Könsinkongruens - när kropp och kön inte stämmer överens

Skriv ut (ca 23 sidor)

Du ska få vara den du är. Könsinkongruens innebär att din kropp och det kön du tilldelades vid födseln inte stämmer överens med din könsidentitet. Om könsinkongruensen innebär ett lidande för dig kallas det för könsdysfori. Du som upplever könsdysfori kan söka hjälp. Du får först genomgå en utredning. Sedan kan du få hjälp med könsbekräftande medicinsk behandling för att din kropp ska stämma bättre överens med den du är.

Skriv ut

Vad är könsinkongruens?

Vad är könsinkongruens?

Alla barn som föds i Sverige blir tilldelade ett juridiskt kön utifrån hur kroppen ser ut. Det kallas också för tillskrivet kön vid födseln. Det juridiska könet är det kön som står i folkbokföringen, passet och andra papper från myndigheter. Könsidentitet är något annat. Det är hur du själv identifierar ditt kön.

Vad är könsinkongruens?

Könsinkongruens innebär att din kropp inte stämmer med din könsidentitet.

Vad innebär könsdysfori?

Könsdysfori betyder att din könsinkongruens innebär ett lidande för dig. Det är alltid individuellt vad lidande innebär. Det kan handla om att du mår dåligt psykiskt på grund av att din könsidentitet inte stämmer överens med det kön du blev tilldelad vid födseln. Lidande kan också vara att du på grund av könsdysforin inte kan delta i vardagen på det sätt du vill, som att gå och träna, besöka badhuset eller ha sex.

Vissa upplever könsdysforin hela tiden, medan andra får könsdysfori i vissa situationer.

Alla som har könsinkongruens upplever inte könsdysfori.

Könsdysfori kan vara en diagnos

Om könsdysforin innebär ett stort lidande för dig och du har ett behov av medicinsk könsbekräftande behandling för att minska det lidandet, kan det innebära att du uppfyller kriterierna för någon av könsdysforidiagnoserna.

I Sverige används tre diagnoser för könsdysfori. Diagnoserna är

  • transsexualism
  • könsidentitetsstörning utan närmare specifikation
  • övrig könsidentitetsstörning.

Att ha könsinkongruens är alltså inte en diagnos i sig, utan det är könsdysforin och den vård du behöver utifrån könsdysforin som är grunden till diagnosen.

Alla tre diagnoserna kan ge möjlighet till könsbekräftande behandling.

För att få en könsdysforidiagnos behöver du göra en utredning hos ett utredningsteam för könsdysfori. Du ska ha upplevt könsdysforin under minst sex månader för att kunna få diagnosen. Utredningsteamet sätter diagnosen tillsammans med dig efter att din könsdysforiutredning är färdig. När du har fått din diagnos kan du få den könsbekräftande behandling som du vill ha.

Transsexualism är en av könsdysforidiagnoserna

Transsexualism är ett tillstånd där din kropp inte stämmer överens med det kön du tilldelades vid födseln, du upplever könsdysfori och du har en vilja att förändra kroppen med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling.

Ickebinära kan också utredas för könsdysfori

Ickebinär är ett ord som beskriver personer som varken identifierar sig man eller kvinna, eller ibland både och, eller inget kön alls. Ordet kan betyda olika saker för olika personer. Du som ickebinär kanske vill förändra din kropp med hormoner eller kirurgi, eller så vill du inte det. Det finns inget rätt eller fel sätt att vara ickebinär på.

Du som ickebinär får också komma till en utredning och kan få en diagnos.

Ickebinär används ibland som ett paraplybegrepp för flera olika könsidentiteter.

Binära transpersoner

Binär transperson är ett begrepp för personer som identifierar sig med ett motsatt kön än det hon eller han tillskrevs vid födseln.

Att passera

Att passera innebär att andra människor tolkar dig som det kön och den könsidentitet du har, och inte utifrån det kön du tilldelades vid födseln.

Ord och identiteter

Det finns mängder av sätt att identifiera sitt kön. Det kommer hela tiden nya ord och nya sätt att tänka kring kön och könsidentitet. Intergender, genderfluid, bigender och queer är exempel på några sådana ord. Det är du själv som bestämmer vilka ord du vill använda om dig och hur du identifierar ditt kön.

Transpersoner är ett begrepp som innefattar alla typer av transidentiteter. Ibland används uttrycket “att vara trans”, vilket kan innebära olika saker för olika personer.

Pronomen

I svenskan finns det flera pronomen som du kan använda: hen, den, hon, han, hin och hyn är några exempel. Du väljer själv vilket eller vilka pronomen du vill använda om dig själv. När du träffar en ny person kan du fråga vilket pronomen hen vill att du använder så att du kan säga rätt.

I den här texten använder vi hen som ett könsneutralt pronomen som innefattar alla könsidentiteter.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns många saker som du kan göra själv för att minska din könsdysfori eller stå ut när det är svårt. Här tipsar vi om några av dem.

Namnbyte

Du kan byta namn när du vill. Du behöver inte ha påbörjat en utredning för att göra det. Du anmäler ditt namnbyte hos Patent- och registreringsverket eller Skatteverket.

Kläder kan göra stor skillnad

Du kan anpassa ditt utseende redan innan du börjar din utredning. Kläder kan vara ett sätt att minska din könsdysfori. Det kan kännas lättare att köpa kläder och skor på nätet, och det finns många sajter att välja mellan. Det går också att hitta mycket second hand.

För att göra bröstkorgen plattare kan du använda en sport-topp. En del använder också en binder. En binder ser ut ungefär som en sport-topp eller som ett linne. Tänk dock på att använda bindern så lite som möjligt, och försök ha binderfri tid så mycket som möjligt. Bindern kan påverka andningen negativt och även töja ut huden. Det senare kan försämra ett eventuellt senare operationsresultat. Du kan läsa mer om binders på Transformering.

För att göra brösten större kan du använda en bh och lägga i silikoninlägg som du kan köpa i vanliga underklädesbutiker.

Hjälpmedel

Du kan få tillgång till olika hjälpmedel från landstinget och kommunen när du har fått din diagnos, men innan dess kan du skaffa vissa hjälpmedel själv. Det kan till exempel vara en peruk eller en packer, som är en penis som du kan ha i kalsongerna.

Hitta andra med liknande erfarenheter

Att fundera på sin könsidentitet kan ibland kännas ensamt. Då kan det hjälpa att försöka hitta personer med liknande erfarenheter. Det finns många platser på internet där du kan träffa andra och diskutera sådant som rör trans. Det finns till exempel olika transgrupper på Facebook som du kan söka på.

Tips om film, böcker, serier och radio

Ibland kan det vara skönt att läsa, höra eller se något som man kan känna igen sig i. Föreningen Transammans har sammanställt en lista med bland annat böcker, filmer, serier, radioprogram och sociala medier som handlar om trans.

Lär dig mer om trans och könsdysfori

Det finns mycket att läsa om du vill lära dig mer om könsdysfori. Transformering.se är en sajt om trans från RFSL Ungdom. Du som vill fördjupa dig ytterligare kan läsa i Socialstyrelsens rapporter eller Folkhälsomyndighetens rapporter om transpersoner och könsdysfori.

Sök vård och stöd om du är nedstämd

Det är vanligt att känna sig nedstämd om man har könsdysfori. Så ska du inte behöva ha det. Ofta känns det bättre när utredningen börjar, men du kan behöva stöd från vården innan det.

Kontakta en vårdcentral som kan ge vägledning till vidare hjälp om du har mycket svårt att hantera din situation eller om du är svårt deprimerad.

Om du mår mycket dåligt, har självmordstankar och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Hur gör jag för att komma till en utredning?

Hur gör jag för att komma till en utredning?

Det kan kännas skrämmande att ta steget att prata med någon professionell om din könsidentitet. Då kan det vara skönt att veta att många upplever en lättnad efter att de har berättat för någon om sin könsidentitet. Du behöver inte vara säker på hur du identifierar dig för att påbörja en utredning. Utredningen är en möjlighet för dig att få hjälp att förstå din identitet.

Hur lång tid det tar innan du får påbörja din utredning varierar mellan olika landsting.

Det finns särskilda mottagningar där det jobbar personer som är experter på utredningar om könsdysfori. Det är en grupp som arbetar med utredningarna som kallas för ett utredningsteam.

Det finns utredningsteam på sex platser i Sverige

De mottagningar som har utredningsteam finns i Alingsås, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Du som har fyllt 18 år och bor i ett landsting där det inte finns ett utredningsteam, kommer att få en remiss till den mottagning som ligger närmast där du bor.

Du kan välja var du vill få vård

Genom lagen om fritt vårdval över landstingsgränserna kan du välja var i landet du vill få vård, oavsett var i Sverige du bor.

Lagen om fritt vårdval innebär dock inte att du kan få resan till det andra landstinget betald. Om du vill få resan betald behöver du en remiss från den psykiatriska kliniken i ditt landsting, till den mottagning som du vill komma till. Annars får du betala resan själv.

Du som är under 18 år kan utredas i Alingsås, Lund, Stockholm och Uppsala

Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm finns ett team som utreder barn och ungdomar som är under 18 år. I Alingsås, Lund och Uppsala utreder man ungdomar från 16 år.

Du kommer att få en remiss till Astrid Lindgrens barnsjukhus om du inte har fyllt 18 år och bor i ett landsting där det inte finns ett utredningsteam.

Du behöver en remiss

För att komma till en mottagning för könsdysforiutredningar behöver du en remiss.

Remissreglerna skiljer sig åt mellan de olika mottagningarna. Alla mottagningar godkänner en remiss från en psykiatrisk mottagning i landstinget där du är folkbokförd. Andra mottagningar accepterar också remisser från andra vårdgivare, som en ungdomsmottagning eller vårdcentral.

I vissa landsting och regioner kan patienter skicka in en egen vårdbegäran  till olika typer av specialistmottagningar. Det kallas också för egenremiss. Vissa mottagningar för utredning av könsdysfori godkänner egenremisser.

Om du är osäker på hur du ska göra för att få en remiss, kan du kontakta den mottagning där du vill göra din utredning. Personalen där kan ge dig mer information om hur du ska göra i just ditt landsting. Vissa mottagningar har också egna hemsidor med mer information.

Du behöver inte ha någon särskild könsidentitet för att få en remiss

Du kan få en remiss till en könsdysforiutredning om du upplever könsdysfori och funderar på om du skulle vilja ha någon behandling för det. Det finns inga fler kriterier än så.

Du behöver till exempel inte ha en särskild könsidentitet för att få påbörja en utredning. Du kan göra en utredning och få könsbekräftande behandling som ickebinär. Det finns inget rätt eller fel sätt att vara trans på.

Du behöver inte vara svensk medborgare

Det som krävs för att få vård i Sverige är att du är folkbokförd i Sverige. Du behöver alltså inte vara svensk medborgare.

Du som är asylsökande kan få vård som inte kan anstå, alltså vård som inte kan vänta. Det innebär att du inte kan få påbörja en utredning, men om du har en diagnos och får hormoner så ska du få hjälp att fortsätta den behandlingen.

Du ska kunna förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Utredning

Utredning

Utredningen görs på en mottagning för utredning vid könsdysfori. Könsdysforiutredningar går till på olika sätt på olika platser i landet.

Utredningen görs för att du ska få en så bra behandling som möjligt utifrån dina behov. Syftet med utredningen är att kartlägga och försöka förstå din upplevelse av könsinkongruens och vad orsakerna till det är. Du får också berätta om vilken könsbekräftande behandling du vill ha, och vad du har för förväntningar på den behandlingen. Målet är att kunna ställa en diagnos.

Du får träffa ett utredningsteam

Du får träffa en psykiater, psykolog, kurator och endokrinolog. De gör separata bedömningar. Sedan tar utredningsteamet ställning tillsammans om din diagnos och ditt behov av behandling eller fortsatt utredning.

Utredningsteamet undersöker också om det finns andra saker som behöver lösas för att du ska kunna genomföra behandlingen och få ett så bra resultat som möjligt. Du kanske samtidigt behöver annan behandling för någon sjukdom eller hjälp att hitta ett stabilt boende.

Utredningsteamet kan ge information till dina närstående

Det underlättar ofta att ha stöd av sin omgivning vid en könsbekräftande behandling. Därför kan det vara bra att låta utredningsteamet få träffa dina närstående, till exempel kan vara nära vänner, partner, syskon eller föräldrar. Då ger utreadningsteamet dina närstående den information de behöver för att de ska kunna vara ett bra stöd för dig. 

Du som inte har fyllt 18 år

För dig som är under 18 år går utredningen till på ungefär samma sätt som för vuxna, men du behöver få samtycke från din vårdnadshavare, som också ska delta i utredningen.

Samtalsstöd under utredningen

Vissa av utredningsteamen erbjuder samtalsstöd under och efter utredningen. I vissa landsting sker stödet inom andra delar av landstinget.

Hur lång tid tar det?

Hur lång tid utredningen tar varierar mellan olika landsting och är även individuellt, men utredningen kan ta mellan fyra till tolv månader. Utredningstiden påverkas av hur långt du själv har kommit i din process när du söker vård och olika rutiner på de olika utredningsteamen i landet. Utredningarna ska följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för Vård vid könsdysfori.

Vissa delar av behandlingen kan du få börja med medan utredningen görs.

När utredningen är klar

När utredningen är klar och du har fått din diagnos skriver utredningsteamet i samråd med dig de remisser som behövs för din behandling.

Det händer att personer kommer fram till att de inte vill gå vidare med utredning och behandling. Det kan också hända att ni kommer fram till att könsinkongruens inte är orsaken till dina besvär. Utredningsteamet hjälper dig i så fall att få den hjälp du behöver från andra delar av vården.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

När utredningen är färdig och du har fått din diagnos kan den könsbekräftande medicinska behandlingen påbörjas. Syftet med behandlingen är att anpassa kroppen så långt som det är möjligt till din könsidentitet. Behandlingen ska minska könsdysforin och det lidande som den innebär för dig. Målet är att du ska kunna leva som den du är.

Den könsbekräftande behandlingen kan bestå av:

  • Maskuliniserande eller feminiserande hormonbehandling. Innan du får börja med hormonbehandlingen ska du erbjudas fertilitetsbevarande åtgärder för att spara könsceller som spermier eller ägg.
  • Röstbehandling och i vissa fall stämbandskirurgi för personer som tillskrevs manligt kön vid födseln.
  • Reduktion av adamsäpplet.
  • Hårborttagning för personer som tillskrevs manligt kön vid födseln.
  • Kirurgisk bröstförstoring eller bröstborttagning.
  • Könsbekräftande kirurgi av underlivet. Det här kräver tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga råd.

Till behandlingen hör även hjälpmedel som peruk, bröstinlägg och penisprotes. Reglerna för vilka hjälpmedel som ingår varierar i olika landsting.

Du väljer själv vilka behandlingar du vill ha och inte. Utredningsteamet avgör tillsammans med dig vilka delar som är möjliga att genomföra.

Behandlingarna beskrivs i Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Behandlingarna räknas som sjukvårdande behandling och kostar som alla andra behandlingar upp till högkostnadsskyddet. Du behöver inte betala någonting utöver det.

Fäll ihop

Social transition

Social transition

Social transition innebär att du har det könsuttryck som passar med din könsidentitet.

Du som vill ändra juridiskt kön och få tillstånd för könsbekräftande genital kirurgi behöver enligt svensk lag göra en social transition.

Den aktuella praxisen från Rättsliga rådet föreskriver ett års social transition.

För dig som redan lever i enlighet med din könsidentitet när du tar kontakt med vården kan den tiden räknas som en social transition om den är dokumenterad. Andra påbörjar den sociala transitionen först under utredningen, när de fått hjälp av den könsbekräftande medicinska behandlingen.

För personer som inte önskar ändra juridiskt kön eller genomgå genital kirurgi finns inga krav på social transition.

Du får stöd av utredningsteamet under den sociala transitionen.

Fäll ihop

Hormonbehandling

Hormonbehandling

Maskuliniserande eller feminiserande hormonbehandling kan påbörjas när utredningen är klar och du har fått din diagnos. Antingen får du börja ta testosteron eller östrogen. Hormonerna förändrar kroppen så att den stämmer bättre med din könsidentitet. För många med könsdysfori är det här en väldigt viktig del av behandlingen.

Du kan få hjälp med att stoppa mens eller att hämma erektioner redan innan du påbörjar din hormonbehandling.

Innan hormonbehandlingen påbörjas kommer behandlaren att fråga dig om du vill spara spermier eller ägg för att eventuellt kunna få biologiska barn i framtiden.

Alla påverkas olika av hormonbehandling

De flesta fysiska förändringarna sker under de första två åren av hormonbehandlingen. Det gäller för både testosteron och östrogen. Hur mycket kroppen förändras och exakt hur lång tid det tar kan variera mycket från person till person.

Vissa vill att hormonerna ska påverka kroppen så mycket som möjligt och fortsätter att ta hormoner hela livet. Andra vill bara ha vissa förändringar och får då ta hormoner under en kortare period.

Puberteten kan pausas med hormonblockerare

Du som är under 18 år och inte har kommit i puberteten när du får din diagnos kan få hormonblockerare. Hormonblockerarna hindrar puberteten. När du fyller 16 år kan du få börja med de hormoner du vill ha och få en pubertetsutveckling som stämmer överens med ditt kön.

Hormonbehandlingen sköts av en läkare

Det är oftast en endokrinolog som sköter hormonbehandlingen. Det är en läkare som är specialiserad på hormoner. Ibland är det en gynekolog som sköter behandlingen. Behandlaren gör regelbundna uppföljningar för att du ska få en säker behandling. Då får du till exempel lämna blodprov. 

Hormonerna finns i olika former

Du kan få hormonerna som plåster, gel eller en spruta. Hormonet från sprutorna håller i sig under längre tid, medan det är lättare att justera dosen med plåster eller gel. Du och behandlaren avgör tillsammans vilken metod som passar dig bäst.

Du får hormonerna utskrivna på recept

Du behöver ett nytt recept varje gång du ska hämta ut dina hormoner.

Behandling med testosteron

Behandling med testosteron kan påverka kroppen på flera sätt:

  • Mensen upphör.
  • Det blir lättare att bygga muskler. 
  • Klitoris blir större.
  • Underhudsfettet fördelas på ett mer maskulint sätt.
  • Rösten blir mörkare.
  • Du får ökad kroppsbehåring och skägg, medan håret på huvudet tunnas ut.
  • Du kan under en övergångsperiod få mer akne

Testosteron påverkar inte din benstomme, din kroppslängd eller storleken på dina händer och fötter. Om du slutar ta testosteron går de flesta förändringarna tillbaka. Det som inte går tillbaka är de röstförändringar och den klitorisförstoring du hunnit få.

Behandling med östrogen

Behandling med östrogen kan påverka kroppen på flera sätt:

  • Brösten växer.
  • Underhudsfettet får en mer feminin fördelning.
  • Huden blir mjukare.
  • Testiklarna blir mindre.
  • Spermieproduktionen minskar.
  • Det blir svårare att få stånd.

Östrogen påverkar inte din benstomme, din kroppslängd eller storleken på dina händer och fötter. Din röst och hårväxt i ansiktet påverkas inte heller av östrogenet. Hårväxten på kroppen kan minska något.

Fäll ihop

Hjälpmedel och hårborttagning

Hjälpmedel och hårborttagning

Hjälpmedel kan vara särskilt viktiga under tiden som du genomgår utredningen. Men hjälpmedlen kan även betraktas som en form av behandling om du inte har behov av eller vill göra några operationer.

Landstingen och kommunerna ska erbjuda hjälpmedel till personer med könsdysfori. Det är olika i olika landsting vilka hjälpmedel du kan få och vad de kostar.

En penisprotes är ett exempel på ett hjälpmedel som du kan få. I vissa landsting kan du få en specialgjord penisprotes där du själv väljer hur penisen ska se ut. Ibland kan du i stället få en packer, som är en redan tillverkad penis.

Du kan också få en binder som gör bröstkorgen plattare.

Du som behöver kan få peruker eller hårersättningar som hjälpmedel, om du till exempel besväras av håravfall.

Hårborttagning med diatermi eller laser erbjuds för dig som går på östrogen. Då kan du till exempel få ta bort hår i ansiktet och på halsen. 

Fäll ihop

Röstträning hos en logoped

Röstträning hos en logoped

En logoped ger rådgivning och behandling för röst och kommunikation. Östrogen påverkar inte rösten, och därför blir du som tar östrogen alltid erbjuden röstträning hos en logoped.

Testosteron gör ofta rösten mörkare, men du får röstträning hos en logoped om du behöver det.

Fäll ihop

Operationer

Operationer

Du väljer själv vilka operationer du vill göra. När utredningen är klar och du har fått din diagnos skickar personalen på mottagningen en remiss för operationer till en plastikkirurg, eller i vissa fall till en öron-näsa-halsspecialist. Plastikkirurgen eller öron-näsa-halsspecialisten gör en individuell bedömning och ger råd om vilka kirurgiska ingrepp som är möjliga för dig. Sedan fattar ni ett beslut tillsammans om vad som ska göras.

Vilken ordning operationerna sker i är individuellt. Vissa ingrepp genomförs nästan alltid vid ett och samma tillfälle, medan andra genomförs i flera steg.

Du som vill bli behandlad med feminiserande insatser kan få hjälp med

  • att minska storleken på struphuvudet
  • operation av stämbanden
  • bröstförstoring
  • ansiktskirurgiska ingrepp
  • underlivsoperationer.

Du som vill bli behandlad med maskuliniserande insatser kan få hjälp med

  • att operera bort brösten och skapa en platt bröstkorg
  • att ta bort fett på höfterna och låren
  • underlivsoperationer.

Du som vill operera könsorgan, testiklar eller äggstockar behöver enligt lagen få tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga råd. 

Du måste vara folkbokförd i Sverige för att få genomgå könsbekräftande kirurgi av underlivet.

Kontakta den plastikkirurgiska klinik som du har remitterats till om du vill veta hur långa väntetiderna är för dina operationer.

Slipning av struphuvudet

Den främre delen av struphuvudet kan minskas för att skapa ett mer feminint utseende. Många väljer att reducera sitt struphuvud redan under den sociala transitionen. Operationen påverkar dock inte rösten.

Operation av stämbanden

Om resultatet av röstträningen hos logopeden inte är tillräckligt bra, kan du efter bedömning av en öron-näsa-halsspecialist genomgå feminiserande röstkirugi.

I Sverige görs inga operationer för att göra rösten mörkare.

Bröstförstoring

Brösten börjar ofta växa av östrogenbehandlingen. Om du inte tycker att brösten har vuxit tillräckligt efter minst ett år finns det också möjlighet att göra en bröstförstoring. Det kan också vara aktuellt att göra en bröstförstoring om du inte kan bli behandlad med östrogen.

Vanligtvis är det bröstproteser som opereras in, men ibland är det i stället fettimplantat.

Du behöver inte tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga råd för att få operera brösten, däremot behöver du en diagnos från mottagningen där du utreds.

Bröstförstoring kallas också för bröstaugmentation.

Att operera bort brösten

När man opererar bort brösten tar kirurgen bort bröstvävnad och du får en plattare bröstkorg. Ofta behöver bröstvårtornas storlek och placering justeras. Vilken teknik kirurgen använder beror på hur stora brösten är, hudens kvalitet, underliggande muskelbyggnad och hur bröstvårtorna och vårtgårdarna ser ut.

När bröstoperationen genomförs är man vanligen inlagd en natt. Du är sjukskriven i två till tre veckor efter operationen, beroende på vilken typ av sysselsättning du har.

Det är vanligt att behöva mer än en operation för att uppnå önskat resultat. Nästa operation görs tidigast sex månader efter den första operationen.

Du behöver inte tillstånd från Socialstyrelsens Rättsliga råd för att få operera bort brösten, däremot behöver du en diagnos från mottagningen där du utreds.

Att operera bort brösten kallas också för mastektomi.

Ansiktskirurgi

Östrogen ändrar inte ansiktets utseende så mycket. Du som behandlas med östrogen kan i vissa fall få tillgång till ansiktskirurgi. Det finns flera operationer som syftar till att göra ansiktet mer feminint.

Testosteron ändrar oftast ansiktets utseende. Det ändrar till exempel fettdispositionen i ansiktet och ger ansiktsbehåring. Därför behöver personer som tar testosteron sällan ansiktskirurgi.

Fettsugning på höfter och lår

För dig som har mycket breda höfter kan det vara möjligt att få fettsugning på höfter och lår för att få ett mer maskulint utseende. Det innebär att man på kirurgisk väg tar bort fettceller som inte skulle försvinna i samband med någon form av bantning eller fysisk träning.

Könsbekräftande kirurgi av underlivet

Om behandlingen fungerar bra och du fortfarande vill få könsbekräftande underlivskirurgi, kan du ansöka om det hos Socialstyrelsens Rättsliga råd.

Det finns enligt lagen fyra kriterier som du ska uppfylla innan du får genomgå könsbekräftande kirurgi av underlivet:

  1. Du upplever sedan en lång tid att du tillhör det andra könet.
  2. Du uppträder sedan en tid i enlighet med denna könsidentitet.
  3. Du måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden.
  4. Du har fyllt arton år.

Enlig nuvarande praxis innebär detta att du levt i social transition under minst ett års tid och att du har varit i kontakt med utredningsteamet, eller annan vård för könsdysfori, under minst två år.

Du måste vara folkbokförd i Sverige för att få genomgå könsbekräftande kirurgi av underlivet.

Till ansökan ska du skicka med

  •  ett personbevis
  •  ett intyg om utredningen som skrivs av utredningsteamet.

Maskuliniserande underlivskirurgi

Det finns två olika sätt att skapa en penis på. Det ena är metoidioplastik, det andra alternativet är falloplastik. Med skrotalplastik kan man också skapa en pung.

Metoidioplastik

Metoidioplastik är en operation där klitoris lyfts fram för att skapa en mikropenis. Klitoris rätas ut och görs synlig i hela sin längd. Sedan konstrueras ett urinrör, penisen förtjockas och penisskaftet täcks med hud från de inre blygdläpparna. Vid metoidioplastik gör man alla steg i peniskonstruktionen vid samma tillfälle.

En förutsättning för Metoidioplastiken är att klitorisen är tillräckligt förstorad av testosteronbehandlingen.

Metoidioplastik kallas också för metaplastik. Den nya penisen kallas ibland för neopenis eller metapenis.

Falloplastik

Falloplastik är en operation där kirurgen skapar en penis med hud från underarmen eller låret. Ett nytt urinrör konstrueras och klitoris placeras vid den nedre delen av penisskaftet. Efter tre till sex månader kallas du på ett återbesök hos läkaren för att planera inför en andra operation. Då opererar man in en erektionsprotes och testikelproteser om du vill ha det. Kirurgen skapar också ett ollon på penisen.

Den nya penisen kallas ibland för neopenis eller fallopenis.

Fallopenisen blir större än en metapenis.

Skrotalplastik

En pung kan skapas genom att kirurgen sätter in testikelproteser av silikon i de yttre blygdläpparna. Blygdläpparna justeras för att skapa mer volym. Pungen placeras ovanför eller omkring vaginalöppningen.

Det kallas för att skapa en neoskrotum eller neopung.

Att operera bort livmodern, äggstockarna och slidan

Du kan också välja att operera bort livmodern och äggstockarna. Det går bra att ta bort äggstockarna och livmodern utan att göra en penisplastik. Att operera bort livmodern kallas för hysterektomi.

Om du vill operera bort slidan görs det ofta i samband med andra könsbekräftande operationer i underlivet.  Att operera bort slidan kallas för vaginektomi.

Feminiserande underlivskirurgi

Det finns flera ingrepp som gör underlivet mer feminint. Det går att operera bort testiklarna. Det kallas för orchidektomi. Vid penektomi avlägsnas penisen. Det går också att skapa en vagina. Med vaginoplastik avses ofta flera kirurgiska ingrepp som kan genomföras i ett eller två steg. Det skapas en känslig vulva som består av slidan, slidöppningen, klitoris och inre och yttre blygdläppar. Klitoris görs av ollonet och har oftast bevarad orgasmförmåga. Kirurgen gör urinröret kortare och skapar en ny urinrörsöppning. Hud från pungen och huden runt pungen används för att konstruera de inre och yttre blygdläpparna.

De här operationerna görs ofta görs i två sessioner. Vid det första tillfället skapas slidan och vid den efterföljande operation efter tre till sex månader rättas blygläppar till och en kirurgen skapar en kappa över klitoris.

Den nya vaginan kallas för neovagina eller erhållen vagina eller slida.

Stavträning

Du behöver ta hand om din neovagina med stavträning. Stavträning innebär att du för in en stav som påminner om en dildo i vaginan. Först använder du en liten tunn stav och sedan använder du större varianter.

Du behöver stavträna varje dag för att inte slidan ska dra ihop sig eller förkortas. När vaginan har läkt behöver du fortsätta med stavträningen dagligen i hela livet. Du kan ersätta stavträningen med vaginala samlag till en viss del.

Komplikationer av operationer

Det kan alltid uppstå komplikationer vid en operation och det gör vanligtvis ont efteråt. Vissa av de könsbekräftande operationerna ger synliga ärr. Prata med plastikkirurgen som ska genomföra dina operationer för att få veta vilka komplikationer det kan innebära för dig.

Fäll ihop

Hälsokontroller efter könsbekräftande medicinsk behandling

Hälsokontroller efter könsbekräftande medicinsk behandling

Om du ändrar juridiskt kön kallas du inte längre till de könsbundna screeningar som görs inom landstinget.

Detta innebär att om du har en livmodertapp behöver du själv söka för att få kontroller av den. Vissa landsting har hbtq-vänliga gynekologiska mottagningar där de är vana vid att möta alla personer med livmodertapp.

Risken för bröstcancer försvinner inte helt när du opererar bort brösten, eftersom kirurgen lämnar kvar lite bröstvävnad av estetiska skäl. Efteråt kan det bli svårt att använda vanliga metoder för att upptäcka bröstcancer, alltså självundersökning och mammografi. Kom ihåg att få det kontrollerat ändå.

För prostatacancer finns ingen screening, däremot kan du ta blodprov för att screena för prostatacancer. Du som har tillskrivits manligt kön vid födseln och ändrat juridiskt kön till kvinna har kvar din prostata. Kom ihåg att få den kontrollerad.

Fäll ihop

Ändra juridiskt kön

Ändra juridiskt kön

Det finns enligt lagen fyra kriterier som du ska uppfylla innan du får ändra juridiskt kön:

  1. Du upplever sedan en lång tid att du tillhör det andra könet.
  2. Du uppträder sedan en tid i enlighet med denna könsidentitet.
  3. Du måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden.
  4. Du har fyllt arton år.

Enlig nuvarande praxis innebär detta att du levt i social transition under minst ett års tid och att du har varit i kontakt med utredningsteamet, eller annan vård för könsdysfori, under minst två år. 

Du måste vara folkbokförd i Sverige för att få ändra juridiskt kön.

Du som vill ändra ditt juridiska kön måste skicka en ansökan till Socialstyrelsens Rättsliga råd. När du skickar din ansökan ska du skicka med

  • ett personbevis
  • ett intyg om utredningen som skrivs av utredningsteamet.

När din ansökan är godkänd ändras ditt juridiska kön och du får ett nytt personnummer.

Om din ansökan inte godkänns kan du överklaga beslutet eller söka en gång till. Rådfråga ditt utredningsteam om hur du ska göra.

Det är i samband med den här ansökan som du också kan få tillåtelse till eventuella könsbekräftande ingrepp i könsorganen. Men att genomgå underlivskirurgi är inte ett krav för att du ska få ändra ditt juridiska kön.

Fäll ihop

Fertilitet

Fertilitet

Om du vill kunna få biologiska barn i framtiden får du spara könsceller, alltså spermier eller ägg. Sjukvårdspersonalen kommer att informera dig om dina möjligheter att göra det. Sedan kan spermierna eller äggen användas vid en provrörsbefruktning.

Hur du kan spara könsceller innan och under hormonbehandlingen

Du som inte har påbörjat din hormonbehandling kan spara spermierna eller äggen innan du börjar behandlingen.

Du som behandlas med hormoner kan göra ett uppehåll i din hormonbehandling för att få tillbaka spermieproduktionen eller ägglossningen. Det varierar från person till person hur lång tid det tar och hur fertil man blir.

Under hormonbehandling är man oftast inte fertil men om du absolut inte vill ha barn just då bör du använda skydd mot graviditet.

Lagen begränsar hur du kan använda könscellerna

Det finns begränsningar i de juridiska förutsättningar vid assisterad befruktning. Enligt lagen får det bara vara antingen ägg eller spermier som är donerade. Det innebär att du som vill ha biologiska barn måste göra det tillsammans med en annan person, och att den personen har den andra sortens könsceller än de du har sparat. Om äggen är befruktade när de fryses ner får de enbart användas i den relation som var aktuell vid tidpunkten för befruktningen.

Könscellerna sparas olika länge i olika landsting

Hur länge spermier, obefruktade ägg och äggstocksvävnad får sparas är olika i olika landsting och regioner. Flera landsting har som rutin att spara spermier tills du fyller 55 år. Frysta obefruktade ägg sparas i flera landsting tills du fyller 45 år. Befruktade ägg får förvaras i högst fem år.

Du kan läsa mer om trans och föräldraskap på webbsidan HBTQ-Familjer.

Fäll ihop

Sex

Sex

Sexualiteten kan påverkas på olika sätt av könsdysfori och en könsbekräftande behandling. Vissa upplever att det är lättare att ha sex efter behandlingen, eftersom de känner sig mer bekväma med sin kropp.

Sex innan könsbekräftande behandling och några praktiska tips

Innan du har genomgått någon könsbekräftande behandling kan du försöka hitta sätt att ha sex på som känns bra, även om kroppen inte känns rätt. Sexleksaker, kläder eller fantasier kan vara till hjälp.

Det brukar också vara viktigt att den eller de du har sex med pratar om din kropp på ett sätt som bekräftar din könsidentitet. Berätta gärna vilka ord du vill att den eller de använder om dig, och passa på att fråga vilka ord den du har sex med föredrar om sig själv.

Var tydlig med om det finns saker som ökar din könsdysfori och som du därför inte vill att den du har sex med gör med din kropp. Du kan också berätta om det finns saker som minskar din könsdysfori som du därför gärna vill att hen gör eller säger.

Sex efter hormonbehandling

Vissa upplever en ökad sexlust när de behandlas med hormoner, både testosteron och östrogen. Delvis kan det bero på hormonerna, delvis på att du kanske börjar känna dig mer bekväm med din kropp. För andra kan sexlusten minska eller inte förändras alls.

Östrogen kan göra att känseln i bröstvårtorna ökar. Du som tar östrogen och inte har genomgått någon underlivskirurgi kan uppleva att mellangården blir känsligare för beröring. Testosteronblockerare och östrogenbehandling sänker nivån av testosteron. Det kan göra att penisen inte blir lika hård som tidigare. Om du inte vill ha just den effekten kan du diskutera det med din endokrinolog, som kan försöka att anpassa hormonbehandlingen så att det inte blir så.

Testosteron gör att klitoris växer och många upplever att klitoris blir känsligare. Det är vanligt att lubrikationen ändras, antingen kan du få mer eller mindre lubrikation. Du kan använda en lokalverkande östrogenkräm som gör slidan mindre torr om du har besvär med minskad lubrikation. Testosteron kan också göra en medfödd slida mindre töjbar. Då kan könssjukdomar överföras lättare och du kan få svampinfektioner. Ta det försiktigt i början och använd mycket glidmedel om du vill använda slidan när du har sex.

Kom ihåg att du kan vara fertil även om du får hormonbehandling. Använd därför skydd mot graviditet om du har sådant sex som kan göra dig eller den du har sex med gravid. Du kan diskutera med din endokrinolog vilken typ av skydd som blir bäst för dig.

Bröst- och bröstkorgskirurgi ändrar känseln

Bröst- eller bröstkorgskirurgi kan påverka känseln på olika sätt. Ärren efter kirurgin kan bli en ny erogen zon, eller så minskar känseln kring ärren. Det är först ungefär ett år efter den sista operationen som det går att avgöra hur känsligheten i dina bröstvårtor och vårtgårdar kommer att vara i framtiden.

Sex efter underlivskirurgi

Om du har genomgått en underlivskirurgi ska du vänta med att ha sex där ditt könsorgan är inblandat tills kroppen har läkt. Kirurgen som opererar dig kan berätta hur länge du ska vänta. Kroppen läker relativt fort, men det kan ta upp till två år innan du kan veta hur känseln i könsorganet kommer att vara.

Metapenisar kan ofta få stånd av sig själva. Fallopenisar kan inte det. Vissa fallopenisar har en stav i sig som du böjer upp om du vill få stånd. Andra fallopenisar får stånd genom att du pumpar upp penisen med en pump i ena testikeln.

Att ta bort livmodern eller äggstockarna påverkar inte hur sex känns eller möjligheten att få orgasm. Det finns många sätt att uppnå orgasm på, och kroppen har flera erogena zoner. Det enklaste sättet för många är att på olika sätt röra vid penisen, ollonet eller klitoris. Du som har en erhållen vagina får också en klitoris som görs av ollonet. Den har i allmänhet bevarad erogen känsel. Du som har en metapenis har full erogen känseln i den, utifrån att den är skapad av klitoris. För dig som har en fallopenis bevaras klitoris bakom falloplastiken och den har erogen känsel.

Vänta lika länge med anala samlag som med vaginala samlag om du har en erhållen slida. Erhållna slidor är inte så töjbara, och väggen mellan slidan och analen är tunn. Det kan lätt bli små sår eller sprickor i slidan. Då kan könssjukdomar överföras lättare och du kan få svampinfektioner. Använd mycket glidmedel och lyssna på kroppens signaler!

Könsinkongruens har ingenting med sexuell läggning att göra

Det finns en stor variation av sexuella identiteter och sexuella praktiker. Könsinkongruens har ingenting med din sexuella läggning att göra. Du kan ha könsinkongruens och vara heterosexuell, homosexuell, bisexuell eller något annat. Det är du själv som bestämmer vad du vill kalla dig.

Fäll ihop

Hur kan jag prata med mina närstående om det här?

Hur kan jag prata med mina närstående om det här?

Det kan vara en stor sak att berätta för sina närstående om sin könsidentitet och eventuell könsbekräftande behandling. Kanske har du varit ensam med dina tankar länge. Eller så har du varit öppen med dina närstående om din könsidentitet och de har varit stöttande.

Det är förståeligt om du känner dig nervös inför att berätta för dina närstående. Kanske är du rädd för att inte bli förstådd, att bli avvisad eller någonting annat.

Det går inte att säga hur dina närstående kommer att reagera när du berättar om din könsidentitet. För många känns det som en lättnad att äntligen få berätta, oavsett hur omgivningen reagerar. Kanske märker du att någon relation blir djupare när du berättar, eftersom ni slipper ha en stor hemlighet mellan er.

Under utredningen erbjuder utredningsteamet samtal med närstående. Där får de information om könsinkongruens och könsdysfori. Det kan vara skönt att någon annan förklarar och kan svara på frågor som dina närstående eventuellt har.

Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

En närstående kan vara många olika saker - en förälder, ett syskon, ett barn, en släkting eller en vän. När en närstående till dig berättar om sin könsinkongruens eller könsdysfori för första gången kommer det kanske som en överraskning för dig, eller så är det någonting du har tänkt på redan innan.

Könsidentitet kan väcka många känslor

Kanske är du glad för att din närstående har berättat för dig om sin könsidentitet, eller så känns det svårt. Du har rätt att känna som du känner och inga känslor är fel eller konstiga. Men även om du inte kan förstå känslan av att vara transperson, kan du respektera och bekräfta din närståendes könsidentitet.

Det är viktigt att du som närstående tar ansvar för dina känslor och reaktioner. Tänk på att även om det känns svårt eller ovant för dig, så är det förmodligen svårare för den som berättar.

Vad kan jag göra för att hjälpa?

Det finns många saker du kan göra för att underlätta för din närstående, och för dig själv. Att du läser den här texten är en bra början.

Försök att inte göra könsidentitet till ett problem. Att vara transperson kan vara väldigt okomplicerat, eller till och med lösningen på ett problem.

Använd det nya namnet och rätt pronomen, det vill säga han, hon, hen, den eller något annat som personen föredrar. Det kan också vara betydelsefullt att du påminner andra om att säga rätt namn och pronomen.

Du kan hjälpa och stötta genom att fråga din närstående vilka ord som passar nu. Vill hen att du säger

  • flickvän eller pojkvän
  • fru eller man
  • mamma eller pappa
  • bror eller syster
  • könsneutrala ord som partner, sambo, förälder eller syskon
  • eller kanske något helt annat?

Fråga gärna din familjemedlem eller vän om hen vill att du hjälper till att berätta för andra, till exempel släktingar.

Lär dig mer om könsdysfori

Ju mer du lär dig om könsinkongruens och könsdysfori, desto lättare blir det för dig att vara ett bra stöd för din familjemedlem eller vän. Sök information själv så att din närstående inte behöver svara på alla frågor som dyker upp. Med rätt kunskap blir det lättare att förstå och fungera som ett stöd i vardagen. Du kan läsa mer på till exempel de här sajterna:

Du som vill fördjupa dig ytterligare kan läsa i Socialstyrelsens rapporter eller Folkhälsomyndighetens rapporter om transpersoner och könsdysfori.

Du som närstående kan få stöd

Även du som närstående kan gå igenom en komma ut-process. Kanske känner du att du behöver stöd i den processen.

Om den som genomgår utredningen samtycker kallas du till utredningsteamet för ett informationssamtal. Där erbjuds du också fler samtal med en kurator om du behöver det.

Du kan också kontakta till exempel Transammans som är ett förbund för transpersoner och anhöriga, för att få veta mer eller för att delta i stödgrupper för närstående. Även FPES har en grupp för och med anhöriga som vill ge stöd och hjälpa andra anhöriga.

Kom ihåg att det som kanske känns nytt och ovant nu, kommer att bli en del av vardagen med tiden.

Fäll ihop

Hur blir livet sedan?

Hur blir livet sedan?

De allra flesta som har fått könsbekräftande behandling upplever att könsdysforin minskar, och att livet känns bättre och lättare på flera sätt efteråt. Det kan handla om allt från ditt psykiska mående till din sexuella hälsa eller din arbetsförmåga. En könsbekräftande behandling löser givetvis inte alla problem, men förmodligen flera stycken.

Det är få personer som ångrar behandlingen. De som ångrar sig är ofta de där operationsresultaten har varit mindre lyckade eller där personens sociala nätverk inte har förmått stötta personen.

När du har genomgått könsbekräftande behandling och inte längre har någon könsdysfori, uppfyller du inte längre kriterierna för någon könsdysforidiagnos.

Hur du vill definiera dig sedan är upp till dig. Vissa som har genomgått en könsdysforiutredning och könsbekräftande behandling identifierar sig inte som transperson efteråt, medan andra gör det. För dig kanske det inte är någon större skillnad, utan du är bara den du alltid har varit. Det finns inget rätt eller fel - det viktigaste är att du ska få vara den du är.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 23 sidor)
Publicerad:
2016-07-22
Redaktör:

Kalle Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Cecilia Dhejne, medicinskt ansvarig överläkare, specialist i psykiatri och sexualmedicin, klinisk sexolog, ANOVA, Andrologi Sexualmedicin Transmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna