Tennisarmbåge

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om du har tennisarmbåge gör det ont i muskelfästena på armbågens utsida. Det kan bero på att du har jobbat med händerna i enformiga rörelser och överansträngt musklerna som sträcker fingrarna och handleden. Du kan få tennisarmbåge bland annat av att spela tennis, snickra eller ha ett tungt arbete och det är större risk att få besvär om du är otränad.

Ofta går värken över utan någon behandling, men en del får långvariga besvär. Besvären är ungefär lika vanliga hos kvinnor som hos män och kommer oftast i 40-årsåldern eller senare. Det är ovanligt att barn får tennisarmbåge.

Symtom

Om du har tennisarmbåge är det vanligt att du

  • får ont på utsidan vid armbågen och på ovansidan av underarmen
  • får svårt att gripa hårt om saker
  • får ont när du vrider underarmen, som till exempel när du ska skruva med skruvmejsel eller vrida om en trög nyckel
  • får svårt att greppa och lyfta otympliga saker, som till exempel ett mjölkpaket
  • blir öm på utsidan av armbågen
  • blir stel och får svårt att sträcka ut armbågen helt.

Behandling

Tennisarmbåge går oftast över av sig själv, men du kan lindra smärtan på olika sätt. Börja med att avstå från de rörelser som gör ont, ta smärtstillande läkemedel eller använda ett specialbandage för tennisarmbåge. Du kan också behöva få sjukgymnastik.

När ska du söka vård?

Om du inte blivit bättre inom några veckor kan du kontakta en fysioterapeut eller en vårdcentral. Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Muskelfäste i underarm

    Tennisarmbåge innebär att det gör ont vid muskelfästena i armbågen.

    Mer information
    Muskelfäste i underarm

    Tennisarmbåge innebär att det gör ont vid muskelfästena i armbågens utsida. Det är muskelfästena till de muskler som sträcker fingrarna och handleden som har överansträngts.

Muskelfästena gör ont

Om du har tennisarmbåge gör det framför allt ont längs underarmens ovansida när du böjer handleden bakåt och uppåt. Smärtorna strålar ut från armbågens utsida, oftast ner mot handleden, men ibland även upp mot överarmen. Värken kan komma smygande, eller vara mer akut om du har överansträngt dig genom alltför mycket ensidigt arbete. Ju mer intensiva smärtorna är, desto större område av armen värker.

Tennisarmbåge beror oftast på att du har överansträngt eller skadat muskelfästena vid armbågen. Musklerna som sitter fast vid benet på armbågens utsida sträcker fingrarna och handleden. Besvären brukar komma smygande och orsakas av upprepade, ensidiga rörelser av handleden, framför allt om du utför en aktivitet som du inte är van vid. De flesta som får tennisarmbåge får det inte av att spela tennis.

Överansträngningen gör att det blir små bristningar i den bindväv som fäster musklerna vid överarmsbenet. Vävnaderna blir då irriterade och det kan göra ont.

Armen känns stel och svag

Förutom att du får ont är det vanligt att armen känns stel, vilket gör det svårt att sträcka ut den helt. Armen kan kännas svagare än den brukar göra i handgreppet och därför blir det svårt att utföra vanliga arbetsuppgifter eller vardagssysslor. Du kan få ont vid vila, till exempel på natten om du ligger så att det blir ett tryck mot armbågens utsida.

Ensidigt arbete kan vara orsaken

Du kan få ont om du jobbar ensidigt med händerna. Då beror värken på att du överbelastar de muskler som sträcker fingrarna och handleden. Ofta handlar det om rörelser då du tar ett stadigt tag om något och samtidigt böjer och sträcker handleden.

Besvären kan orsakas av tennis och andra idrottsaktiviter samt av arbete med verktyg på ett sätt som du är ovan vid. Ibland hittar inte läkaren någon tydlig förklaring till besvären.

Inte någon sjukdom

Tennisarmbåge är vanligast om du är över 40 år och brukar inte hänga ihop med någon sjukdom.

Läs mer: Skelett och leder

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Sök hjälp om besvären inte går över

Om besvären inte går över eller blir bättre inom några veckor kan du kontakta en fysioterapeut, som även kallas sjukgymnast, eller en vårdcentral. I stället för en fysioterapeut kan du kontakta en naprapat eller en kiropraktor.  

 Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Vid besöket hos en fysioterapeutnaprapatkiropraktor eller läkare får du berätta om dina besvär, hur länge du har haft dem och hur de känns. Du blir även undersökt och får göra olika tester för att prova hur musklerna fungerar vid rörelser med och utan belastning. Oftast är du öm på armbågens utsida. Om du böjer handleden bakåt och uppåt med  motstånd brukar det göra ont i muskelfästena vid armbågen, och smärtan strålar oftast ner mot handleden. Även nervernas funktion brukar testas, eftersom en nerv i kläm ibland kan ge liknande besvär som tennisarmbåge.

Ofta räcker dessa enkla undersökningar för att kunna ställa diagnosen tennisarmbåge. Om den som undersöker misstänker att smärtan beror på något annat kan du få genomgå ytterligare undersökningar hos en läkare.

Olika behandlingar

Börja med att vila armen

Det finns olika behandlingar som kan hjälpa om du har tennisarmbåge. Du kan börja med att prova att vila armen från de aktiviteter som gör ont. Om du har överbelastat den arm som du har fått besvär i, ska du försöka undvika fortsatt överbelastning. Det är bra att hålla armen igång med rörelser, men utan belastning. Vissa arbetsuppgifter som du brukar utföra med ena handen kan du kanske med lite träning utföra lika bra med den andra. Om du har fått ont efter att du har idrottat får du ta en paus från just den typen av idrottande, eller ändra tekniken i idrotten så att överbelastningen undviks.

 Även andra rörelser än de som orsakat tennisarmbåge kan göra att besvären fortsätter. Du får därför tänka efter hur du använder dina händer och försöka undvika upprepade uppåt- bakåtböjningar av handleden. Det behöver inte alls vara tungt arbete som anstränger musklerna, utan det kan vara så enkla saker som att upprepat lyfta en kastrull, hälla upp mjölk eller använda datorns mus. Det kan vara mer påfrestande med många små ansträngningar av ett muskelfäste än en stor ansträngning. En stram elastisk binda runt handleden kan kännas skönt och bidra till att du kommer ihåg att inte utföra den olämpliga rörelsen.

Läkemedel kan lindra smärtan

Har du akuta besvär kan du pröva smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som ingår i gruppen coxhämmare och som till exempel innehåller ibuprofen eller naproxen. Ibuprofen finns i till exempel Ipren och Brufen, naproxen finns i till exempel Pronaxen och Naproxen. Det kan också hjälpa med inflammationshämmande gel som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin. Tabletter och gel finns att köpa receptfritt på apotek.

Bandage kan avlasta

Du kan också prova ett speciellt bandage som fördelar trycket mot det ömma området på armbågen. Bandaget kan köpas på apotek, i en sportaffär eller sjukvårdsaffär. Speciella stödförband för handleden kan också minska smärtan.

Sjukgymnastik kan vara effektivt

Sjukgymnastik med träning med stegvis ökande belastning är en behandling som kan vara effektiv. Du kan träna hemma, men bör få personliga instruktioner om träningen av en fysioterapeut, naprapat, kiropraktor eller läkare. Stretchning brukar ofta ingå i sjukgymnastiken och ibland används TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, och hård massage. Nyttan av de här behandlingarna är osäker. När den akuta smärtan gått över behöver du träna för att förhindra att du får besvär igen.

Träna hemma

Här är en övning som du kan göra hemma:

  • Fyll en femliters plastdunk med en till två liter vatten. Håll dunken med den arm som du har ont i. Underarmen ska ha stöd mot armstödet på en stol. Handleden ska vara fri och axeln och överarmen avspända.
  • Sänk dunken långsamt i cirka fem sekunder med hjälp av endast handleden från högsta möjliga läge till längsta  möjliga. Lyft dunken i cirka en sekund till startläge igen. Hjälp gärna till på vägen upp med den arm som du inte har ont i.
  • Vila i 30 till 60 sekunder efter att du sänkt dunken 15 gånger. Upprepa ytterligare två gånger.

Gör träningen en gång per dag vid ungefär samma tidpunkt under tre månader. Öka vikten en gång per vecka genom att fylla på med en deciliter vatten. Lätt träningsvärk är naturlig och ett tecken på att träningen har effekt. Träningsvärken bör minska till nästa dag. Om den inte avtar, kan du minska startvikten med två till fem deciliter.



Foto på en person som sitter i en fåtölj med underarmen mot armstödet och en plastdunk i handen. Om du har tennisarmbåge kan du träna hemma med en plastdunk.

Andra behandlingar

En kortisonspruta hos läkare kan ge snabb hjälp, men ökar risken för att besvären återkommer och sedan blir långvariga. Akupunktur och nedkylning med ispåse kan lindra smärtan tillfälligvis. 

Behandling med lågenergilaser

Lågenergilaser antas påverka vävnaden på ett sätt som ger smärtlindring. Metoden innebär att laserljuset överförs från ett pennliknande instrument som placeras över området som ska behandlas. Lågenergilaser orsakar inte någon uppvärmning. Det är oklart hur lång tid och hur ofta du behöver få behandlingen för att eventuell effekt ska uppnås.

Stötvågsbehandling

Metoden antas stimulera läkningsprocessen och innebär att en apparat genom ljudvågor överför tryck till vävnaden i området där det gör ont. Behandlingen görs med ett handmunstycke som placeras över området som ska behandlas. Stötvågsbehandling kan ges med olika styrka. Det är oklart hur lång tid och hur ofta du behöver få behandlingen för att eventuell effekt ska uppnås.

Operation behövs ibland

Om du har haft svåra besvär länge och andra behandlingar inte hjälpt kan en ortoped eller handkirurg bedöma att du behöver opereras.

Du får oftast lokalbedövning och läkaren gör ett snitt på armbågens utsida. Under operationen lossar läkaren på muskelfästet som smärtan kommer ifrån. Läkaren brukar också skrapa rent runt muskelfästet. Själva operationen tar ungefär en halvtimme.

I stället för lokalbedövning kan du ibland få så kallad intravenös regionalbedövning. Det innebär att du får bedövningsmedel direkt in i blodet genom en venkateter. Det är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl, vanligtvis i armvecket eller på ovansidan av handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort.

Efter operationen

När bedövningen släpper kan du få ont. För att lindra smärtan räcker det oftast att ta receptfria smärtstillande tabletter med paracetamol, till exempel Alvedon, de första dygnen efter operationen.

Efter operationen får du vanligtvis ett förband i form av mjuka lindor runt armbågen. Förbandet ska sitta kvar 10 till 14 dagar, då även stygnen tas bort. Du får sedan ett enklare förband och ska fortsätta att undvika överbelastning under de första månaderna efter operationen. Du kan behöva vara sjukskriven en tid beroende på vilken typ av arbete du har.

Viktigt att träna musklerna

Efter operationen är det viktigt att träna upp armens muskler. Om musklerna som används för att böja och sträcka underarmen är svaga, är risken större för att besvären kommer tillbaka. Därför bör du börja med träning så snart du inte har ont. Du kan stärka musklerna genom att till exempel klämma ihop en medelmjuk boll hårt med handen 10 till 15 gånger efter varandra flera gånger per dag. Bollen ska vara ungefär lika stor som en tennisboll. Ett annat träningssätt är att sätta ett tjockt gummiband runt fingertopparna och försöka spreta med fingrarna. Boxning mot boxboll är också bra. Det är viktigt att du tränar tre till fyra gånger varje dag där varje pass håller på 15 till 20 minuter. Full effekt i musklerna får du efter sex till åtta veckor.

Det är också viktigt att stretcha musklerna i underarmen för att inte bli stel. Bäst är att lära sig det genom någon bok om stretchning eller be en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor om hjälp för att få information om hur du ska göra.

Motverka nya besvär

När du blivit bra från besvären med tennisarmbåge är det viktigt att se till att de inte kommer tillbaka. Om du fortsätter att använda dina händer och armar precis som tidigare finns risk för att du efter en tid får samma besvär igen. Det är därför bra att tänka efter vad som kan ha orsakat tennisarmbågen och försöka undvika sådan överbelastning i framtiden.

Att använda ett stödförband när du utför tungt arbete kan också hjälpa till att förebygga överansträngning av muskelfästena.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Boktips

Boken om stretching, av Sven Anders Sölveborn, finns att låna på de flesta bibliotek.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-09-24
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Isam Atroshi, läkare, specialist i handkirurgi och ortopedi, Ortopediska kliniken Hässleholm-Kristianstad-Ystad.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Åsa Grindal