kan sinnescellernas förmåga att registrera ljud försämras tillfälligt. Om sinnescellerna fortsättningsvis utsätts för höga ljudnivåer eller hög nivå upprepade gånger kan man få en permanent hörselskada. Vid extremt höga ljudnivåer kan det räcka med ett tillfälle. Det går inte att reparera örats sinnesceller efter att en sådan skada uppkommit, men man kan få hjälp av en hörapparat.

Många orsaker till tinnitus

Det finns olika förklaringar till varför man får tinnitus. De vanligaste orsakerna till tinnitus är bullerskador och hörselnedsättning på grund av att man har blivit äldre. I sällsynta fall kan tillfällig tinnitus bero på att man använder för mycket läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, exempelvis Magnecyl och Treo, men då försvinner ljudet när läkemedlet går ur kroppen.

Det finns flera teorier kring varför tinnitus uppstår när man får en hörselskada. En förklaring till tinnitus kan vara att innerörats skadade sinnesceller aktiverar sig själva, utan att de påverkas av ljud utifrån. Ytterligare en förklaring kan vara att skador på nervfibrernas isolerande höljen gör att överföringen av impulser leds till andra nervfibrer. Det orsakar att felaktiga signaler skickas till hörselcentrum i hjärnan.

Alla med hörselskada har inte tinnitus

Trots att tinnitus oftast är förenat med en hörselskada har inte alla personer med hörselnedsättning tinnitus. Därför kan inte detta helt förklara varför man får tinnitus. Det är också oklart varför en del som har tinnitus lider svårt, medan andra inte besväras alls av sin tinnitus.

Hjärnan tolkar ljud olika

Både tinnitus och vanliga ljud kan tolkas på olika sätt av hjärnan. Man hör till exempel lättare ljud som har en speciell betydelse. Det är lättare att urskilja sitt eget namn i ett kraftigt bakgrundsbuller än ljud som inte är lika betydelsefulla. En småbarnsförälder kan sova trots att åskan går, men vaknar av ett svagt ljud som det lilla barnet ger ifrån sig. I likhet med det kan tinnitusljuden ha fått en känslomässig laddning som gör att man hör dem lättare. Tinnitus kan starta negativa känslor och tankar som sedan leder till kroppsliga reaktioner. När hjärnans uppmärksamhet på tinnitus ökar kan det leda till exempelvis ökad anspänning, irritation, koncentrationssvårigheter och sömnproblem.

Tinnitus liknar långvarig smärta

Tinnitus jämförs ibland med långvarig smärta. Vid långvarig smärta kan man ha ont trots att den skada som orsakade smärtan i början har läkt. Smärtsignalerna kan ha gjort ett "smärtavtryck" i nervsystemet, och tar de "upptrampade" vägarna så att man känner smärta som förr, trots att skadan egentligen har läkt.

På liknande sätt skulle det kunna vara så att en hörselskada gör ett avtryck i "hörselminnet" när det bildas nya kontakter och nätverk mellan nerver.

Olika typer av tinnitus

Tinnitus brukar indelas i sådan som man bara hör själv, så kallad subjektiv tinnitus, och sådan som även kan höras av andra, så kallad objektiv tinnitus. Den senare är mycket ovanlig.

En annan vanlig indelning är hörselrelaterad tinnitus och tinnitus som förvärras av kroppsliga symtom. Vid den första har man en hörselskada och vid den senare kan ljudet påverkas av till exempel spänning av nackmuskulaturen.

Hur vanligt är tinnitus?

Omkring var tionde person i Sverige har erfarenhet av tinnitus. Av dessa har cirka 100 000 så svåra besvär att deras dagliga liv påverkas.

Svår tinnitus är ovanligt hos barn, men vissa studier tyder på att tinnitus är lika vanligt hos barn som hos vuxna.

Musiker får ofta tinnitus

Personer som arbetar med musik har tinnitus i högre utsträckning än andra. Bland musikstuderande och musiklärare kan så många som en fjärdedel ha problem med tinnitus. Ljudmedvetenheten är naturligtvis av stor betydelse för musiker och det kan göra att uppmärksamheten på tinnitus är större.

Kan man förebygga tinnitus?

Det går att förebygga tinnitus genom att inte utsätta öronen för alltför höga ljud. Man bör använda hörselkåpor om man använder högljudda maskiner och skydda öronen med öronproppar, så kallade musikproppar, när man går på konserter eller andra tillställningar där ljudet är högt. Om ljudnivån är så hög att det inte går att prata som vanligt bör man skydda öronen. Lockkänsla i öronen och öronsus är tecken på att man utsatts för ljud som varit för starkt.

Tinnitus kan vara på många olika sätt

Personer som har tinnitus brukar beskriva karaktären på ljudet på många olika sätt. Ljudet kan till exempel vara tjutande, susande, pysande, brummande eller metalliskt. De allra flesta med tinnitus upplever en högfrekvent ton, men man kan också uppleva flera olika ljud. Många upplever att ljudet varierar i karaktär över dagen. Ljudstyrkan kan variera från ett svagt bakgrundsljud som bara hörs i tyst miljö till ett starkt ljud som överröstar yttre ljudkällor.

Tinnitus kan i sin tur leda till andra symtom och besvär. Personer som har tinnitus säger ofta att de har problem med

• irritationskänslor
• störd nattsömn
• störd koncentrationsförmåga.

En del som har tinnitus känner sig också trötta och nedstämda. Det är vanligt med muskelspänningar och man tycker ofta att besvären försämrar livskvaliteten.

När ska man söka vård?

Man ska kontakta en vårdcentral om:

• Man har så mycket besvär att man blir irriterad, har svårt att koncentrera sig eller får sömnproblem.
• Man får tinnitus i enbart ett öra och som inte minskar inom några veckor.
• Man har tinnitus som förvärras vid stress, muskelspänning, oro eller ångest och där förvärringen inte minskar inom några veckor.

Ibland får man remiss till exempelvis öron-näsa-halsklinik, hörselvårdsavdelning, psykiatrisk klinik eller tandläkare med särskild kunskap om bettstörningar.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Läkarundersökning och hörseltest

När man söker vård brukar läkaren göra en allmän hälsobedömning, där genomgång av sjukdomshistoria och en kroppsundersökning ingår. Ett vanligt hörselprov, där enbart toner testas, kan visa att hörseln är som den ska vara trots att en del sinnesceller är skadade. Vanligtvis förlorar man sinnesceller under hela livet, men först i medelåldern kan en hörselnedsättning registreras.

Tinnitus kan inte mätas objektivt

Tinnitus kan inte mätas med objektiva mätmetoder. Därför måste den som har tinnitus själv beskriva sina problem. Lidandet av tinnitus mäts ofta med frågeformulär, som bland annat kan ta upp

• hur ofta man upplever tinnitus
• hur påträngande tinnitus känns
• hur tinnitus påverkar dagliga aktiviteter
• hur man påverkas mentalt av tinnitus
• hur tinnitus påverkar arbetskapaciteten
• hur tinnitus påverkar den allmänna hälsan.

De flesta blir bättre

Det finns inget vetenskapligt bevisat botemedel mot tinnitus, behandlingen går istället ut på att lindra besvären och förbättra upplevelsen av de besvärande ljuden. De flesta som får tinnitus blir bättre av sig själva efter en tid.

Det går att lindra besvären själv

Hur man mår fysiskt och psykiskt har stor betydelse för hur mycket man lider av sin tinnitus. Även om man ofta behöver hjälp av en läkare finns det många saker man kan göra själv. Här är några exempel på åtgärder:

• Man kan försöka att undvika höga ljud och buller.
• Om man har sömnbesvär kan man pröva att sätta på radion eller någon annan ljudkälla som kan ge ett behagligt bakgrundsljud.
• Man kan försöka att stressa mindre och se till att det finns tid för återhämtning och avslappning. Det är bra att motionera regelbundet, eftersom det förebygger utmattning, stress och depression.

Hos en läkare kan man få hörseln kontrollerad och få hjälp med hörselförstärkning om hörseln är försämrad. En hörapparat kan göra att man inte längre upplever lika stora tinnitusbesvär. Om hörseln är som den ska vara kan en brusapparat vara till nytta ibland.

Man bör se till att få behandling för kroppsliga sjukdomar. Det kan till exempel handla om smärta, felaktig belastning eller rörelsehinder. Dessutom bör man få behandling om man är deprimerad eller har ångest. Det är viktigt att försöka anpassa kraven på sig själv så att livssituationen blir rimlig. Ibland behöver man professionell hjälp och mediciner för att kunna gå vidare och bli bra.

Viktigt utreda varför tinnitus utvecklats till ett problem

När man söker hjälp behöver man få undersökt varför man har fått tinnitus. Orsaken kan vara en bestående eller tillfällig hörselnedsättning, och därför bör en läkare utreda om man har en hörselskada.

Man bör också få undersökt varför tinnitus har blivit framträdande och påverkat livskvaliteten. Här gäller det alltså att läkaren, förutom att undersöka orsaken till att tinnitus har startat, också undersöker orsaken till varför tinnitus har utvecklats till ett problem. På så sätt kan behandlingen riktas mot orsakerna till de besvär man har av tinnitus.

Upplägget av den behandling man får varierar mellan olika landsting. Det finns föreläsningar, behandlingar individuellt eller i grupp och även behandling via internet.

Särskild utredning och behandling om man har nedsatt hörsel

Om man samtidigt med tinnitus även upplever att man har nedsatt hörsel bör man få sin hörsel undersökt. Det finns alltid hjälp och stöd att få. Ibland kan man behöva tekniska hjälpmedel som till exempel hörapparater.

Tinnitus som förvärras av kroppsliga symtom

Om man har tinnitus som förvärras av kroppsliga symtom bör man få behandling och lindring av grundorsaken till att tinnitusbesvären ökar. Det kan handla om olika smärttillstånd som nackvärk, ryggvärk och annan ledvärk. Om man har tinnitus som förvärras av kropsliga symtom brukar  ändra karaktär vid tryck mot exempelvis nacken eller vid rörelse i käkleden. Ofta kan sjukgymnastik hjälpa. En allmänläkare på vårdcentralen kan ansvara för en sådan utredning och behandling.

Om man har tinnitus är det vanligt att man även har spänningar i käkledsmuskulaturen. Då bör man få behandling mot detta, till exempel med bettskenor. De kan man oftast få av sin vanliga tandläkare, men ibland behövs hjälp av specialisttandläkare. Besvären från käkledsregionen och tinnitus hänger ihop eftersom nervbanorna är sammankopplade på central nivå.

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en av metoderna som har störst vetenskapligt stöd när det gäller att lindra tinnitusbesvär. Om man får KBT är målet bland annat att lära sig metoder för att minska eller hantera besvären som tinnitus medför. Det kan till exempel vara sömnbesvär, koncentrationsproblem, anspänning, stress, irritation, trötthet och ljudkänslighet. I terapin lär man sig hitta sätt att förhålla sig till tinnitus för att göra det mindre störande i vardagen. Man kommer fortfarande att ha tinnitus även efter behandlingen, men de flesta störs inte lika mycket längre.

Tinnitus retraining therapy

Tinnitus retraining therapy, TRT, är en annan behandlingsmetod där man använder sig av ljudstimulering i kombination med strukturerad rådgivning. Ljudet kommer från en så kallad ljudstimulator som man har på sig flera timmar per dygn och ljudet ställs in på en sådan nivå att man fortfarande hör tinnitusljuden. Ljudstimulatorn ska används i ungefär 1-1,5 år. Målet med TRT är inte att ta bort tinnitusljudet utan att minska de negativa reaktionerna på ljudet, som till exempel irritation och obehag. På så vis kan det ske en så kallad habituering, eller tillvänjning, av ljudet vilket kan medföra att man inte längre hör tinnitus om man inte aktivt lyssnar på det. Behandlingen utförs av en audionom.

Depression kan förvärra upplevelsen

Ibland kan man behöva behandla en depression, som förvärrar upplevelsen av tinnitus, innan man kan ta emot andra former av behandlingar mot tinnitus. Det finns däremot inget stöd för att ge sådan behandling mot tinnitus om man inte har en depression.

Viktigt med tidig vård

Om man söker för tinnitus hos en läkare på vårdcentralen bör man få en noggrann bedömning av hälsotillståndet. Läkaren behöver också få veta vilken livssituation man har. Det är viktigt för att man ska kunna få rätt behandling.

Det finns studier som tyder på att tidigt insatt tinnitusbehandling, speciellt om behandlingen är individualiserad i sitt upplägg, gör att förloppet blir lindrigare och den negativa inverkan på livskvaliteten minskar.

Alternativa behandlingsmetoder

Det finns personer som tar naturläkemedel, som exempelvis johannesört eller ginkgo biloba, för att pröva om dessa medel har effekt på tinnitus. Det finns också annan alternativ behandling, till exempel laserbehandling.

Det finns inga vetenskapliga bevis för att dessa behandlingar har någon effekt på tinnitus.

Patientorganisation

Hörselskadades Riksförbund kan ge råd och stöd om man själv eller anhörig har tinnitus.

Artister och musiker mot tinnitus

AMMOT - artister och musiker mot tinnitus är en ideell förening som består av artister, musiker, discjockeys, ljudtekniker och andra som är intresserade av frågor om tinnitus och ljud. På webbplatsen finns fakta om tinnitus, ljud med mera.