Operationssår

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Större operationer genomförs på sjukhus medan mindre operationer kan göras på vårdcentraler och andra öppenvårdsmottagningar. Efter att man har opererats behöver såret sys ihop. Ett operationssår har oftast raka, fina kanter. När dessa läggs intill varandra och fästs ihop med hjälp av stygn, eller suturer som de också kallas, brukar såret läka bra och efterlämna ett ganska diskret ärr. Såret kan också häftas ihop med små metallklämmor, så kallade agraffer.

Förberedelser

Innan ett sår kan sys ihop efter en operation tvättar operationssköterskan eller assistenten huden runt såret med fuktade kompresser.

Behandling

Läkaren syr ihop såret med hjälp av pincett, nålförare och tråd. Ibland är det operationssköterskan som syr ihop såret. Eftersom man redan har fått bedövning eller blivit sövd innan själva operationen, behöver man inte få någon ytterligare bedövning för att såret ska sys. Ibland sprutar läkaren ändå in bedövningsmedel i sårkanterna för att minska smärtan de första timmarna efter operationen.

Hur mår man efteråt?

Om man har ont efter operationen kan man få smärtstillande läkemedel.

Innan man lämnar sjukhuset eller vårdcentralen får man veta hur man ska sköta sitt sår, om och när man får duscha och om och när stygnen ska tas bort. Man får även veta hur mycket man kan röra sig med tanke på operationssåret.

Visa mer

Varför ges behandlingen?

Varför ges behandlingen?

  • Hudlager

    Huden består av flera lager. Ytterst finns överhuden. Under överhuden finns läderhuden som är stark och elastisk. Läderhuden innehåller olika känselkroppar och körtlar. Underhuden innehåller mest fett.

Operationssår sys ihop

När man får ett sår försöker huden att läka såret. Hudens celler delas och växer över såret. Det fungerar bra om man har ett litet sår men större sår behöver sys, inte minst för att ärret ska bli fint.

Huden innehåller flera lager

Huden består av flera vävnader i olika lager:

  • Ytterst finns överhuden som är den del av huden som man ser. Cellerna längst ner i överhuden delas ofta för att ersätta celler som nöts bort på hudens yta, eller för att laga små skador i huden.
  • Läderhuden finns under överhuden och är stark och elastisk eftersom den innehåller bindvävsfibrer, eller trådar. Läderhuden innehåller även rikligt med blodkärl som bland annat tillför syre och näringsämnen till huden. Om blodkärlen skadas växer nya kärl fram under läkningsprocessen. Läderhuden innehåller dessutom olika känselkroppar och körtlar.
  • Underhuden innehåller mest fett och fungerar bland annat värmeisolerande och stötdämpande.

Bra läkning
Ett operationssår har oftast raka, fina kanter. När dessa läggs intill varandra och fästs ihop med hjälp av stygn, eller suturer som de också kallas, har såret goda förutsättningar att läka bra och ge ett så diskret ärr som möjligt. Ibland sitter stygnen inne i huden och syns då inte. Såret kan också häftas ihop med små metallklämmor, så kallade agraffer.

Operationssåret sys ihop i en steril miljö och om ingreppet sker på en operationssal är personalen sterilklädd. Oavsett var operationen genomförs har den som syr eller assisterar alltid på sig sterila handskar och använder sterila instrument och material. Allt är helt rent för att man ska undvika att få en infektion i såret. Ett infekterat sår har svårare att läka och kan efterlämna fula ärr.

Fäll ihop

Hur går behandlingen till?

Hur går behandlingen till?

Följer hudens linjer

I huden har man små fina linjer. Läkaren försöker alltid göra operationssnittet i samma riktning som dessa linjer. Då brukar ärret synas mindre.

Så går det till

När själva operationen är färdig tvättar operationssköterskan eller assistenten huden runt såret med fuktade kompresser. Därefter syr läkaren ihop såret med hjälp av pincett, nålförare och tråd. Ibland är det operationssköterskan som syr ihop såret.

Eftersom man redan har fått bedövning eller blivit sövd innan själva operationen, behöver man inte få någon ytterligare bedövning för att såret ska sys. Ibland sprutar läkaren ändå in bedövningsmedel i sårkanterna för att minska smärtan de första timmarna efter operationen.

Om operationssåret är djupt, till exempel om man har opererats i buken, syr läkaren först vävnaderna under huden. Då används tråd som löses upp av sig själv efter en tid. I huden kan antingen sådan tråd användas eller också en annan sorts tråd som sedan måste tas bort. Tråd som försvinner av sig själv används framför allt om man syr inuti själva huden och tråden inte syns på ovansidan. Tråden kan nämligen bara lösas upp om den är i direkt kontakt med kroppens vätskor och celler.

Ibland syr läkaren bara i hudens yttersta lager, ibland även djupare ner i underhudsfettet. Själva stygnet kan alltså göras lite olika beroende på hur djupt såret är och var det sitter.

När såret har sytts ihop täcks det med en speciell sårtejp och därefter med ett förband.

Sår kan häftas ihop

I stället för stygn används ibland ett slags häftklamrar av rostfritt stål eller titan. Dessa används särskilt vid långa sår eftersom det går fortare att häfta ihop såret med en maskin än att sy för hand. Häftklamrarna måste alltid plockas bort när såret har läkt.

Såret dräneras

I vissa fall lämnar läkaren kvar en liten öppning i operationssåret där blod och vätska kan rinna ut, i stället för att bli kvar i kroppen. Det kallas för dränering.

Läkaren lägger in ett dränage som består av en liten slang av plast eller silikon. Dränaget dras oftast ut genom huden en liten bit från själva såret där det fästs med ett stygn. Vätskorna kan sedan ledas ut genom slangen. Dränaget brukar få sitta kvar någon eller några dagar och dras sedan bort.

Smärtlindring

Eftersom man är bedövad, eller sövd, är det inte obehagligt eller smärtsamt att bli sydd. Har man ont efter operationen kan man få smärtstillande läkemedel.

Vissa sår lämnas öppna

Vissa operationssår kan lämnas öppna för att minska risken för infektioner. Närmast såret läggs kompresser med salva eller fuktiga kompresser och utanpå dessa torra kompresser som kan suga upp den vätska som kommer från såret. Såret får sedan läka av sig självt. Läkningen tar längre tid än sår som sys och ärret blir inte lika fint.

Håll förbandet rent och torrt

Innan man lämnar sjukhuset eller vårdcentralen får man veta hur man ska sköta sitt sår, om och när man får duscha, om och när stygnen ska tas bort och var man i så fall ska ta bort stygnen. Man får även veta hur mycket man kan röra sig på grund av operationssåret.

Man ska vara noga med att hålla förbandet rent och torrt. Om man vill duscha måste man plasta in förbandet. Det finns speciella plastpåsar med klisterkant som man kan använda om man har ett operationssår på till exempel armen eller benet. Påsarna köps på apotek. Man kan även använda vanliga fryspåsar och frystejp.

Omläggning av såret

Ibland ska hela förbandet sitta kvar, ibland ska det läggas om. Om man behöver hjälp för att lägga om såret kan man gå till vårdcentralen, eller få hembesök av en distriktssköterska. Ofta får man ta bort det yttre förbandet efter en tid och bara behålla sårtejpen tills stygnen ska tas bort. Om det ser rött och kladdigt ut när man tar bort det yttre förbandet kan det vara tecken på en infektion och man ska då kontakta sjukhuset eller vårdcentralen där man opererades, eller en distriktssköterska.

Undvik påfrestningar på såret

Hur mycket man får röra sig beror både på själva operationen och på var operationssåret sitter. Därför är det svårt att ge allmänna råd. Man får instruktioner om hur mycket man får röra sig. Rörelser eller aktiviteter som utsätter såret för större påfrestningar, det vill säga sådant som gör att huden spänns över såret, ska man undvika eftersom det annars finns risk att såret spricker upp. Man kan gärna ta promenader, men först bör man rådfråga sin läkare med tanke på den operation som man har genomgått.

Stygnen tas bort när såret har läkt

Om man har fått stygn som ska tas bort kan det variera lite när det ska ske. Stygnen ska tas bort när såret har läkt, men var operationssåret sitter avgör också hur länge stygnen ska sitta kvar. I ansiktet brukar stygnen tas bort efter fyra, fem dagar. På kroppen i övrigt kan stygnen få sitta kvar en till två veckor. Om såret sitter på ett utsatt ställe, till exempel på knät, är det bättre att stygnen sitter kvar någon extra dag än att de tas bort för tidigt.

Det gör inte ont att ta bort stygnen, men en del tycker att det känns lite obehagligt. När stygnen är borttagna är det bra att täcka såret med sårtejp. Plastikkirurger brukar rekommendera att man fortsätter med det under flera veckor, eller längre, för att ärret ska bli så fint som möjligt. Man ska också låta bli att sola ärret det första halvåret.

De flesta ärr blir fina med tiden

Till en början är operationsärr röda och syns ganska tydligt, men med tiden bleknar de och försvinner mer och mer. Ärr på bröstkorgens övre del blir ofta lite upphöjda även när de läkt färdigt. En del personer har lättare att få ärr som syns oavsett var på kroppen det sitter.

Infektion vanligaste komplikationen

Om man råkar ut för en infektion i operationssåret fördröjs och försämras läkningen. Infektionen beror på att bakterier har kommit in i såret. Såret blir rött, svullet och ömmar mer än tidigare. Huden runt såret kan också kännas varm. Såret kan vara och lukta illa. Man kan även få feber. Det kan också bli en inkapslad varbildning under såret, en så kallad böld. En sådan varansamling måste tömmas ut genom att såret öppnas igen.

Det är reltativt vanligt vid större operationssår med en begränsad sårinfektion att behandlingen består i att man tar bort ett eller ett par stygn eller agraffer. Ganska sällan behöver då hela såret öppnas upp. Ärr efter infekterade sår syns ofta lite mer än andra ärr.

Ett sår kan spricka innan det har hunnit läka ordentligt, det blir en så kallad sårruptur. Det kan bero på att stygnen har tagits bort för tidigt, att man har belastat såret för mycket eller att såret har blivit infekterat.

Om öppning av såret inte hjälper mot sårinfektionen kan den behandlas med antibiotika, men det är en åtgärd i sista hand.

Man kan även få en liten ömmande knuta där ett stygn har suttit, ett så kallat suturgranulom. Den ömmande knutan brukar märkas några veckor eller månader efter operationen och beror på att kroppen reagerar på en liten bit av tråden som har blivit kvar. När den tas bort försvinner besvären.

Om såret har blivit infekterat

Om man tror att ett sår har infekterats ska man i första hand ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral. Ibland räcker det att göra rent såret ordentligt, men man kan också behöva antibiotika. Det kan också vara så att såret måste öppnas igen för att tömmas på var.

Minskad känsel

Ibland kan man få nedsatt känsel vid ärret. Det beror på att små ytliga nervtrådar skurits av vid operationen, något som är svårt att undvika. Känseln brukar komma tillbaka inom ett år när nervtrådarna läker ihop igen.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-11-15
Skribent:

Fredrik Settergren, läkare, specialist i allmänmedicin, Samariterhemmets Vårdcentral, Uppsala

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulf Gunnarsson, professor i kirurgi, Karolinska Institutet Gastrocentrum Kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Illustratör:

Kari C. Toverud