Smärta

Skriv ut (ca 10 sidor)

Smärta kan till exempel bero på en skada eller en sjukdom. Men ibland går det inte att hitta orsaken till smärtan. Smärta kan komma plötsligt och gå över snabbt, eller vara långvarig och pågå i flera månader. Det är viktigt att du som har haft ont länge får rätt råd och behandling och hjälp att hantera din smärta.

Skriv ut

Olika typer av smärta

Olika typer av smärta

Smärta kan delas in i olika kategorier:

  • Smärta på grund av skadad vävnad, till exempel skador i hud eller muskler.
  • Nervsmärta.
  • Psykogen smärta, som orsakas av psykiska sjukdomar.
  • Smärta utan klarlagd orsak.

Smärta på grund av skadad vävnad

Smärta på grund av skadad vävnad kallas den typ av smärta du känner när någon vävnad i kroppen skadas såsom huden, musklerna och blodkärlen. Den här typen av smärta är vanlig och de flesta har upplevt den någon gång. När du till exempel bränner dig är det vävnadssmärta du känner. Det gör du även efter en operation eller då du har fått en inflammation någonstans i kroppen.

Nervsmärta

Nervsmärta beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet. Både direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att du upplever smärta.

Vid nervsmärta får du ofta störningar i känseln och förändrad känsla i till exempel huden. Smärtan kan även stråla ut i en arm eller ett ben. Ibland kan smärtan komma i attacker, som blixtar. Nervsmärta finns ofta kvar länge och är svårare att behandla än smärta i skadade vävnader.

Exempel på sjukdomar och tillstånd som har samband med nervsmärta är

Fantomsmärta är en typ av nervsmärta

Fantomsmärtor efter amputation hör också till gruppen nervsmärta. Fantomsmärta är smärta som du känner från en kroppsdel som inte längre finns. Smärtan beror på förändringar i nervsystemet och även till viss del av skadade nervtrådar.

Avskurna nervtrådar som börjat växa ut igen är ofta extra känsliga, och du kan få ont vid bara mycket lätt beröring eller utan någon beröring alls.

Psykogen smärta

Psykogen smärta är smärta som uppstår vid psykisk sjukdom. Smärtan har alltså sin orsak i en svår psykiatrisk diagnos som djup depression eller svår posttraumatisk stress

När det gör ont utan uppenbar orsak

Ibland hittar läkaren varken vävnadsskada eller nervskada som kan förklara varför smärtan finns kvar under en längre tid. Det kan bero på att du har förändringar som inte går att upptäcka med till exempel röntgen eller andra undersökningar. Sådana förändringar som kan uppstå vid en skada eller en sjukdom kan orsaka långvarig smärta i till exempel rygg, muskler och leder, det finns det forskning som visar.

Smärta som inte har någon synlig, uppenbar orsak kan också handla om en gammal skada som har läkt men som inte har fått rätt behandling.

Smärttillstånd utan att någon direkt skada kan hittas är till exempel

Fäll ihop

Plötsliga och långvariga besvär

Plötsliga och långvariga besvär

Smärtan kan komma plötsligt och gå över snabbt, men den kan också vara långvarig.

Plötslig smärta har ofta en tydlig orsak

Plötslig smärta uppstår när du till exempel får ryggskott, slår tån i en tröskel eller opereras. När skadan läker går oftast smärtan över.

Plötslig smärta kan påverka kroppen på olika sätt. Om du plötsligt får mycket ont kan du börja kallsvettas, bli blek, andas snabbt och ytligt, få hjärtklappning och höjt blodtryck. Du kan också må illa och känna dig yr.

Långvarig smärta kan påverka hur du mår

Långvarig smärta är smärta som finns kvar efter den tid det brukar ta för en skada att läka, vanligen 3-6 månader. Du behöver inte ha ont hela tiden för att smärtan ska kallas långvarig. Det kan också handla om smärta som kommer tillbaka gång på gång, till exempel migrän.

Uttrycket kronisk smärta kan vara missvisande eftersom det kan låta som att det gör ont hela livet, men så behöver det inte vara. Den långvariga smärtan kan behandlas med vissa läkemedel och andra åtgärder. Det onda kanske inte går att få bort helt, men kan lindras.

Exempel på sjukdomar och tillstånd som kan orsaka långvarig smärta är

Smärtan kan ibland också bero på en funktionsnedsättning.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du

  • har långvarig smärta, det vill säga smärta som har pågått i mer än tre månader
  • om du behöver råd för att hantera din smärta.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om

  • du har kraftiga smärtor, till exempel starka bröstsmärtor eller magsmärtor, eller om du har svår huvudvärk
  • smärtan kommer plötsligt eller kommer i intervaller
  • du har smärta och samtidigt har andra symtom, till exempel feber.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Rör på dig

Försök att röra på dig så mycket som du klarar av. Konditions- och muskelträning är bra, till exempel promenader, stavgång, simning, cykling, skidåkning eller gruppgymnastik. Om du rör dig för lite finns det risk för att värken blir värre med tiden. Fysisk aktivitet som gradvis ökas i intensitet, ett par gånger i veckan ger positiva långsiktiga effekter på musklernas funktion, på din fysiska och psykiska hälsa och även på själva smärtan. 

Endorfiner är kroppens egna smärtstillande substanser. Du kan öka endorfinerna i din kropp genom att anstränga dig så att du blir varm och svettig i 20 minuter.

Nedstämdhet, oro och stress kan göra att smärtan blir svårare att hantera

Hur du mår påverkar hur du reagerar på smärta. Smärtan kan till exempel bli svårare att hantera om du är nedstämd, orolig, sover dåligt, upplever mycket stress eller har problem hemma eller på jobbet.

Om du inte är i psykisk balans kan det i sin tur bidra till att smärtan håller i sig och blir långvarig. Du hamnar i en ond cirkel. Tänk igenom vilka delar i din vardag som du mår bra av och vilka delar som du mår sämre av och vad som till exempel gör dig stressad. Kanske går det att förändra något så att stressen minskar.

Försök att ta kontroll över smärtan

Ibland kan inte orsaken till smärtan behandlas. Det kan också hända att det onda inte lindras med vanliga metoder inom sjukvården. Då kan du behöva lära dig mer om smärthantering. Att hantera smärtan handlar om att du tar kontrollen över ditt liv, i stället för att låta smärtan styra.

Samtalsterapi kan vara ett gott stöd i ditt arbete med att försöka hantera smärtan.

Fäll ihop

Behandlingar

Behandlingar

Behandlingen beror på vilken typ av smärta du har, till exempel om det är smärta som beror på en skada i en del av kroppen, om det är nervsmärta eller om det är smärta med oklart ursprung.

Det finns många olika behandlingsmetoder, bland annat behandlingar som har bevisats ge långvarig effekt, till exempel

Andra behandlingar har mer kortsiktig effekt, till exempel

  • avslappning och massage
  • akupunktur
  • kyla eller värme
  • nervblockad.

Ingen metod hjälper vid all slags smärta, behandlingen måste anpassas till varje enskild person.

Det är viktigt att du själv och läkaren har realistiska mål när smärtbehandlingen inleds. Målet med smärtbehandlingen kan vara att få bort det onda i vila, att få mindre ont eller att få bättre livskvalitet trots att du har ont.

Kunskap och delaktighet är viktigt

En viktig del i behandlingen är att få bättre verktyg, allt ifrån läkemedel till psykologiska metoder, för att få kontroll över smärtan.  

Att du får undervisning och information och får vara delaktig i din egen vård är mycket viktigt för att uppnå en bra smärtbehandling. Även anhöriga behöver få information om smärtan och om olika möjligheter till behandling.

Fysisk aktivitet

Det är lätt att bli stillasittande och passiv när du har ont, men motion leder till att kroppens eget smärtstillande system stimuleras. Bland annat frigörs endorfiner i blodet samtidigt som blodcirkulationen ökar.

Träning som kombineras med kognitiv beteendeterapi, KBT, kan minska vissa typer av långvarig smärta. Du kan också få ett träningsprogram som provats ut av en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Psykologisk behandling

Kognitiv beteendeterapi, KBT, hos en terapeut som är utbildad inom smärtbehandling har visats ge god effekt med eller utan samtidig läkemedelsbehandling.

Målet med den här typen av behandling är inte att ta bort själva smärtan. I stället får du lära dig olika beteenden som gör att du får en bättre kontroll över smärtan. Det kan minska upplevelsen av att det gör ont.

Elektrisk stimulering av nerver, tens

Tens är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar, vilket leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras.

Om du har svår nervsmärta kan du i stället för tens få behandling med ryggmärgsstimulering. Då opereras en speciell elektrod in mot ryggmärgen och stimuleringen sköts via en dosa under huden.

Smärtstillande läkemedel

Det finns flera olika typer av dels receptfria smärtstillande läkemedel och dels receptbelagda smärtstillande läkemedel. Vilket eller vilka läkemedel du får beror i första hand på vilken typ av smärta det handlar om, hur svår du upplever att den är samt dess följder, till exempel sömnstörningar.

Den smärtlindrande effekten och biverkningarna av olika läkemedel kan skilja från en person till en annan. Därför kan det hända att du får prova olika läkemedel. Målet är att du ska hitta ett läkemedel som fungerar bra mot smärtan utan att du får alltför jobbiga biverkningar.

Avslappning och massage

Avslappningsövningar brukar lindra om du har värk som beror på muskelspänningar. När du har ont spänner du musklerna ännu mer. Avslappningsövningar bryter då den onda cirkel som lätt kan uppstå.

Massage kan också hjälpa vid smärta, men effekten är oftast kortvarig. Massage ökar blodcirkulationen i musklerna och utsöndringen av endorfiner. Dessutom ökar mängden oxytocin, ett hormon som bidrar till en känsla av lugn och ro.

Stretchning minskar stelheten och smärtan. Stretchning förbättrar också rörligheten om musklerna är stela. Ofta är det bra att först mjuka upp musklerna med värme för att öka blodcirkulationen och därefter tänja musklerna försiktigt.

Läs mer: Avslappning för axlarna, Avslappning för hela kroppen, Avslappning för nacken och Avslappning genom andning.

Akupunktur

Akupunktur kan fungera till viss del mot huvudvärk, nackvärk och tillfälliga inflammationer. Ofta behövs det flera behandlingar under en period. Smärtlindringen kommer för det mesta direkt och kan sitta i från några dagar till flera veckor.

Kyla eller värme kan lindra vid tillfällig värk

Du kan pröva att dämpa tillfällig, lindrig värk med hjälp av kyla eller värme. Om du får en akut skada, som till exempel en stukning, kan kyla minska smärtan. Om du exempelvis har menssmärtor eller värk som beror på stela muskler kan det vara skönt med värme. Du kan till exempel använda en värmedyna.

Nervblockad

Smärta i nerverna kan blockeras på olika sätt. Det kallas nervblockad, och kan i enstaka fall ge en längre tids smärtlindring. Nervblockader används framför allt som bedövning under och efter operation.

När du får en tillfällig nervblockad sprutas lokalbedövningsmedel in i närheten av nerven. Effekten sitter då i upp till några timmar.

Blockaden kan upprepas några gånger, men bör inte användas som en regelbundet återkommande behandling under lång tid.

På en smärtmottagning kan du få behandling och råd om din smärta

I vissa fall kan du få en remiss till en smärtmottagning. Men då behöver en läkare först göra en utredning av din smärta. På en smärtmottagning samarbetar personer med olika utbildning och yrkesbakgrund för att hjälpa personer som har långvarig smärta. I arbetsgruppen kan specialistläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kurator finnas med. Andra yrkeskategorier, till exempel specialisttandläkare, kan också ingå.

Ett sådant tvärprofessionellt team kan bidra till förståelsen av din smärta från olika kunskapsområden. Det kan vara särskilt värdefullt om du har smärta som är svår att diagnosticera.

På en del smärtmottagningar kan du även få smärtrehabilitering, ofta i grupp, där det ingår flera moment som smärtundervisning och olika fysiska aktiviter. Där får du lära dig mer om smärta, och hur du kan påverka den på olika sätt.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Smärtan varnar för att något är skadat

Smärtan är en inbyggd skyddsreflex. Den varnar för att något är skadat eller håller på att skadas i kroppen. Den får dig att reagera så att förhoppningsvis inget allvarligt hinner ske.

Smärta är ett komplicerat fenomen och kan beskrivas som en obehaglig fysisk eller känslomässig upplevelse.  

Hjärnan talar om att och var det gör ont

Smärtreceptorerna som finns överallt i kroppen reagerar på värme, cellskador, inflammationer och mekaniskt tryck. När du har en inflammation bildas dessutom ämnen i den inflammerade kroppsdelen som gör att du får mer ont.

Smärtsignalerna startar när smärtnerverna stimuleras. I ryggmärgen sker en omkoppling av smärtimpulserna till nya nervbanor, som leder smärtsignalerna vidare dels till hjärnan men även direkt till kroppens muskler.

Att musklerna får informationen direkt visar sig till exempel när du drar undan handen som lagts på en het platta redan innan du medvetet hunnit känna att det gör ont.

I hjärnan når smärtimpulserna först hjärnans smärtcentrum. Från smärtcentrum går sedan signalerna vidare till hjärnbarken och det är först när de har nått dit som du blir fullt medveten om smärtan och var på kroppen det gör ont.

Smärtsystemets känslighet kan öka om inte smärtan behandlas

Oavsett vilken orsaken till smärtan är, är det viktigt att du får rätt råd och behandling. Annars finns det risk för att smärtsystemet ställer om sig och blir känsligare för smärtimpulser. Andra delar av ditt nervsystem, utöver det skadade området, kan påverkas när du har haft ont länge.

I vissa fall kan smärtutbredningen öka med tiden och leda till att hela smärtsystemet blir överkänsligt.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

  • Bild av en kropp och en skala där du kan markera vilken typ av smärta du upplever.

    Vid läkarbesöket kan du få markera på en skala vilken typ av smärta du upplever i olika delar av kroppen.

    Mer information
    Detaljbild på kropp och en linje på vilken du kan markera vilken typ av smärta du upplever.

  • Bild av kropp och en smärtskala där du kan fylla i vilken typ av smärta du upplever.

    Bilden där du har fyllt i vilken typ av smärta du upplever, kan även användas under behandlingen för att se hur smärtan påverkas.

    Mer information
    Detaljbild av kropp och smärtskala.

  • Bild på en så kallad smärtlinjal.

    Med hjälp av en smärtlinjal kan du själv uppskatta hur intensiv din smärta är.

Vid läkarundersökningen får du svara på en rad frågor, till exempel  

  • var du har ont
  • hur länge du har haft ont
  • hur smärtan började
  • om du har haft liknande smärtor tidigare
  • om du har ont hela tiden eller om smärtan kommer och går
  • om smärtan har ökat eller minskat sedan den började
  • om smärtan stör eller hindrar nattsömnen
  • vad som lindrar smärtan, till exempel stillhet, rörelse eller läkemedel
  • om smärtan förändras när du till exempel äter, rör dig, anstränger dig eller är utsatt för psykiska påfrestningar.

För att beskriva hur det känns kan du använda ord som molande, dov, intensiv, krampaktig, skärande, huggande, stickande, svidande, brännande, ilande, bultande, pulserande eller utstrålande i arm eller ben. Det är bra att tala om vad du själv tror att det onda beror på.

Om det är möjligt är det bra att inte ta värkmedicin innan du går till en läkare. Det är svårare för läkaren att ta reda på vad smärtan beror på om den har dämpats.

Smärtan uppskattas med hjälp av en smärtlinjal

Olika människor upplever smärta på olika sätt och den kan vara svår att beskriva. Du kan själv uppskatta hur intensiv smärtan med hjälp av en så kallad Visuell Analog Skala, VAS, på en smärtlinjal.

Smärtlinjalen har en flyttbar del som kan ställas in längs en linje, där linjens ena ände anger "ingen smärta", och den andra änden "värsta tänkbara smärta". När du har ställt in den flyttbara delen så att den visar smärtans svårighetsgrad, vänder läkaren på linjalen. Där finns i stället siffror längs linjen så att "ingen smärta" motsvarar siffran noll och "värsta tänkbara smärta" motsvarar siffran tio.

Du kan även beskriva din smärtupplevelse med ord, men det brukar vara enklare att visa på en linjal hur ont du har. Smärtlinjalen används även för att se hur smärtstillande medel verkar.

Bra att skriva smärtdagbok

Vid läkarbesöket kan du också få rita in i en figur var du har ont och vilken typ av smärta du upplever. Figuren kan även användas under behandlingen för att se hur smärtan påverkas.

Det är också bra om du hemma har skrivit upp när på dygnet du har ont, hur det känns och i vilka situationer du har ont. Om du har med dig din smärtdagbok till läkaren är det lättare att beskriva smärtan.

Läkaren undersöker och föreslår behandling

Hos läkaren får du också genomgå en kroppsundersökning. Ibland behövs även kompletterande undersökningar, som till exempel röntgen eller provtagning.

Utifrån samtalet och undersökningen ställer sedan läkaren en diagnos och ger förslag till behandling.

Fäll ihop

Att leva med smärta

Att leva med smärta

Långvarig smärta kan påverka hur du mår. Särskilt om du har ont under en längre tid kan smärtan påverka den fysiska och psykiska prestationsförmågan, sömnen och sexlivet. Det kan i sin tur väcka känslor av nedstämdhet och hopplöshet. Smärtan kan även skapa oro för att något är allvarligt fel.

Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas, inte bara av den försämrade förmågan att klara av sysslor hemma och på jobbet, utan också av att du mår psykiskt sämre av värken i sig.

Med hjälp av förståelse, bra och anpassad smärtlindring och smärthantering kan din livskvalitet förbättras även om det kan ta lite tid.

Du kan också försöka att göra sådant som du tycker är roligt och stimulerande, även det kan verka lindrande. Även om du får mer ont av något du gör är det mycket sällan skadligt. 

 

Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

Det kan vara svårt att vara närstående till en person som har svår smärta. Det kan vara svårt att veta hur du kan hjälpa och stödja på bästa sätt. Ibland kanske du som närstående tar över alla uppgifter i hemmet. Det kanske inte alltid är det bästa, då det kan göra att den som har smärtan känner sig ännu mer ”värdelös”.

Det är bra om du som är närstående kan vara med i samband med läkarbesök eller besök hos andra behandlare. Då kan du själv få mer förståelse för den långvariga smärtan och få mer insikt i hur du kan stödja på bästa sätt.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-13
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Ylva Sterner, läkare, specialist i smärta och rehabilitering, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå