Blodprov: P-Glukos - blodsocker

Skriv ut (ca 3 sidor)

Att mäta glukoshalten i blodet är vanligt. Det görs framför allt för att undersöka om du har diabetes. Provet tas oftast med ett stick i fingret. Personer med diabetes som har en blodsockermätare kan ofta ta provet själv.

Skriv ut

När får jag lämna ett prov för P-Glukos?

När får jag lämna ett prov för P-Glukos?

Ett glukosprov ingår bland de prover som ofta tas vid olika slags läkarundersökningar och hälsokontroller. Det görs framför allt för att se om du har diabetes. I vanligt tal säger man ofta att man kontrollerar blodsockret.

Personer med diabetes brukar själva mäta P-Glukos regelbundet särskilt om de har typ 1-diabetes. Vid välinställd typ 2-diabetes kan mätningarna göras mer sällan.

Fäll ihop

Vad är glukos och var finns det?

Vad är glukos och var finns det?

För att kroppen ska fungera behövs bränsle – energi. Energin transporteras i blodet till kroppens celler framför allt i form av druvsocker, glukos. För att sockret ska kunna tas upp av cellerna behövs hormonet insulin. Hos personer som har typ 1-diabetes producerar kroppen inte tillräckligt med insulin. Typ 2-diabetes orsakas av att kroppen blir mindre känslig för insulin. Då kan insulinet inte verka med full kraft. Det kallas för insulinresistens.

Det finns även andra former av diabetes men de är ovanliga. Alla typer av diabetes leder till att blodsockerhalten i blodet ökar.

Fäll ihop

Hur tas provet?

Hur tas provet?

Provet tas ofta genom ett stick i fingret. Det kallas för ett kapillärt blodprov eftersom blodet tas från de allra minsta blodkärlen som kallas kapillärer. Provet kan också tas i armen med hjälp av en nål som sticks in i ett ytligt blodkärl, en ven. Därför kallas den här typen av blodprov för ett venöst prov.

I vissa fall måste du fasta, det vill säga att du inte ska äta eller dricka, innan provtagningen. Ett sådant prov tas på morgonen och då ska du inte ha ätit sedan kvällen före. Vårdpersonalen brukar informera mer om hur många timmar innan provet som du måste fasta.

Fäll ihop

När får jag svar?

När får jag svar?

Om du lämnar provet på en vårdcentral analyseras ofta provet direkt och du brukar få svar efter omkring tio minuter.

Ibland skickas provet till ett laboratorium. Svaret brukar då komma till läkaren senast dagen därpå. Om du får vård på ett sjukhus kan du få resultatet mycket snabbare. 

Fäll ihop

Hur mäts halten av P-Glukos?

Hur mäts halten av P-Glukos?

Mätningen av P-Glukos kan göras på flera olika sätt. Diabetespatienter har ofta lättanvända blodsockermätare som de kan använda själva. Inom sjukvården används mer avancerade och säkra sätt att mäta värdet.

I blodet finns det blodkroppar och vätska. När blodkropparna har tagits bort från ett blodprov kallas vätskan som är kvar för plasma. Glukoshalten i plasma anges i millimol per liter (mmol/L). Värdet blir ungefär 10 procent lägre om mätningen är gjord i blod än om den mäts i plasma. 2004 bestämde vi i Sverige att alltid använda glukosmätning i plasma men trots det lever begreppet blodsocker kvar.

Det är viktigt att glukoshalten i provet inte sjunker i väntan på analys. Annars kan resultatet visa att du har lägre värden än vad du egentligen har. För att undvika detta används särskilda provrör som innehåller ämnen, som gör att blodkropparna slutar konsumera glukos. 

Fäll ihop

Hur tolkas provsvaret?

Hur tolkas provsvaret?

Vid bedömningen av ett P-Glukos-resultat är det mycket viktigt för läkaren att veta om du fastade eller inte innan provet. Det kan ibland också spela en viss roll om provet är taget i en kapillär eller i en ven.

Precis som för andra prover anges ofta ett så kallat referensintervall tillsammans med P-Glukos-resultatet, åtminstone då provet har tagits efter att du har fastat. Referensintervallet får man genom att väga samman P-Glukos-resultatet från en stor grupp friska personers fasteprov.

Referensintervallet för fastevärden för P-Glukos anges ofta till 4,0 till 6,0 mmol/L. Det brukar anges som fP-Glukos.

Om du inte har fastat kan det vara normalt med värden upp till 8,7 mmol/L.

Fäll ihop

Höga värden, vad kan det bero på?

Höga värden, vad kan det bero på?

Om du har fastat och ditt P-Glukos är 7,0 mmol/L eller högre flera gånger kan läkaren ställa diagnosen diabetes.

Om du inte har fastat och ditt P-Glukos är 12,2 mmol/L eller högre är det sannolikt att du har diabetes.

Får du värden mellan 6,1 och 6,9 mmol/L vid flera tillfällen, trots att du har fastat, kan du få göra andra undersökningar.

Vid graviditet belastas kroppens energisystem extra hårt och en del kan få graviditetsdiabetes. Då brukar blodsockret bli normalt igen när barnet är fött.

Förutom diabetes kan förhöjda blodsockervärden också bero på andra sjukdomar som innebär att kroppens energisystem är stressat.

Det kan till exempel handla om en kraftig infektion, hjärtinfarkt, någon sjukdom som påverkar hormoner från binjurar eller hypofysen eller en sjukdom i bukspottskörteln eller levern.

Vissa läkemedel kan också höja blodsockret.

Fäll ihop

Låga värden, vad kan det bero på?

Låga värden, vad kan det bero på?

P-Glukosresultat under 4 mmol/L brukar tolkas som lägre än normalt. Låga värden beror oftast på att du har diabetes och har tagit för mycket av det läkemedel som sänker blodsockret. En annan vanlig förklaring till för låga blodsockervärden hos personer med typ 1- eller typ 2-diabetes är att du har ansträngt dig fysiskt utan att äta tillräckligt innan. Blodsockervärden under 4 mmol/L är mycket ovanligt hos personer som inte har diabetes.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-27
Redaktör:

Jenny Andersson,1177 Vårdguiden.

Granskare:

Britta Landin, läkare, specialist inom klinisk kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet.