När ska man söka hjälp?
Ont i ryggen är för oftast ett ofarligt symtom som går över av sig självt. Men ryggont tillsammans med vissa symtom kan tyda på allvarlig sjukdom. Om man får ont i ryggen samtidigt med något av nedanstående symtom bör man vända sig till en akutmottagning:
- Ont i ryggen tillsammans med akuta allmänna sjukdomstecken som feber och matthet, eller samtidiga symtom från mage, bröstkorg eller andning.
- Ont i ryggen och man inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig.
- Ont i ryggen och domningar kring ändtarm eller könsorgan.
- Om man får plötsligt ont efter en olycka, exempelvis fall.
- Ont i ryggen och domningar, stickningar och/eller svagheter i båda benen samtidigt.
Vid ont i ryggen och följande förhållanden bör man kontakta läkare snarast, i första hand en allmänläkare på vårdcentral eller sin behandlande läkare:
- Om man är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare.
- Om man har cancer, eller tidigare är behandlad för cancer.
- Om man har benskörhet, osteoporos, eller om man behandlas med kortison under lång tid.
- Allmän svaghet, sjukdomskänsla och viktnedgång.
Om man inte har ont i ryggen i samband med några av de tillstånd som räknas upp i ovanstående punktlistor kan man börja med att försöka ta hand om den onda ryggen på egen hand.
Vad kan man göra själv när man får ont i ryggen?
Det viktigaste rådet vid akuta ryggbesvär är att försöka leva som vanligt. Man ska försöka vara uppe och röra på sig så mycket som möjligt och fortsätta med de aktiviteter man normalt har på dagarna. Vila botar inte ryggont. Tvärtom kan vila ganska fort leda till svagare muskulatur och försämrat samarbete mellan olika muskelgrupper. Det tar längre tid för ryggbesvär att gå över om man ligger mer i sängen än vanligt. Det är inte farligt att röra på sig även om det gör ont.
Värktabletter
Vanliga receptfria värktabletter går bra att använda för att man ska kunna sova bättre och röra sig ordentligt. I första hand kan man använda preparat som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Fördelen med paracetamol är att de har få biverkningar. Det är bra att ta läkemedlen i full dos under en period, en till två veckor, eller kortare tid om besvären går över fortare. Det viktigaste är att värktabletterna gör det möjligt att hålla sig i rörelse och leva som vanligt, så långt det går.
Så kallade cox-hämmare har också bra effekt vid ryggvärk. Nackdelen är att de irriterar magslemhinnan. Behandlingen kan vid sällsynta tillfällen ge magsår, inte minst hos äldre personer.
Exempel på cox-hämmare är läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren och Ibumetin, diklofenak, till exempel Diklofenak och Voltaren, eller naproxen, till exempel Naproxen och Pronaxen.
Kudde under svanken
Om man har ont när man ligger ner kan det vara skönt att vila med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall. Om man har svårt att ta sig upp ur sängen går det ofta lättare om man först rullar över på sidan. Sedan svänger man benen över sängkanten för att till sist ta sig upp genom att skjuta ifrån med händerna på huvudsidan.
Övningar
Det finns flera olika övningar särskilt avsedda för akuta ryggbesvär. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att de övningarna är bättre än att bara hålla sig i normal rörlighet.
Viktigt att inte oroa sig för smärtan
Det har visat sig att det är viktigt hur man tar sig an sin onda rygg. Det är till exempel större risk att smärtan blir långvarig om man oroar sig för att det är något allvarligt fel som orsakar den onda ryggen. Det gäller även om man vilar sig för mycket och är rädd att skada ryggen om man rör på sig.
Om smärtan uppstått i en viss situation, exempelvis vid ett lyft, är det vanligt att man sätter ett samband mellan lyftet och smärtan. Då är det lätt att man i fortsättningen aktar sig för att göra nya lyft. Det kan skapa en ond cirkel där den onda ryggen gör att man inte vågar göra vissa saker.
Om man är orolig är det viktigt att försöka bli av med oron, till exempel genom att gå till en läkare och bli undersökt. Det är viktigt att man så snabbt som möjligt återgår till sina normala sysslor och försöker röra sig som man brukar. Sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer har stor erfarenhet av ryggbesvär och kan bidra med råd och förklaringar som minskar oron.
Bra att komma igång med träning
När man mår lite bättre är det bra om man kommer igång med allsidig konditions- och muskelträning, till exempel promenader, stavgång, simning, cykling, skidåkning eller gruppgymnastik. Bra kondition ökar chanserna att besvären blir lindrigare om man skulle få ont i ryggen igen.
Sjukskrivning
Om man har så ont att man inte klarar av att ta sig till sitt arbete, eller om arbetet är så tungt att det inte går att arbeta med det ryggonda, kan det vara nödvändigt med sjukskrivning. Men sjukskrivning är ingen bra behandling för ont i ryggen. Chansen att snabbt bli bättre är större om man har möjlighet att arbeta, trots att man har ont. Av de olika arbetsuppgifter man har brukar det finnas några man kan klara av.
Sjukskrivning på heltid har risker i sig som inte finns vid deltidssjukskrivning. Redan efter några veckors heltidssjukskrivning blir det svårare att komma tillbaka i arbete igen.
Arbetsgivaren har en skyldighet att anpassa arbetsuppgifterna om man inte klarar av de vanliga. Om arbetsgivaren får veta att det inte är farligt för ryggen att arbeta, och att det är det bästa sättet att bli bra, brukar det gå att ordna deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter under en tid.
Sök hjälp om besvären inte blir bättre
Om besvären inte blir bättre inom en månad bör man kontakta läkare på vårdcentral eller motsvarande för bedömning. Om besvären är intensiva, försämras och är svåra att stå ut med bör man kontakta läkare tidigare.
Man kan också vända sig till en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Så kallad manuell behandling har visat sig ha bra smärtlindrande effekt vid ryggont som håller i sig mer än några veckor. Manuell behandling ges av sjukgymnaster, kiropraktorer och naprapater och av allmänläkare med särskild utbildning för detta.
En sådan behandling kan ofta ge en bra smärtlindring som även om effekten försvinner efter ett tag gör det lättare att fortsätta att leva som man brukar. Då blir man snabbare frisk. Däremot är råd om att vila efter sådana behandlingar felaktiga.
Vad läkaren gör
Läkaren gör en bedömning av besvären och gör en kroppsundersökning. Läkaren kan även ge råd om lämplig behandling hos sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Om besvären blir långvariga kan läkaren föreslå och samordna olika behandlingar och andra åtgärder.
Man brukar få svara på frågor om hur ryggvärken känns, till exempel om den
- varierar i styrka
- är helt utan variation eller förvärras av olika rörelser
- påverkar arbete och fritid
- känns igen från tidigare, det vill säga om värken ändrat karaktär eller inte
- uppträder med symtom från andra delar av kroppen, exempelvis magen
- strålar ut i något ben
- om man måste använda värktabletter och om de har någon effekt
- om man har eller har haft någon allvarlig sjukdom, till exempel cancer.
Läkaren frågar också
- om livssituationen i familj och vänkrets
- om arbetet, om vardagssysslor och andra uppgifter eller roller som man har i livet
- om hur det ryggonda har påverkat de vardagliga aktiviteterna och om man har börjat undvika sådana i allt för hög grad.
Det är viktigt för läkaren att få veta hur det ryggonda har påverkat vardagsaktiviteterna och hur man själv ser på det ryggonda – vilka farhågor och funderingar det har väckt. Ibland används särskilda frågeformulär för att få fram en bättre bild av situationen för den som har långvariga ryggbesvär.
Undersökning av kroppen
Kroppsundersökningen kan vara en viktig del i läkarens bedömning. Beroende på hur läkaren bedömer sjukhistorien kan läkaren
- undersöka ryggen
- undersöka reflexer i benen
- kontrollera benens känsel och känseln i underlivet
- kontrollera muskelkraft i benen
- testa om försiktig töjning av ischiasnerven framkallar utstrålande smärta.
I vissa fall kan undersökning av ändtarmens ringmuskel ingå. Då känner läkaren ett finger om man kan knipa med muskeln.
Blod- och urinprov
Om man har haft ont i ryggen i över en månad brukar läkaren kontrollera om det finns tecken på inflammation genom att mäta sänkan eller CRP, C-reaktivt protein, i blodet. Ett blodvärde, Hb, och ett urinprov brukar också kontrolleras för att utesluta andra ovanliga orsaker till besvären.
Läkemedel
Läkaren kan ge personligt anpassade råd om smärtstillande läkemedel och hur de används på bästa sätt.
Muskelavslappande läkemedel kan också fungera om man har akuta besvär. Men för dessa läkemedel finns det risk för tillvänjning. Därför ska man bara använda sådana läkemedel med försiktighet och under en begränsad period.
Vid långvariga besvär är effekten av smärtstillande läkemedel begränsad. Då är det viktigt att man väger fördelarna med läkemedlen mot risken för biverkningar och läkemedelsberoende.
Ibland används också olika typer av injektioner. Men det saknas hittills bra vetenskapliga bevis för att sådana är effektiva.
Sjukgymnastik, kiropraktik och naprapati
Den legitimerade kiropraktorn, naprapaten eller sjukgymnasten kan ge olika behandlingar med två huvudsakliga syften. Det ena målet är att minska smärtan. Smärtlindringen underlättar sedan det andra målet, att få tillbaka muskulaturens och ledernas normala rörlighet och funktion.
Manuell behandling
Så kallad manuell behandling, till exempel manipulation och mobilisering, används av både legitimerade kiropraktorer, naprapater och vissa sjukgymnaster med särskild utbildning för detta. Denna typ av behandling kan ha effekt mot smärta, framför allt på kort sikt. Om man skulle få ischiasvärk eller nervsymtom, till exempel om kraften försvagas i benet, känseln försvinner eller värken ökar, ska metoden inte användas. Det finns annars risk för allvarliga nervskador. Manipulation skall inte heller användas om diskbråck misstänks orsaka ryggbesvären.
Traktion innebär att man drar i ryggens längdriktning, alltså lägger på en kraft som särar på kotorna. Även denna behandling kan ha effekt vid akuta besvär. Vid långdragna besvär finns det däremot inga säkra bevis för att behandlingen är effektiv.
Den smärtlindring som den manuella behandlingen ger ska följas upp med rörelse och motion för att effekten ska bli bestående. Man ska inte vila eller bli sjukskriven för att behandlingens effekt ska kvarstå. Man ska, så fort som möjligt, återgå till det man brukar göra.
Ibland får man hos de som ger manuell behandling besked om att "kotor hoppat snett" eller att ryggbesvären beror på att benen är olika långa. Sådana förklaringar kan man lätt missförstå om man inte är införstådd med vad sådana uttryckssätt betyder för behandlaren. Kotor sitter väldigt tryggt fast i den mycket stabila kopelaren och att dom verkligen skulle "hoppa snett" sker bara vid fall från hög höjd och vid trafikolyckor. Benen är alltid så långa som dom är och att manuell behandling skulle ändra på det är inte sant. Behandlarens uttryck handlar ofta om att man vid behandlingen får muskelkramper och så kallade "låsningar" att släppa.
Råd och tips om träning
Hos sjukgymnasten, naprapaten och kiropraktorn brukar man också få råd om hur man ska komma igång med egen muskel- och konditionsträning. Det har visat sig att träning av muskler och kondition har bra effekt för att få tillbaka styrka, spänst och förmåga att klara av det dagliga livet om man har ont i ryggen.
Det viktigaste vid egen träning är att man väljer att göra något som man trivs med eftersom chanserna då är större att man fortsätter med aktiviteten.
Andra speciella behandlingar
För behandling med massage, akupunktur, tens, korsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi eller ultraljud finns hittills inga bevis på att de har effekt vid akuta besvär.
Viktigt att behandlingen utvärderas
Vid alla behandlingar hos sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor är det viktigt att behandlingen utvärderas. Om man inte har blivit bättre efter tre till fyra gånger bör man ompröva behandlingen och fundera över något annat sätt att behandla besvären. Vid all manuell behandling är det också viktigt att avbryta om besvären blir värre.
Företagshälsovården
Om besvären inte snabbt blir bättre och det är svårt att klara av arbetet är det bra att kontakta företagshälsovården, om man har tillgång till sådan. På företagshälsovården finns läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsmiljöingenjörer som kan hjälpa med råd och behandlingar. De kan också delta i diskussioner med arbetsgivaren kring arbetssituation och arbetsmiljö. Om man har ett sittande arbete kan exempelvis en ståpulpet eller ett höj- och sänkbart bord göra det lättare att klara av sitt arbete.
Det är även viktigt att se över andra delar av arbetsmiljön som till exempel trivsel och stress, men även vilket stöd man har både på arbetet och hemma. Företagshälsovården kan även ge, eller förmedla, psykologiskt stöd om det behövs.
Om besvären blir långvariga
Om besvären blir långvariga behöver man se över alla olika saker som kan tänkas bidra till att man har besvär. Ofta behövs förändringar som påverkar det sätt man lever sitt liv. En samlad bedömning och behandling av flera olika vårdgivare är då nödvändig. Allmänläkare, sjukgymnast, naprapat, kiropraktor, samtalsbehandling, företagshälsovård och eventuellt ortoped brukar ingå i en sådan utredning.
Försäkringskassan och arbetsförmedlingen
Om man är sjukskriven är det viktigt att man har ett bra samarbete med försäkringskassan. Arbetsgivaren har ansvar för utreda rehabiliteringsbehov och se till att olika åtgärder kommer igång. Försäkringskassan ansvar är att uppmärksamma rehabiliteringsbehov samt att samordna insatser och hjälpa till i kontakter med vårdgivare och eventuella myndigheter.
Behöver man byta arbete kan även arbetsförmedlingen bli en viktig diskussionspartner.
Särskilda rehabiliteringsenheter där olika terapeuter med olika specialiteter samarbetar kring behandlingar av mer långdragna besvär kan vara bra.
Samtalsbehandling, kognitiv behandling
Behandling hos samtalsterapeut kan ofta vara ett bra sätt att få hjälp vid mer långvariga ryggbesvär. Dels kan långvariga besvär göra att man mår psykiskt dåligt, dels kan problem som funnits innan värken började göra att värken blir svårare att hantera.
Framför allt har så kallad kognitiv behandling visat sig fungera bra. Den kognitiva behandlingen arbetar kring hur man reagerar när man ställs inför problem eller kroppsliga symtom. Med hjälp av terapeuten kan man komma vidare ur tankemönster som inte är bra till ett sätt att hantera den dagliga situationen på bästa sätt med de resurser man har.
Med terapeuten kan man också få möjlighet att bearbeta känslor kring problem hemma eller på jobbet. Man kan också få hjälp att komma vidare ur låsta situationer.
Man kan inte förvänta sig att smärtan blir mindre av samtalsbehandling, däremot kan den leda till att man klarar av mer, trots att man har ont. I och med att man klarar av att vara mer aktiv kan smärtan bli mindre besvärande och minska på sikt.
Utredning om svåra sjukdomar
Vid Bechterews sjukdom kan bedömning göras av en specialist i reumatiska sjukdomar, en reumatolog. Benskörhet, osteoporos, sköts vanligen av allmänläkare. Om utredningen skulle visa tecken på cancersjukdom sker behandlingen på sjukhus hos dem som är specialiserade på det organ som är drabbat, ofta i samarbete med en specialist på cancersjukdomar, onkolog. Bedömningar hos ortopedläkare görs framför allt om besvären är så svåra att operation kan bli nödvändig. Ortopeden kan även behandla svåra smärtor med så kallade nervblockader.
Röntgen oftast inte nödvändig
Om man inte har tecken på allvarlig sjukdom är röntgenundersökningar inte meningsfulla vid tillfälliga ryggbesvär. Det finns även undersökningar som visat att man kan få mer långdragna besvär om man remitteras till röntgenundersökning i onödan.
Vid mer långvariga besvär kan det däremot vara bra att göra en vanlig röntgenundersökning av skelettet. Det är framför allt bra för att utesluta mer allvarliga sjukdomar i skelettet. Om det finns misstanke om sjukdom som behöver opereras, exempelvis ett misstänkt diskbråck med svåra och långdragna symtom, är undersökning med magnetkamera en bättre undersökning än vanlig röntgen. Vid en magnetkameraundersökning kan även mjukdelar som muskler och diskar ses bra. Datortomografi är ett annat alternativ som också ger bra bilder vid misstänkt diskbråck eller allvarlig sjukdom i mjukdelarna i ryggen.
Det är mycket viktigt att alla undersökningsfynd ställs i relation till de besvär man har. Vid både vanlig röntgen och undersökning med magnetkamera syns olika typer av åldersförändringar redan från 20-30-årsåldern. Sådana förändringar spelar vanligen ingen roll för ont i ryggen.
En annan förändring som ibland ses vid röntgen är så kallad spondylolys. Spondylolys innebär att det fattas en bit i de benbågar som omger ryggmärgskanalen. Ibland kan man vid spondylolys även ha en förskjutning av kotan, så kallad spondylolistes. Vanligen ger detta inga särskilda besvär. Om man har ont i ryggen är behandlingen som vid vanligt ryggont; att träna för att ha så bra muskelfunktion som möjligt.
Olika specialundersökningar
Skelettscintigrafi är en undersökning som innebär att man sprutar in ett radioaktivt ämne i blodet som sedan tas upp av skelettet. Denna undersökning används framför allt vid misstänkt infektion eller cancer. Bentäthetsmätning används vid misstanke om benskörhet, osteoporos.
Operation
Om man har svåra symtom som tyder på att en nervrot är påverkad och man samtidigt har ett diskbråck som trycker på nervroten brukar operation vara mycket effektivt mot smärtorna. Men de flesta diskbråck går tillbaka av sig självt och därför är det klokt att vänta med operation i några månader.
Så kallade steloperationer, eller fusionsoperationer, har använts vid ryggont. Skälet till att sådana operationer utförts har varit att man bedömt att smärtan orsakats av en överrörlighet i avgränsade segment i kotpelaren. Men den här typen av operationer har hittills inte visat sig ha någon lindrande effekt vid ryggbesvär.
