Blodprov: Hb

Varför behöver man lämna provet?

Varför behöver man lämna provet?

När får man lämna ett prov för Hb, hemoglobin i blod?

En kontroll av hemoglobin, blodvärdet, är en vanlig undersökning som kan göras på alla mottagningar genom ett blodprov. Ibland får man lämna ett Hb-prov som ett rutinprov, oavsett vilken åkomma man har. Man kan få ta provet om man exempelvis känner trötthet, svaghet, yrsel eller har värk i muskler. En orsak till sådana symtom kan vara att man har för låg halt av hemoglobin i blodet. Brist på hemoglobin brukar i vardagligt tal kallas för lågt blodvärde, eller blodbrist.

Även vid kontroller och behandling av andra sjukdomar är det viktigt att blodvärdet är normalt, eftersom blodbrist i annat fall kan leda till att man blir sämre, exempelvis vid sjukdomar som hjärtsvikt eller kärlkramp.

Vad är hemoglobin och var finns det?

Hemoglobin är ett järnhaltigt protein som ger blodet dess röda färg. Det behövs för att blodet ska kunna transportera syre från lungorna till kroppens organ. Samtidigt hjälper hemoglobinet kroppen att göra sig av med koldioxid i blodet genom att transportera den till lungorna där koldioxiden försvinner med utandningsluften.

Ytterligare en viktig uppgift som hemoglobinet har är att hålla blodets pH-värde på rätt nivå. Med pH-värde menas surhetsgraden.

För att bilda hemoglobin behöver kroppen bland annat järn, men även vitaminerna B12 och folsyra. Järnet tas upp från maten i tarmen. Därifrån transporteras järnet ut i blodet och vidare till benmärgen där hemoglobinet bildas tillsammans med de röda blodkropparna. Det järn som finns i blodkropparna återanvänds i kroppen när blodkropparna blivit för gamla och brutits ner.

Hur tas provet?

Ett prov för att mäta Hb-värdet, eller blodvärdet som det också kallas, brukar tas med ett stick i fingret. Det går lättare om fingertoppen först värms, till exempel genom att hålla handen runt fingret en stund.

Ibland kan provet istället tas i armen med hjälp av en tunn nål som sticks in i en blodåder, en ven. Denna typ av blodprov kallas för ett venöst prov.

På små barn kan provet antingen tas genom ett stick i fingret eller hälen.

Provet kan tas när som helst på dygnet, utan några särskilda förberedelser. Eftersom ändringar i kroppsläget påverkar fördelningen av vätska i kroppen, är koncentrationen av hemoglobin 5–10 procent högre om man är uppe och går i stället för ligger ner.

När får man svar?

Ett svar på Hb-värdet kan man få på några minuter med de apparater för snabb analys som finns på alla mottagningar.

Om provet skickas till ett laboratorium, brukar läkaren få svar samma dag.

Hur mäts halten av hemoglobin?

Det behövs bara någon droppe blod för att analysera Hb-värdet. Vid analysmetoderna utnyttjas hemoglobinets starka röda färg för att mäta halten i blodet.

När man tar provet i fingret blir resultatet något osäkrare. Därför kan man ibland behöva ta om det en gång till för att resultatet ska bli säkerställt.

Hur tolkas provsvaret?

Ett provsvar måste alltid vägas samman med hur man mår och vad eventuella andra prover visat. Enbart ett enstaka prov ger i de flesta fall inte ett säkert svar på om man har någon sjukdom.

Hemoglobinhalten i blodet varierar mellan olika människor, även mellan friska personer. Den kan också variera hos samma person vid olika tillfällen. För att läkaren ska ha något att jämföra med när provsvaret ska tolkas finns det så kallade referensvärden. Ett referensvärde bygger på ett genomsnitt av resultat från prover på en stor grupp friska personer.

Vanliga referensvärden för Hb-värdet är ungefär 120-155 gram per liter för kvinnor och 130-170 gram per liter för män. De här riktlinjerna gäller upp till 80 års ålder. I högre åldrar kan blodvärdet vanligtvis ligga lite lägre, nedre gränsen är vid 115-120 gram per liter för både män och kvinnor.

Barns referensvärden är lägre än vuxnas och varierar beroende på åldern.

Låga värden, vad kan det bero på?

Lågt Hb-värde kallas för blodbrist, anemi. Den vanligaste typen av blodbrist beror på att man har för lite järn, så kallad järnbristanemi. För kvinnor är blödningar i samband med menstruationen den vanligaste anledningen till järnbrist som sänker Hb-värdet.

Hos män och kvinnor som inte har menstruation är sjukdomar i tarmen den vanligaste orsaken till järnbrist som medför att hemoglobinhalten blir lägre.

Gravida kvinnor får också ofta järnbrist och sänkt Hb-värde eftersom kroppens behov av järn ökar under graviditeten.

Om man blöder mycket kan man snabbt få en sänkning av hemoglobinvärdet. Kroppen måste bevara en viss mängd blod för att inte blodtrycket ska sjunka alltför lågt. För att ersätta blodförlusten späds blodet ut med kroppsvätska, vilket leder till att hemoglobinhalten minskar.

Brist på vitamin B12 och folsyra, vilka är ämnen som kroppen behöver för att producera nytt blod, kan också leda till blodbrist.

En annan förklaring till låga Hb-värden är vissa sjukdomar som på olika sätt kan motverka att det bildas nytt blod i benmärgen. Detta kallas för sekundär anemi. Vissa läkemedel kan ibland också bromsa nybildningen av blodkroppar.

En annan ovanlig orsak till låga Hb-värden är att de röda blodkropparna faller sönder, så kallad hemolys, som kan orsakas av vissa sjukdomar, infektioner och läkemedel.

Det finns medfödda sjukdomar som kan ge blodbrist. Vid dessa sjukdomar kan man ha minskad blodbildning eller ökat sönderfall av blodkroppar.

Om Hb-värdet är för lågt kan man få behandling. Vilken behandling man får beror på vilka orsaker som ligger bakom det låga värdet.

Höga värden, vad kan det bero på?

Höga värden kan bero på att man av någon anledning får i sig mindre syre än normalt. Som kompensation producerar då kroppen fler röda blodkroppar. Detta kan bero på rökning, lungsjukdomar eller långvarig vistelse på hög höjd.

Brist på vätska i kroppen kan också tillfälligt ge höga värden eftersom blodet blir mer koncentrerat när vätskeinnehållet minskar. Vätskebrist kan bero på att man har druckit för lite eller på att man har haft kräkningar eller diarré.

Det finns även en speciell sjukdom, som inte har med rökning eller lungsjukdom att göra, polycytemi, då kroppen bildar för mycket blodkroppar.

Om Hb-värdet är för högt kan man få behandling. Vilken behandling man får beror på vad som orsakar det höga värdet.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-08-29
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Soheir Beshara, läkare, specialist inom klinisk kemi, Karolinska universitetssjukhuset.