Transsexualism – när kropp och kön inte stämmer överens

Skriv ut (ca 4 sidor)

Vilket kön man tillhör är inte alltid en självklarhet. Man kan känna sig som en kvinna men ha en mans kropp, eller tvärtom: känna sig som en man men ha en kvinnas kropp. På mottagningen för utredning vid könsdysfori finns hjälp för dig som är transsexuell och vill påbörja en utredning om könskorrigering.

Skriv ut

Alla barn som föds i Sverige blir tilldelade ett juridiskt kön utifrån hur kroppen ser ut. Det juridiska könet är det kön som står i folkbokföringen, passet och andra papper från myndigheter. Könsidentitet är något annat. Det är upplevelsen av att vara man eller kvinna, kille eller tjej. För transsexuella personer stämmer inte könsidentiteten överens med kroppens kön.

För en del har upplevelsen av att vara fångad i fel kropp funnits så länge de kan minnas, för andra kommer den senare i livet.

Många transsexuella personer har en stark önskan om att korrigera kroppen med könshormoner och kirurgi och få ett nytt juridiskt kön. Varje år genomförs ett 50-tal könskorrigerande operationer i Sverige. Det är något fler män som korrigerar sitt kön till kvinnor än tvärtom.

Transsexuella klär och beter sig ofta på ett sätt som är vanligt hos det motsatta könet, men det är inte samma sak som transvestitism. En transvestit har inte någon önskan om att korrigera sin kropp eller byta juridiskt kön. Transsexualism ska inte heller förväxlas med sexuell läggning. En transsexuell person kan vara hetero-, homo- eller bisexuell.

Puberteten

Många transsexuella identifierar sig med det motsatta könet redan som barn, och puberteten blir då ofta en svår tid. Under denna period blir den biologiska könstillhörigheten tydligare: brösten börjar växa hos flickor och könsorganet växer hos pojkar. Ett barn som till sitt juridiska kön är flicka, men som länge har känt sig som en pojke och kanske har bemötts som en pojke av omgivningen, betraktas plötsligt som kvinna. Det kan skapa en obehaglig känsla av att vara fångad i fel kropp. Man kan känna sig både annorlunda och utanför.

Sök vård

Sök vård

Hur gör jag för att påbörja en utredning? 

Det kan kännas skrämmande att ta steget att prata med någon professionell om dina tankar kring din könstillhörighet. De som jobbar inom vården är vana vid den här typen av frågor och det finns flera olika ställen du kan vända dig till. Gör det som känns bra för dig. 

Du kan prata med skolsköterskan eller någon på ungdomsmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), vårdcentralen eller psykiatrin i kommunen där du bor. Personalen där kan förklara för dig hur du gör för att komma till en utredning.

Det finns särskilda mottagningar där det jobbar personer som är experter på utredningar om transsexualism. De kallas för utredningsteam. De mottagningar som har utredningsteam finns i Alingsås, Lund, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå.

För att komma till en sådan mottagning behöver du en remiss. Det gäller i de flesta landsting och regioner. Remissen skriver en psykiatriker på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) om du inte har fyllt 18 år eller på en psykiatrisk mottagning om du har fyllt 18 år.

Du som har fyllt 18 år och bor i ett landsting där det inte finns ett utredningsteam, kommer att få en remiss till den mottagning som ligger närmast där du bor.

Du som inte har fyllt 18 år och bor i ett landsting där det inte finns ett utredningsteam kommer att få en remiss till utredningsteamet för unga i Stockholm. Dit kan alla som är under 18 år komma. Det finns också vissa möjligheter att komma till utredningsteam i Lund och Alingsås.

Fäll ihop

Utredning

Utredning

På en mottagning för utredning vid könsdysfori får du genomgå en utredning som brukar ta minst ett år. Ofta tar det längre tid. Eftersom könskorrigering är ett stort beslut i livet är det viktigt att låta utredningen ta tid.

Utredningsteamet brukar bestå av psykiatriker, psykologer och kuratorer. Syftet med utredningen är dels att undersöka om det är transsexualism eller om det kan finnas andra orsaker till könsdysforin.

Kuratorn talar med dig om din sociala situation. Det brukar vara bra att låta behandlingsteamet få träffa närstående, till exempel din familj eller nära vänner. Det underlättar att ha stöd av sin omgivning vid en könskorrigering.

Det händer att man kommer fram till att man inte vill gå vidare med utredning och behandling eller att transsexualism inte är orsaken till besvären. Utredningsteamet hjälper dig i så fall att få den hjälp du behöver från andra delar av vården.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

När utredningen är färdig kan behandlingen påbörjas. Syftet med behandlingen är att förändra kroppen så den passar med din könsidentitet. Det görs genom hormonbehandling, kirurgi, hårborttagning och röstbehandling hos logoped.

Under behandlingsperioden ska du leva som den man eller kvinna du känner att du är. Berätta om din situation för närstående och eventuella arbetsgivare. Den här perioden kallas real life och tanken är att du rent praktiskt ska undersöka hur det är att leva som man eller kvinna. Under denna period får du stöd av utredningsteamet.

Inledande behandling från kvinna till man:

Hormonbehandling med manligt könshormon som gör att du får ett manligt röstläge och skäggväxt. Menstruationen upphör så småningom.
Bröstborttagning hos en plastikkirurg.
Man kan även under denna period få en penisprotes som hjälpmedel.
Röstträning hos en logoped vid behov.

Inledande behandling från man till kvinna:

  • Hormonbehandling med kvinnligt könshormon som ger dig brösttillväxt och en mer kvinnlig fettfördelning. Röst och hårväxt påverkas dock inte.
  • Hårborttagning med diatermi.
  • Röstträning hos en logoped.
Fäll ihop

Operation och nytt juridiskt kön

Operation och nytt juridiskt kön

Om behandlingen fungerar väl och du fortfarande har en stark önskan om könskorrigering, skriver utredningsteamet ett intyg som du skickar tillsammans med en ansökan om könsbyte till Socialstyrelsens rättsliga råd. Sedan 1972 finns en lag som reglerar juridiskt och kirurgiskt könsbyte, därför måste personer som vill korrigera sitt kön ansöka om könsbyte. Om ansökan godkänns – vilket sker i de allra flesta fall – får du tillstånd att genomgå en könskorrigerande operation.

Operationen innebär att man så långt det är möjligt får de yttre könsorganen att stämma med könsidentiteten. Efter operationen får du både ett nytt juridiskt kön och ett nytt personnummer. Men att genomgå underlivskirurgi  är inte ett krav för att ändra sitt juridiska kön.

Utöver operation av könsorganen kan även andra behandlingar behövas.

  • Om brösten inte vuxit tillräckligt av hormonbehandlingen finns möjlighet att göra en bröstförstoring.
  • Sköldbroskplastik (i struphuvudet), vilket innebär att adamsäpplet skalas av så att det anpassas till ett mer kvinnligt utseende.
  • Röstförändrande kirurgi om röstträningen inte har gett resultat.

För närvarande ingår inte ansiktskirurgi i behandlingen, men du har möjlighet att själv bekosta en sådan operation.

Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

För de flesta föräldrar kommer inte nyheten om att ens barn har tankar kring könsidentitet som någon överraskning. Som förälder kan det vara värdefullt att söka information på egen hand, så att barnet inte behöver svara på alla frågor som dyker upp. Med rätt kunskap blir det lättare att förstå ditt barn och att fungera som ett stöd i barnets vardag.

Även familjemedlemmar och närstående kan gå igenom en "komma ut-process" och behöva prata med någon. Kontakta en patientförening för att få veta mer eller för att delta i stödgrupper för närstående. Om personen som genomgår könsdysforiutredningen samtycker kallas även närstående till utredningsteamet för ett informationssamtal. De närstående erbjuds då samtal med en kurator.

Det är viktigt att respektera och bekräfta alla personers upplevelse av könstillhörighet, till exempel genom att använda det nya namnet och rätt pronomen, det vill säga han, hon eller hen (ett könsneutralt pronomen).

  • Sök information för att lära mer om transsexualism/könsdysfori.
  • Gör inte könsidentitet till ett problem. Att vara transexuell behöver inte vara ett problem, det kan vara väldigt okomplicerat och till och med vara lösningen på ett problem.
  • Om du är osäker på någons könstillhörighet – fråga i stället för att anta. Men bara om det är relevant i sammanhanget. Ofta behöver man faktiskt inte veta vilket kön en person har. En del personer vet inte vilket kön de har och det är också okej.
  • Undvik onödiga uppdelningar av män och kvinnor i språk och handling.

Externa länkar

UMO.se - Könskorrigering

Patientföreningen Benjamin

Föreningen KIM

Transformering.se

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-05-11
Skribent:

Emmali Anséus, webbredaktör

Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Cecilia Dhejne, överläkare, Mottagningen för könsbytesutredningar, Psykiatri Sydväst