Ramipril ratiopharm

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Ramipril ratiopharm?

Ramipril ratiopharm är ett läkemedel som används vid högt blodtryck och vid hjärtsvikt. Det används även som blodtrycksmedicin för att samtidigt förebygga andra följder av kärlsjukdom, som till exempel försämrad njurfunktion till följd av diabetes.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen ACE-hämmare och det verksamma ämnet är ramipril.

Recept och högkostnadsskydd

Medicinen finns som tabletter i styrkorna 2,5 milligram, 5 milligram och 10 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Det verksamma ämnet ramipril är blodtryckssänkande om man har högt blodtryck. Vid hjärtsvikt gör läkemedlet att hjärtat återfår förlorad arbetsförmåga.

När blodcirkulationen är försämrad, till exempel på grund av hjärtsvikt, blir även genomblödningen av njurarna försämrad.

För att inte njurarna ska fungera sämre bildas då ett ämne som kallas angiotensin-2.

Det gör bland annat att blodkärlen i kroppen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt och det kommer mer blod till njurarna. Det sker på bekostnad av hjärtat som får arbeta hårdare. I längden kan det leda till att hjärtat pumpar sämre.

Ramipril minskar bildningen av det blodtryckshöjande ämnet angiotensin-2 och då vidgas blodkärlen. Det leder till minskat motstånd för blodet i kärlen och då sjunker blodtrycket. Vid hjärtsvikt betyder det minskade motståndet i kärlen att hjärtat får avlastning och inte behöver arbeta så hårt.

Blodtryckssänkningen kommer snabbt efter att man har tagit medicinen, ofta efter någon timme, och den varar under minst ett dygn. När man börjar med medicinen kan det dröja flera månader innan blodtrycket har sjunkit maximalt. Om man tar medicinen mot hjärtsvikt kan det dröja flera veckor innan man känner någon förbättring av medicinen.

Hur tar man medicinen?

Man kan svälja tabletten med lite vatten.
Tabletten kan delas men bör inte tuggas eller krossas eftersom den smakar illa.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Oftast tar man medicinen 1-2 gånger om dagen med lite vatten. Man brukar få börja med en låg dos som ökas gradvis tills effekten är lagom.

Om man har högt blodtryck är en vanlig startdos 2,5 milligram en gång om dagen, och en vanlig underhållsdos är 5 milligram en gång om dagen.

Om man har glömt att ta medicinen ska man fortsätta att ta den som vanligt nästa dag. Man ska inte ta någon extra dos.

Viktigt

Det kan ta tid innan kroppen vänjer sig vid medicinen. Därför är det viktigt att man noga följer de doseringsanvisningar som läkaren har lämnat, särskilt om det är första gången man behandlas med medicinen. Det är extra viktigt vid de första doserna eller om dosen behöver höjas. Om man känner sig yr eller svimfärdig efter att ha tagit medicinen bör man kontakta läkare direkt.

Om man får nässelutslag, buksmärtor, eller om man samtidigt får klåda på läppar eller i ögonen, svårt att svälja eller andningssvårigheter när man använder medicinen, bör man omedelbart kontakta läkare och inte ta fler doser.

Man bör heller inte använda medicinen om man använt en annan ACE-hämmare och reagerat på något av dessa sätt. Detsamma gäller om man reagerat på något av dessa sätt utan att veta varför eller om man vet med sig att man har ärftligt angioödem.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Innan man börjar använda medicinen ska man berätta för sin läkare om man använder någon så kallad cox-hämmare. Cox-hämmare är läkemedel mot smärta och inflammation, som till exempel Ipren, Magnecyl och Diklofenak. De här medicinerna kan öka vätskemängden i kroppen och därmed motverka effekten av de mediciner man fått mot högt blodtryck eller hjärtsvikt.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan få torrhosta. Ofta kommer inte den här biverkningen förrän man har behandlats en tid. Hostan försvinner när man slutar med behandlingen. Om hostan är besvärande kan man kontakta läkare.

Andra kan få biverkningar som till exempel yrsel eller huvudvärk. Vissa kan få magbesvär, som till exempel kräkning eller diarré.

Medicinen ökar risken för yrsel på grund av blodtrycksfall när man reser sig hastigt. Risken är störst i början av behandlingen. Om man får huvudvärk som inte går över inom någon vecka kan man kontakta läkare.

En ovanlig, men ändå viktig biverkning som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Angioödem innebär att man har en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelfeberutslag. Ofta kommer svullnaden i ansiktet, tungan eller svalget. Buksmärtor i samband med ACE-hämmare kan bero på samma slags svullnad i tarmens slemhinnor.

Om man får nässelutslag, buksmärtor eller om man samtidigt får klåda på läppar eller i ögonen, svårt att svälja eller andningssvårigheter när man använder medicinen, bör man omedelbart kontakta läkare och inte ta fler doser.

Graviditet och amning

Man ska inte använda läkemedlet när man är gravid. Det verksamma ämnet i medicinen påverkar fostret och kan orsaka missbildningar.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Andra läkemedel med samma verksamma ämne

Det finns andra läkemedel som innehåller ramipril. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket. Exempel på läkemedel som innehåller ramipril är

Ramipril finns även i andra läkemedel i kombination med ett urindrivande medel, till exempel Ramipril/Hydroklortiazid.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-09-20
Manusunderlag:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Kenneth Pehrsson, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna