Pisksnärtsskada – whiplashskada

Skriv ut (ca 11 sidor)

En pisksnärtsskada kan uppstå när kroppen plötsligt utsätts för en yttre kraft som kastar huvudet från ett ytterläge till ett annat. Skadan kan beskrivas som en stukning av nacken som kan ge allt ifrån lindriga till mer allvarliga symtom. Besvären beror i första hand på att vävnader i och kring ryggraden skadats.

Skriv ut

  • Pisksnärtskada

    Huvudets rörelse liknar en pisksnärt.

    Mer information
    Pisksnärtskada

    Huvudets tyngd ökar när det utsätts för den hastiga rörelse som liknar en pisksnärt. Då orkar halsens och nackens muskler inte hålla emot. Det är denna rörelse som leder till att man skadas. Man kan också få en pisksnärtsskada när man utövar en del idrotter.

  • Muskulaturen, kotor och leder i nacke och övre rygg.

    I halsryggraden ingår bland annat sju kotor som hålls på plats av kraftiga ledband och muskler.

    Mer information
    Muskulaturen, kotor och leder i nacke och övre rygg.

    Vid varje rörelse man gör med nacken samarbetar olika halskotor, ledband och muskler. När man till exempel böjer huvud framåt, bakåt eller åt sidan rör sig alla sju halskotor.

En vanlig orsak till pisksnärtsskada är trafikolyckor, men även till exempel tacklingar, slag och fallolyckor inom idrotter som hockey och ridning kan orsaka skadan.

Om du misstänker att du fått en pisksnärtsskada är det viktigt att du kontaktar vården för att bli undersökt, få råd och dokumentera dina besvär.

Symtom

Symtom

Om du har fått en pisksnärtsskada är det vanligt att symtomen visar sig inom några dygn.

Vanliga symtom är

  • ont i nacken och stelhet
  • ont i huvudet, armarna, axlarna eller mellan skulderbladen
  • pirr, stick, domning eller annan påverkan i ansiktet och ena eller båda armarna
  • ont i ländryggen, ibland med utstrålande smärta i höfter och ben
  • yrsel
  • tinnitus eller nedsatt hörsel.

Med tiden kan du även bli mer känslig för ljud, ljus, lukt, smak och beröring.

Om centrala nerver har påverkats kan du även få minnessvårigheter och symtom från andra kroppsdelar och organ.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har fått en pisksnärtsskada ska du kontakta en vårdcentral. Om du har mycket ont ska du kontakta en akutmottagning.

Sök vård så tidigt som möjligt för att ta reda på om dina symtom beror på en pisksnärtsskada. Ju tidigare du blir undersökt, desto lättare är det för läkaren att koppla symtomen till skadetillfället.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Oavsett vilka behandlingar du prövar är det bra om du första dagen gör en noggrann besvärsritning över vilka symtom du upplever, och sedan med tiden uppdaterar den för att se hur symtomen förändras över tiden och med olika behandlingar. Dessa besvärsritningar ska dateras och sparas som hjälp för vården och eventuell rättsinstans om en sådan behöver kopplas in.

Det är bra om du undviker stress och ställer mindre krav på dig själv under tiden efter att skadan har uppstått. En läkare kan behöva bedöma hur aktiv du kan vara, till exempel hur mycket du kan jobba.

All läkning i kroppen är beroende av blodcirkulationen, som aktiveras när du rör på dig. Små nackrörelser och lugna skogspromenader kan vara bra för läkning och ger avslappning.

Det är också viktigt att försöka sova bra. Det gör att du kan klara smärta bättre. Sömnproblem kan annars påverka minnet.

Lindra smärta

Det är viktigt att minska smärtan så att du tidigt kan komma igång med att röra på dig och sova bra. Du kan pröva att ta antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID, under några dagar. Exempel på sådana läkemedel är Ipren, Naproxen eller Voltaren. Det kan ibland vara bra att samtidigt ta läkemedel som innehåller omeprazol som skyddar slemhinnan i magen.

Du kan även ta smärtlindrande läkemedel som Alvedon eller Paracetamol, enskilt eller tillsammans med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID.

Du som är över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom eller har haft magsår bör använda paracetamol istället för antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel.

Kyla eller värme kan lindra

Du kan till exempel lägga en ispåse där det gör ont för att lindra smärtan. En varm halsduk eller värmedyna kan göra att musklerna slappnar av.

Avslappning

Det är bra för läkningsprocessen att göra avslappningsövningar. Du kan få hjälp av en fysioterapeut om du har svårt att göra övningarna. Fysioterapeuter kallas ibland även sjukgymnast.

Läs mer: Avslappning för axlarna, Avslappning för hela kroppen, Avslappning för nacken, Avslappning genom andning, 

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga en pisksnärtsskada?

Hur kan jag förebygga en pisksnärtsskada?

Pisksnärtsskador är vanligast i trafiken och inom vissa idrotter.

I trafiken kan du förebygga en pisksnärtsskada genom att hålla avstånd till andra bilar och följa utsatt hastighet, så att trafiken flyter utan snabba ändringar i hastighet. Det är viktigt att du behåller fokus på körningen och inte på eventuella samtal, sms eller liknande. Du bör vara uppmärksam på vad som händer, inte minst via backspegeln.

Om du märker att du är på väg att bli påkörd ska du spänna musklerna i nacken och ryggen och försöka pressa ryggen och huvudet mot ryggstödet och nackstödet. Håll samtidigt emot ratten eller andra stöd med raka armar. Nackstödet ska ställas in så högt och nära huvudet som möjligt. Du bör också undvika att ha krok på bilen om det inte är nödvändigt.

Vissa idrotter innebär en ökad risk för pisksnärtsskada, till exempel amerikansk fotboll, ishockey och kampsporter. Huvudskydd skyddar tyvärr inte de sköra strukturer som finns i nacke och ryggrad.

Det finns andra situationer där man också löper risk att få en pisksnärtsskada. Sådana situationer är exempelvis att åka berg-och-dalbana eller hoppa bungyjump.

Ett barn kan också råka ut för samma skada om det skakas kraftigt.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du har fått en pisksnärtsskada kan du få behandling. Vilken behandling du får beror på vilka besvär du fått och hur de utvecklas. Orsaken till besvären kan variera från person till person beroende på hur skadan uppkom och till exempel kroppsbyggnad. Det är viktigt att den behandling du får utgår från en så specifik diagnos som möjligt. Då kan råd och åtgärder anpassas till din situation. Behandlingen kan ändras med tiden, beroende på hur dina symtom förändras. Exempel på yrkesgrupper som du kan få träffa är läkare, fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.

Olika behandlingar fungerar olika bra för olika personer. Om en behandling inte fungerar för dig kan du få prova en annan. Det kan ibland också vara bra att ta hänsyn till dina arbetsuppgifter och fritidsaktiviteter när behandlingen bestäms.

Andra råd som brukar ges är:

  • Träna hållning, eftersom bra hållning i vila och rörelse är bra för lederna.
  • Träning är bra, eftersom det ger ökad cirkulation i kroppen. Ökad cirkulation ger bättre syresättning och näring till skadad vävnad.
  • Undvik så kallade manipulativa åtgärder av nacken, eftersom de kan förvärra skadan. Möjligen kan du få hjälp att lyfta huvudet eller använda nackkrage, om du upplever att det lindrar symtomen.

Sjukgymnastik

Hos fysioterapeuten kan du få råd gällande träning och hållning som kan förbättra läkningen. Där kan du även få kunskap om hur du kan variera ställning i vardagen för att undvika extrema lägen. Du kan få göra balansövningar om du har yrsel.

Akupunktur

Du kan också få pröva akupunktur för att lindra värk. Målsättningen är att frigöra kroppens egna smärtstillande ämnen, så kallade endorfiner, genom tunna, sterila nålar som sticks in på bestämda punkter på kroppen.

Tens

En annan behandlingsmetod är tens, som står för transkutan elektriskt nervstimulering. Med hjälp av en tensapparat får utvalda muskler, senor och leder svaga elektriska impulser. Man kan ibland få låna en tensapparat för att kunna behandla sig själv hemma.

Behandling med läkemedel

Den behandling som du kan få för en pisksnärtsskada kan förutom rådgivning också bestå av läkemedel. Du kan till exempel få träffa specialister i allmänmedicin, smärtläkare, ortopeder eller rehabiliteringsläkare. De kan skriva ut smärtstillande läkemedel för att du ska kunna röra på dig och kunna sova avslappnat. Vissa läkemedel är rogivande, medan andra till exempel kan påverka nervsystemet och höja din smärttröskel.

Terapi

Du kan behöva få en remiss till en kurator, arbetsterapeut eller psykoterapeut för att få prova till exempel kognitiv beteendeterapi, KBT, eller acceptans beslutsterapi, ACT. Det kan hjälpa dig att hantera svåra situationer.

Det är bra att få behandling tidigt för till exempel sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter eller tecken på depression. Du kan få hjälp mot sådana symtom på rehabiliteringsklinik, smärtklinik eller en klinik som specialiserat sig på pisksnärtsskador.

Operation

Du kan få genomgå en operation om du är instabil i ryggraden, eller om dina nervvävnader är påverkade. En operation görs endast när andra möjliga behandlingar prövats och det finns tydliga tecken på en allvarlig skada.

Fäll ihop

Vad är en pisksnärtsskada?

Vad är en pisksnärtsskada?

Ordet pisksnärtsskada ger endast en bild av hur en skada har kommit till. I kroppen är det främst huvudet och ryggraden som kan utsättas för en snabb rörelse liknande en pisksnärt. Huvudet väger flera kilo och sitter ihop med ryggraden med tunna ligament, muskler och senor. Det gör att redan små förändringar i riktning och hastighet kan leda till skador. Skadorna kan uppstå främst i ryggradens ligament, diskar, nervvävnad, senvävnad och muskelvävnad. En så pass låg fordonshastighet som 6-8 kilometer i timmen kan, om du är oförberedd, leda till att huvudet och halsryggen utsätts för krafter på upp till 4,5 G, vilket anses vara gränsen för uppkomsten av en lättare pisksnärtsskada.

Vad som händer i kroppen vid en pisksnärtsskada är väldigt individuellt. Om du har hunnit spänna muskler och förbereda dig innan pisksnärtsrörelsen inträffar kan du i bästa fall undvika skador. Om du ändå skadas kan symtom från nacke, rygg och andra kroppsdelar innebära att ligament, diskar, nervrötter och ibland det centrala nervsystemet, med halsryggmärg och hjärnstam, har skadats. Skadorna kan vara allt ifrån lindriga till mer allvarliga.

Ryggradens leder – ledkapsel, ledband, ligament och disk

Lederna i ryggen får en så kallad passiv stabilitet av ledband och ligament, som har en viss töjbarhet men kan brista om dragkrafterna är tillräckligt stora. Muskler i ryggen kan delvis kompensera viss instabilitet i rygg under det att ledband och ligament får en chans att läka. Det finns trots detta risk för att du med tiden kan utveckla artros i en skadad led, som en följd av fortsatt instabilitet och inflammation. 

I ryggradens mittlinje finns längsgående ledband och ligament. Skador på ligament som håller samman diskar och kotor med varandra kallas diskoligamentära skador. De kan leda till instabilitet i ryggen, men även diskbuktning eller läckage av diskens innehåll. I båda fallen kan man få utstrålande besvär i olika kroppsdelar och organ, beroende på vilka nivåer av ryggraden som blivit skadade.

Efter en sådan skada kan en röntgenundersökning längre fram visa följande:

  • Förändrad form i ryggraden.
  • Kotor som glidit isär.
  • Disk som blivit mörkare och tunnare med tiden.
  • Diskbuktning av olika grad.
  • En benknöl.
  • Ärr i diskens hölje.
  • Förändring av kotors ändstycken.

En benknöl kan ta lång tid att växa ut och kan i sig själv leda till att det blir för trångt för ryggmärg och nerver. På lång sikt kan även kotor växa samman.

Muskler

I nacken finns många ytliga och djupa muskler som stabiliserar halsryggen och samverkar när du rör dig. Vid en pisksnärtsskada utsätts dessa muskler för så kallad excentrisk belastning, vilket innebär att muskeln töjs ut samtidigt som den försöker dra sig samman. Det kan leda till att delar av muskeln brister.

Skador på balansorganen

Balansen regleras till stor del i övre halsryggen. I de övre nacklederna, djupa muskler och ledband, finns många känselkroppar som ger signaler om huvudets hållning i relation till ryggen. Känselkropparna är viktiga för balansförmågan. I balanssinnet ingår även synen och innerörats balansorgan. Om signalen från nackens leder störs kan det orsaka problem med balans och även yrsel, illamående och sämre syn.

Andra möjliga skador

Om du får blödningar i halsens mjukdelar kan det leda till en klumpkänsla och att du får svårt att svälja under några dygn.

Att ha ont en längre tid kan leda till att du blir känsligare för och reagerar starkare på smärta. Det beror på förändringar i nervbanor. Du kan till exempel bli mer öm än vanligt och du kan reagera starkare på smärta efter lättare belastning av en muskel. Du kan också bli känsligare för till exempel lukter och smaker. Denna ökade känslighet i nervsystemet brukar kallas för sensitisering.

Indelning av skador

Internationellt delas pisksnärtsskador in i fem grupper. Indelningen brukar kallas WAD, som står för Whiplash Associated Disorder, och har gjorts för att kunna anpassa behandlingen till olika pisksnärtsskador.

Pisksnärtsskador delas in i följande grupper beroende på vilka symtom man har:

  • WAD-grad 0: Inga besvär i nacke, eller kliniska fynd.
  • WAD-grad 1: Nackbesvär i form av smärta, stelhet eller ömhet, utan kliniska fynd.
  • WAD-grad 2: Nackbesvär och kliniska fynd från muskler och skelett.
  • WAD-grad 3: Nackbesvär och kliniska fynd.
  • WAD-grad 4: Nackbesvär och benbrott eller felställning.
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du först gå igenom en kroppsundersökning och svara på frågor. Du kan bli ombedd att fylla i en så kallad besvärsritning. Där får du själv beskriva dina symtom. Du får också svara på frågor om hur och när skadan kom till, hur din sociala situation ser ut och eventuella andra skador, sjukdomar och medicinering.

Med hjälp av en kroppsundersökning kontrollerar läkaren eller fysioterapeuten hur dina reflexer och din känsel fungerar och om det finns tecken på instabilitet i ryggraden. Diagnosen ställs också med hjälp av olika så kallade bildundersökningar, såsom röntgen och ibland magnetkamera. Du kan behöva gå igenom undersökningar flera gånger om dina symtom förändras.

Utifrån den bedömning som görs får du råd om vilken behandling som passar dig.

Olika undersökningar

Röntgen görs vid misstanke om en skada som klassificeras som WAD-grad 2, 3 eller 4. Röntgenbilder tas då på halsryggen och eventuellt andra delar av ryggraden. Bilderna tas medan du böjer dig framåt, bakåt och åt sidan. På så vis syns en eventuell instabilitet i ryggen bättre.

En speciell form av röntgen som används vid pisksnärtsskada kallas DMX, som står för Digital Motion X-ray. Ryggradens olika delar filmas under rörelse. Filmen kan visa om ryggraden är instabil eller inte. Denna typ av röntgen finns för närvarande endast på någon enstaka klinik i Sverige.

En annan typ av röntgen som används är magnetresonanstomografi, förkortat MRT. Det används vid misstanke om en pisksnärtsskada som kan klassificeras som WAD-grad 3 eller 4. MRT kan visa om ryggmärg eller nervrötter påverkas av skadan, som till exempel vid akut diskbuktning eller förskjutning av kotor. Du ligger ner under undersökningen. I vissa situationer kan man istället behöva göra en datortomografi.

Andra möjliga undersökningar

Om du efter skadan har problem med yrsel eller balansen kan du behöva gå igenom en undersökning för det. Sådana utredningar görs på speciella mottagningar.

Du kan få göra en undersökning av käkleden om du har problem med käken och har svårt att gapa. Käkleden och nackens leder påverkar varandra ömsesidigt. Du kan få remiss till en tandläkare för bedömning om bettet är snett. Ibland kan en bettskena hjälpa.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Instabilitet i ryggradens kotor kan leda till att du i princip kan få symtom från alla organ i kroppen. Det kan bero på förändringar som uppstått i kotornas leder.

Många som varit med om en svårare pisksnärtsskada får kvarstående symtom, särskilt om nerver skadats eller om man fått en instabil ryggrad. Förutom ont i nacken och huvudvärk kan du till exempel få följande symtom:

  • Sämre balans och syn.
  • Tinnitus.
  • Klumpkänsla i svalget.
  • Besvär från käken.
  • Ont i bröstet.
  • Ont i magen.
  • Överkänslighet från hud och slemhinnor.
  • Värk i stora delar av kroppen.

Du kan också känna dig nedstämd, ha ångest och få svårare att sova.

Instabiliteten i ryggradens kotor kan göra att man blir överrörlig i dess leder och med tiden utvecklar artros. Artrosen kan i sin tur göra det trångt för nervsignaler att passera och orsaka nervpåverkan i olika delar av ryggen. En allvarlig form av nervpåverkan kan till exempel uppstå i övergången mellan huvudet och ryggraden, där hjärnans alla nervtrådar ska passera. Om en skada har uppstått på de tunna ligament som håller huvudet på plats i förhållande till ryggraden kan det också leda till instabilitet och till att nervstammen påverkas.

Risken för lånvariga besvär är större bland kvinnor, äldre och personer som redan före pisksnärtsskadan haft besvär från ryggraden. Om man är alltför rädd för att röra på sig efter skadan anses det också öka risken för långvariga besvär.

Om du får långvariga besvär

Om du fortfarande har ont och svårt att arbeta och klara vardagen en månad efter pisksnärtsskadan kan det vara lämpligt att få skadan bedömd av mer än en vårdgivare. Du kan via läkare på vårdcentral få remiss till i första hand en fysioterapeut. Du bör få en samlad utredning av hela din livssituation om du haft besvär och ont länge. Där ingår, förutom en bedömning av själva skadan, också din psykiska och sociala situation.

Sådana bedömningar görs oftast på en rehabiliteringsklinik, smärtklinik eller en klinik som specialiserar sig på just pisksnärtsskador. Om det finns tydliga tecken på instabilitet och nervpåverkan i ryggraden kan du få remiss till en neurokirurg eller ortoped. Du får endast genomgå en operation av halsryggen om det finns tydliga bevis för instabilitet, nervpåverkan, eller både och.

Om besvären leder till att du inte kan arbeta under en längre tid kan du behöva genomgå en rehabilitering som syftar till att du ska kunna börja arbeta igen. Arbetsgivaren ska samarbeta med sjukvården och försäkringskassan. Det är viktigt att ni hittar en form av rehabilitering som fungerar och hjälper dig att komma tillbaka till arbetslivet. Det är nästan alltid bäst att vara igång med arbete i någon form, hellre än att vara heltidssjukskriven.

Fäll ihop

Att leva med en pisksnärtsskada

Att leva med en pisksnärtsskada

Om du får långvariga besvär efter en pisksnärtsskada kan du till exempel ha svårt att sova, koncentrera dig och att minnas. Du kan tappa livsgnistan och känna dig nedstämd och orolig inför framtiden. Det kan bero på själva olyckan, men också på att du har ont och att livet har förändrats efter skadan. Ibland kan det vara svårt att klara även enkla sysslor i vardagen, till exempel att sköta tvätten, lyfta föremål, arbeta vid en dator eller umgås med familj och vänner. Du kan också få svårt att planera ditt liv från ena dagen till nästa, eftersom smärtan kan komma och gå och hindra dig från att göra sådant du vill och behöver göra. Därför är det bra om du kan hitta olika sätt att hantera smärtan och försöka få en så bra livskvalitet som möjligt. Även om du inte kan bli helt återställd kan besvären ofta lindras och livssituationen förbättras genom att till exempel anpassa arbetsplatsen, kognitiv beteendeterapi, KBT, fysioterapi, avslappningsövningar och läkemedel. 

Patientorganisationer kan ge stöd

Det är viktigt att du får den hjälp du behöver för att förbättra din situation och kunna hantera sorgen över att livet har förändrats. Förutom offentliga och privata vårdgivare finns det flera patientorganisationer som är öppna för alla som vill ha hjälp och för dem som vill öka sin kunskap om pisksnärtsskador. Följande svenska organisationer finns:

Dessa organisationer kan vara värdefulla för dig om du vill ta del av andras kunskap eller ge stöd och få stöd från andra. Där finns ofta ideellt engagerade som kan bidra med information. Kanske diskuteras något som intresserar dig, eller som du vet mer om.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken behandling som är bäst för dig.

Att vilja få en ny medicinsk bedömning behöver inte betyda att du är missnöjd med din läkares bedömning. Om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning kan du fråga din läkare.

Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

Som närstående kan du bli orolig över de besvär och reaktioner som kan komma efter en pisksnärtsskada. Många tankar och frågor kan dyka upp, som till exempel hur den som var med om olyckan kommer att må, om man som närstående kommer att kunna vara ett stöd och hur man ska göra för att hjälpa. Ovissheten kan medföra rädsla. Ett bra sätt att hantera den nya situationen är att skaffa sig information. Viktiga källor till information kan vara läkare, sjuksköterskor, andra vårdgivare och patientorganisationer.

Du kan göra en viktig insats genom att följa med vid besök i vården. Då får ni stöd av varandra och kan ofta uppfatta informationen bättre och ställa frågor.

Ett barn som är närstående behöver få information om hur det på bästa sätt kan hjälpa till. Barnet kan till exempel få följa med på läkarbesök.

Du kan uppmuntra din närstående att fortsätta röra på sig, träffa vänner och engagera sig i eventuella fritidsintressen trots skadan.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-22
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bo Christer Bertilson, läkare, specialist i allmänmedicin, Muskuloskeletala funktioner och smärta, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet

Gabriella Bernhoff, fysioterapeut, Kista Rygg & Idrottsklinik i Stockholm

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge