Utmattningssyndrom

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Utmattningssyndrom innebär att man har flera olika fysiska och psykiska symtom som man kan få efter långvarig stress eller andra påfrestningar. Det kan till exempel vara omställningar på arbetsplatsen eller händelser i privatlivet som gör att man blir sjuk. Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man ”går in i väggen”. Till exempel kan man plötsligt få svårt att orientera sig och att göra vanliga saker som att till exempel låsa upp en dörr.

Symtom

Symtomen kan vara både kroppsliga och psykiska. Oftast har man haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan man blir sjuk. Ett vanligt symtom är att man upplever en stor trötthet som, hur mycket man än försöker, inte går att vila bort. Andra symtom är minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning.

Behandling

Behandlingen ska anpassas efter de besvär man har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering bland annat innehåller motion, sjukgymnastik, samtalsterapi och stresshantering. Man brukar till exempel få jobba med sig själv och sina tankemönster och beteenden. Ibland är det också nödvändigt att hitta sätt att ändra sin livs- och arbetssituation.

Beroende på vilka symtom man har kan man också behöva läkemedelsbehandling.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har eller håller på att få utmattningssyndrom kan man kontakta vårdcentralen eller sin företagshälsovård.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad är utmattningssyndrom?

Vad är utmattningssyndrom?

Långvarig stress kan leda till utmattning

Man klarar för det mesta av att hantera stress om man bara får tillräckligt med tid för återhämtning. Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Med tiden blir man tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning. Lite förenklat kan utmattning sägas vara det sista stadiet av stress. Man har under lång tid inte brytt sig om signalerna om att kroppen och själen far illa, och man kan behöva lång rehabilitering för att kunna fungera som vanligt igen.

Om man får diagnosen utmattningssyndrom har man haft en eller flera påfrestningar under minst ett halvår. Stressen har gjort att man har fått flera symtom som har pågått under minst två veckor.

Påfrestningar både i arbetslivet och privatlivet

Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Om man har ett arbete som tar energi och kraft utan att ge tillräckligt mycket tillbaka, kan det i längden leda till att man blir utmattad. Men även påfrestningar i privatlivet kan vara utlösande. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, sjukdom eller en separation är svåra händelser som de allra flesta upplever som stressande.

Utmattad eller utbränd?

Numera används diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva de följder som långvarig och svår stress kan föra med sig. Tidigare användes andra begrepp som exempelvis utbrändhet för att beskriva tillståndet.

Fäll ihop

Hur kan man minska risken för utmattningssyndrom?

Hur kan man minska risken för utmattningssyndrom?

Tid för återhämtning

Under stressiga perioder behöver man också ta sig tid att varva ner och ta det lugnt för att samla kraft och återhämta sig. Detta behöver inte bara vara vila utan kan också innebära att man motionerar eller umgås med familj och vänner. Det är också bra att försöka sova ordenligt.

Vad som gör att man varvar ner är väldigt individuellt. Det kan vara bra att försöka hitta sitt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Förutom att vila, motionera och sova ordenligt finns det mycket annat man kan göra själv för att undvika att bli sjuk av stress. Ju tidigare man lägger märke till de stressrelaterade besvären desto snabbare kan man förhindra att de blir värre.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Både kroppsliga och psykiska

Vanligen har insjuknandet föregåtts av ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre period. Symtomen kan vara både kroppsliga och psykiska.

Känslomässiga

  • Lättirriterad, orolig och nedstämd. Det är också vanligt att man har ångest.

Tankemässiga

  • Försämrat minne, koncentrationssvårigheter, problem med att planera och genomföra uppgifter.

Sömnstörningar

  • Svårt att somna och/eller många uppvaknanden under natten.

Trötthet

  • Energilöshet, trötthet som är svår att vila bort, utmattning.

Kroppsliga

  • Hjärtklappning, magkatarr, förstoppning, högt blodtryck, värk, överdriven ljudkänslighet.

Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man "går in i väggen". Man kan då plötsligt få svårt att orientera sig, svårt att göra vanliga saker som till exempel att låsa upp en dörr, bli förvirrad, känna stark ångest och få yrsel.

Vanligt med skuldkänslor

När prestationsförmågan försämras är det lätt att känna sig misslyckad, få skuld- och skamkänslor och bli nedstämd. Man blir känslomässigt utmattad och överkänslig för all slags stress. Fortsätter tillståndet blir ångestattacker vanliga.

Ibland talar man om utmattningssyndrom med egentlig depression, eller utmattningsdepression som det också kallas. Det innebär att man har fått en depression som utlösts av stress. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man kontakta vården?

Om man misstänker att man har eller håller på att få utmattningssyndrom kan man kontakta vårdcentralen eller sin företagshälsovård.

Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Man får börja med att berätta hur man mår

Vid ett besök hos en läkare eller annan behandlare berättar man om vilka besvär man har och vad som kan ha orsakat dem. Läkaren gör också en kroppslig undersökning för att utesluta att det finns andra sjukdomar bakom symtomen.

Man brukar också få lämna ett blodprov, bland annat för att utesluta andra sjukdomar.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Anpassad efter besvär och behov

Behandlingen är anpassad efter vilka besvär man har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller:

  • Information och utbildning i hur stress påverkar kropp och psyke.
  • Rådgivning om livsstil och metoder för att minska daglig stress, till exempel med motion och avslappningsövningar.
  • Samtalsterapi med psykolog, kurator eller sjuksköterska.
  • Stresshantering individuellt eller i grupp, ofta med inslag av så kallad mindfulness-träning.
  • Sjukgymnastik.

Ibland behövs läkemedelsbehandling mot till exempel hjärtklappning, sömnstörning, ångest eller depression.

Man brukar få behandling på vårdcentral eller via företagshälsovården. Behövs mer specialiserad hjälp kan man få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Tre faser

Om man vet orsaken till att man har blivit utmattad är det självklart bra om man kan påverka den direkt, men ofta behövs flera olika typer av förändringar och behandlingar för att man ska bli återställd. De kan delas in i tre faser

  • omhändertagande
  • att komma i balans
  • rehabilitering.

Omhändertagande

Nar man har fått diagnosen utmattningssyndrom är det viktigt att man till att börja med blir ordentligt omhändertagen och får mycket stöd och förståelse för hur man mår. Många kan behöva hjälp dygnet runt och komma bort från hem, arbete och alla krav som finns. Till och med mycket små krav, som att betala en räkning eller tömma diskmaskinen, kan kännas överväldigande.

Många vill inte bli sjukskrivna utan vill tillbaka till arbetet så fort som möjligt, men ibland är det nödvändigt med en sjukskrivning en kortare eller längre tid. Man kan också behöva få behandling för de symtom som följer med utmattningssyndrom. Till exempel kan man behöva medicin mot sömnsvårigheter, ångest eller depression.

Att komma i balans

I nästa fas av behandlingen försöker man på flera olika sätt få kroppen i balans igen, både fysiskt och psykiskt. Det enklaste sättet är genom försiktig fysisk träning av olika slag, till exempel sjukgymnastik, kroppskännedom, andningsträning eller avslappningsövningar. Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också lindra och hjälpa.

Många kan bli hjälpta av att prata med en psykolog. Till exempel har kognitiv beteendeterapi, KBT, visat sig vara till nytta mot bland annat ångest, oro och sömnstörningar. I terapin, som kan vara både i grupp och enskilt, kan man få hjälp att förstå sambandet mellan hur man levt och varför man har blivit sjuk. Man kan också få insikt i varför man har svårt att backa ur eller förändra en påfrestande situation, och få lära sig hur stress kan hanteras på ett bättre sätt.

Rehabilitering

Beroende på vad som gör att man känner sig stressad och hur man är som person kan man behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att bli frisk igen. En lyckad rehabilitering innebär inte bara att man själv förändrar sitt sätt att reagera, utan också att den livs- och arbetssituation som man ska tillbaka till förändras. Man kan behöva få praktisk hjälp av till exempel en socioterapeut, kurator eller personalchef för att skapa en bra arbets- eller livssituation. Ändrade arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent, kan vara ett steg i rehabiliteringen.

När det blir dags att börja arbetsträna är det viktigt att anpassa arbetsbelastningen efter den individuella förmågan.

Rehabiliteringsgarantin

Om man riskerar att bli sjukskriven eller redan är det kan man snabbt få behandling med hjälp av den så kallade rehabiliteringsgarantin. Målet är att den som får del av rehabiliteringsgarantin ska undvika en sjukskrivning eller kunna börja arbeta igen.

Rehabiliteringsgarantin gäller för två behandlingsformer. Om man har besvär i rygg, nacke och axlar ingår behandling med så kallad multimodal smärtbehandling. Om man har psykiska besvär får man behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, eller interpersonell psykoterapi, IPT. Multimodal behandling är ett teamarbete och ofta samarbetar sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog.

Vad kan arbetsgivaren göra?

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att man som anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av sitt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som förebygger stress och stressrelaterade sjukdomar hos personalen. Varje arbetsplats ska också ha en etablerad policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet. Om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovård är personalen där en viktig resurs i arbetet för en god arbetsmiljö.

Det är chefen, som arbetsmiljöansvarig, som ska signalera till ledningen när arbetsmiljön är ohållbar. Själv har man ett ansvar att berätta för sin chef om man mår dåligt på grund av sin arbetssituation. Om man inte tycker att man får respons från sin chef kan man rådgöra med skyddsombud som ska finnas på varje arbetsplats.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?

Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?

Det kan ta lång tid att bli återställd

De allra flesta som får utmattningssyndrom blir så småningom friska men det kan ta lång tid och man kan må mycket dåligt och känna stor hopplöshet under tiden. Hur lång tid det tar innan man återhämtat sig varierar. Till exempel beror det på hur dåligt man har mått och vilka förutsättningar man själv har för att bli frisk. De allra flesta som får hjälp blir efter behandling och rehabilitering bra igen och kan komma tillbaka till arbetslivet.

Att leva med stress utan att bli sjuk igen

Det är svårt att säga hur livet kommer att bli efter att man har haft utmattningssyndrom. Reaktionerna är väldigt individuella. Många upplever att "tröskeln" för hur mycket stress man tål är betydligt lägre än den var innan man blev sjuk. Man är helt enkelt mer stresskänslig än tidigare.

Det bästa sättet att undvika att bli sjuk igen är att lära sig att känna igen sina egna varningssignaler och bromsa i tid. Många som har gått igenom utmattningssyndrom blir också bra på att tolka sina egna reaktioner och i tid hitta sätt att varva ner innan stressen blir skadlig. Med hjälp av sina nya kunskaper om sig själv och om stress kan man leva på ett mer harmoniskt sätt och bli bättre på att ta hand om sig själv.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med utmattningssyndrom

Att vara närstående till någon med utmattningssyndrom

Vad kan man göra som närstående?

Om man har någon i sin omgivning som har fått eller är på väg att få utmattningssyndrom är det viktigt att man förstår att det kan vara ett allvarligt tillstånd. Orkar man kan man själv försöka avlasta genom att exempelvis passa barn, handla eller göra andra ärenden. Det är också bra att försöka komma ihåg att den som har utmattningssyndrom gör så gott han eller hon kan. Även små krav, som att gå ut med soporna eller tömma diskmaskinen, kan kännas överväldigande. Därför är det bra att vara lyhörd och låta den som är sjuk själv bestämma takten, samtidigt som man försöker uppmuntra och stötta. Eftersom den som är sjuk kan behöva stöd under lång tid, är det lika viktigt att själv försöka hålla en bra balans och ta hand om sig själv.

Genom att lära sig mer om stress och konsekvenserna av stress, kan man lättare förstå vad som händer och vad den som är sjuk upplever.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2012-12-11
Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Peter Währborg, läkare och psykoterapeut, specialist i hjärtsjukdomar, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.