Magont ska alltid tas på allvar
Magont kan bero på många olika saker. Det kan finnas enkla orsaker där besvären går över av sig själva utan behandling, men det kan också finnas allvarliga och till och med livshotande orsaker till varför man har ont i magen.
Om man inte känner igen det onda och inte hittar någon naturlig förklaring till att man har ont, eller om smärtorna inte går över, ska man söka läkare. Det kan vara lämpligt att först ringa vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Där kan man få råd om man ska söka akut eller om det är bättre att beställa en tid på vårdcentralen.
Man kan må illa och känna sig uppblåst
Om man har ont i magen känner man sig också ofta illamående. Illamåendet kan bli så starkt att man måste kräkas. Magen kan kännas uppblåst och bubblig och man kan ha rapningar eller sura uppstötningar. Även om man inte känner sur smak i munnen kan man ha en brännande känsla bakom bröstbenet. Det är ett tecken på att sur magsaft kommer upp till matstrupen. Avföringsvanorna kan också vara påverkade så att man antingen är förstoppad eller har diarré. Även matlusten kan vara sämre än vanligt. Antingen kan det ta emot helt att äta, eller så kan man fortare än vanligt känna sig mätt.
En del läkemedel, även receptfria, kan ge ont i magen. Om man äter mediciner kan det därför vara bra att fråga sin läkare eller på apotek om det kan vara på grund av dem som man har ont i magen.
Många orsaker till magont
Ont i magen kan vara tecken på att man drabbats av sjukdom. Det kan vara en akut sjukdom som kommer plötsligt eller så kan man ha mer långdragna besvär som kommer smygande. Ibland kan man också ha besvär som förbättras och försämras periodvis under flera år. Många gånger kan det också vara svårt att hitta någon säker orsak till varför man har ont i magen. Det finns några sjukdomar med stora magbesvär men där det varken syns på prover eller andra undersökningar. Exempel på det är IBS och funktionell dyspepsi.
Magont som kan komma plötsligt
Om man plötsligt får magont kan det bland annat bero på
- maginfektion, magsjuka
- blindtarmsinflammation
- njursten
- gallsten
- inflammation i bukspottskörteln
- tarmvred
- pulsåderbråck
- blodpropp i tarmarnas blodkärl.
Maginfektion, magsjuka
De flesta människor har någon gång under livet drabbats av en maginfektion, gastroenterit. Besvären kan antingen bero på att man ätit något olämpligt eller att man har blivit smittad av någon annan.
När man är magsjuk mår man som regel rejält dåligt under en eller ett par dagar. Man har diffust magont, diarréer, illamående och ibland kräkningar. Det är oftast svårt att behålla den mat man äter, men får man i sig ordenligt med vätska klarar man sig utan mat några dagar. Man kan även få feber.
Blindtarmsinflammation
När man har en blindtarmsinflammation, appendicit, har blindtarmens maskformiga bihang blivit inflammerat. Blindtarmsinflammation brukar börja med att man känner sig illamående med en obestämd känsla av obehag och värk mitt i magen. Efter några timmar brukar besvären ändra karaktär och läge så att man i stället får mycket ont till höger i buken.
Njursten
Njursten kan uppkomma om ämnen som normalt finns i urinen bildar kristaller. Det kan ske antingen i samband med en infektion eller i mycket sällsynta fall på grund av en ökad mängd bisköldkörtelhormon. Det kan också ske utan uppenbar orsak.
Om njurstenen kilas fast i njurbäckenet eller urinledaren hindrar den urinen från att komma förbi. Då får man intensiva periodvisa smärtor i sidan. Det onda kan också stråla ut mot ryggen eller ljumsken. Man kan även känna en mer dov, molande värk i sidan och ofta också illamående och uppspändhet i buken. Ibland kan man minska smärtorna genom att röra på sig.
Njursten orsakar ofta rispor i slemhinnan i urinvägarna och då kan det börja blöda lite. I vissa fall kan man då se lite blod i urinen. I andra fall kan blodet bara upptäckas vid undersökning av urinprov i mikroskop.
Gallsten
Gallstenar bildas i gallblåsan. Man vet inte varför vissa får gallsten och andra inte, men förmodligen spelar gallans sammansättning roll. Gallstenar som fastnar i gallgångarna orsakar besvär men gallstenar i gallblåsan ger oftast inga besvär. Gallstensbesvär är vanligare ju äldre man blir, och vanligare bland kvinnor än bland män. Besvären kommer ofta tillbaka flera gånger, och det är viktigt att undvika fet mat för att förhindra framtida gallstensbesvär. Man brukar själv känna vilken mat som ger besvär.
Stenarna kan orsaka en intensiv och skärande smärta under höger revbensbåge. Smärtan kommer i intervaller efter måltider, speciellt om man har ätit fet mat. Ibland kan smärtan stråla bakåt mot ryggen och upp mot höger axel. Ofta mår man också illa och behöver kräkas. Man kan få frossa och feber om gallblåsan inflammerats.
Inflammation i bukspottkörteln
Inflammation i bukspottkörteln, pankreatit, kan orsakas av att man samtidigt har gallstenssjukdom. Bukspottkörteln kan också bli inflammerad om man dricker stora mängder alkohol. Ibland finns det däremot ingen speciell förklaring till varför bukspottkörteln blir inflammerad.
Inflammationen ger en skärande, intensiv smärta högt upp i buken, under vänster revbensbåge och bak mot ryggen. Buken blir uppspänd och man brukar bli illamående och kräkas.
Bukspottkörtelinflammation kan också ge mer långvariga besvär.
Tarmvred
Tarmvred, ileus, kan vara av två slag som brukar kallas tarmhinder respektive stillastående tarm.
Tarmhinder, mekanisk ileus, är den mest akuta formen och innebär att den normala passagen genom tarmen blivit förhindrad. Det som hindrar passagen kan till exempel vara sammanväxningar efter tidigare operationer, en tumör som täpper till tarmkanalen eller förträngningar i form av ärrvävnader som bildats efter en inflammation i tarmen.
När man har stillastående tarm, paralytisk ileus, är tarmen egentligen inte sjuk utan reagerar på något annat som inte är som det ska i kroppen. Paralysen kan bero på en inflammation någonstans i buken, eller ett smärtsamt tillstånd som till exempel ett njurstensanfall. Man kan också få en stillastående tarm om man nyligen varit med om en större olycka eller operation. Tarmen känner av detta och upphör med de tarmrörelser som normalt ska pressa födan nedåt mot ändtarmsöppningen.
Vid båda formerna av tarmhinder får man smärtor i hela buken. Vid tarmhinder kommer smärtorna i intervaller i takt med att tarmen försöker pressa sitt innehåll mot hindret. Man brukar dessutom bli illamående och kräkas eftersom inget tarminnehåll kan passera den naturliga vägen. Kräkningarna kan ibland likna avföring. Buken blir uppspänd och gasfylld, men inga gaser kan passera nedåt. Eftersom tarmen inte fungerar normalt blir vätskeupptaget i kroppen kraftigt försämrat och man kan snabbt få allvarlig vätske- och saltbrist.
Pulsåderbråck i magen
Pulsåderbråck i magen, bukaortaaneurysm, innebär att ett avsnitt av kroppspulsåderns nedre del blivit utvidgad. Det beror oftast på att kärlväggen försvagats i samband med åderförfettning. Man kan ha ett sådant bråck länge utan att ha besvär av det, men om utvidgningen blir större kan det kännas som att man har en öm, pulserande svullnad mitt i magen. Man kan också ha ont i nedre delen av ryggen. Ett pulsåderbråck kan upptäckas vid ultraljudsundersökning av magen.
En bristning kan uppstå i kärlväggen där bråcket sitter. Det kan leda till att blodet läcker ut genom kärlväggen. Symtomen på en sådan bristning är plötslig smärta i mage och rygg, blekhet och lågt blodtryck. Det är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar operation.
Blodpropp i tarmarnas blodkärl
Det kan bildas eller fastna en blodpropp i de kärl som ser till att tarmarna får syre- och näringsrikt blod. Det sker oftare om man har hjärt-kärlproblem. Den del av tarmen som inte förses med näring och syrgas kommer att börja brytas ned och förstöras. Då får man kraftiga smärtor som känns i hela magen. Man blir även illamående, känner sig uppspänd och får diarré som ibland kan vara blodig. En tid innan man blivit akut sjuk kan man ha haft lite ont i magen, framför allt i samband med måltid.
Magont som pågår under en längre tid
Om man har magont som pågår under en längre tid kan det bero på
- dyspepsi - känslig mage
- gastrit - magkatarr
- magsår
- halsbränna - magsaftsreflux
- IBS - känslig tarm
- inflammatorisk tarmsjukdom
- divertikulit
- urinvägsinfektion
- gynekologiska besvär
- förstoppning
- intolerans mot vissa ämnen i kosten
- stress
- cancer.
Känslig mage
Vid känslig mage, dyspepsi, kan man ha ont eller känna obehag upptill i magen i samband med att man äter, eller känna ett hungersug i den så kallade maggropen. Man kan också bli snabbt mätt, känna sig uppspänd i magen, illamående eller ha lättare halsbränna eller sura uppstötningar. Det är ovanligt att de beror på något allvarligt. Ofta går det inte att hitta någon orsak till besvären och då kallas det för funktionell dyspepsi.
Funktionell dyspepsi kan bero på en ökad känslighet i magsäckens och tolvfingertarmens känselnerver. Tidigare kallades denna sjukdom för magkatarr. Det är inte en korrekt benämning eftersom katarr betyder inflammation och det finns inte det vid funktionell dyspepsi.
Gastrit - irritation i magslemhinnan
Gastrit betyder inflammation i magsäckens slemhinna. Besvären då kan likna såväl magsår som känslig mage. Värken är ofta sugande eller molande mitt i magen eller högt upp mellan revbensbågarna. Då mår man också ofta illa eller har en brännande känsla bakom bröstbenet.
Magsäckens slemhinna kan vara extra känslig, eller så har den blivit påverkad av olika ämnen. Det kan till exempel vara läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller så kallade cox-hämmare, även kallade NSAID, som till exempel ibuprofen och diklofenak. Man kan också få besvär av alkohol, kaffe, starkt kryddad mat, citrusfrukter eller nikotin. Stress kan förvärra besvären ytterligare.
Magsår
Magsår, ulcus, innebär att det uppstått ett sår i slemhinnan, antingen i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Såret är oftast helt godartat och läker vid behandling, men kan komma tillbaka vid ett senare tillfälle.
Magsår kan uppkomma till exempel på grund av
onormalt hög saltsyraproduktion i magsäcken, angrepp av bakterien helicobacter pylori eller inflammationsdämpande läkemedel ur gruppen NSAID.
Besvären vid magsår kan variera mycket. En del känner en svidande smärta i övre delen av buken, ofta på natten. Ibland kan smärtan lindras när man äter. Andra blir mest illamående medan vissa nästan inte har några besvär alls.
En kräkning med blod från ett sår i magsäcken kan se ut ungefär som kaffesump. Magsår kan också upptäckas om man har blodbrist, det vill säga lågt hemoglobinvärde (Hb). Sådana symtom kan vara tecken på att man har haft småblödningar under en längre tid. Ett magsår kan också uppkomma mer plötsligt, utan att man har haft ont i magen.
Magsaft som kommer upp i matstrupen – reflux
Ett annat problem från magen kan vara magsaft som kommer upp i matstrupen, reflux. Det kan kännas som sura uppstötningar eller en brännande känsla eller ont bakom bröstbenet. Ofta mår man också illa och får ont i maggropen, det vill säga mitt i övre delen av magen. Den brännande känslan bakom bröstbenet kan göra ont. Smärtan kan ibland vara svår att skilja från bröstsmärta orsakad av kärlkramp eller hjärtinfarkt.
Att magsaften kommer upp i matstrupen kan antingen bero på att det bildas för mycket saltsyra i magsäcken eller på att den övre magmunnen inte sluter riktigt tätt. Då läcker det sura maginnehållet upp i matstrupen. Det är vanligt hos gravida kvinnor på grund av trycket från det växande fostret. Det är också vanligt hos överviktiga personer.
IBS - känslig tarm
Känslig tarm är ett vanligt tillstånd som innebär att man har problem med framför allt tjocktarmen. Det kallas även för IBS, som står för Irritable Bowel Syndrome. Man kan ha ont i magen, omväxlande förstoppning och diarré, eller problem med för mycket gaser i tarmarna. Tillståndet är ofarligt, men besvärligt för den som drabbas. Det finns egentligen ingen förklaring till varför man får känslig tarm, utan tjocktarmen tycks vara extra känslig. Besvären kan komma och gå periodvis.
Inflammatorisk tarmsjukdom
Begreppet inflammatorisk tarmsjukdom är ett samlingsnamn för de kroniska sjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolit. Sjukdomarna har mycket gemensamt, men även en del olikheter.
Orsaken till sjukdomarna är okänd, men ärftlighet och rökning tycks spela in. Crohns sjukdom och ulcerös kolit drabbar framför allt yngre personer och brukar börja i 15-30 årsåldern. Crohns sjukdom kan drabba hela mag-tarmkanalen men är vanligast i tunntarmens sista del och i tjocktarmen. Ulcerös kolit drabbar enbart tjocktarmen. Mikroskopisk kolit förekommer i alla åldrar men är vanligast hos medelålders och äldre kvinnor. För blotta ögat ser tarmslenhinnan normal ut vid mikroskopisk kolit, men vid undersökning i mikroskop ses inflammatoriska förändringar i slemhinnan.
Besvären vid inflammatorisk tarmsjukdom varierar, dels mellan olika personer, dels under olika perioder hos samma person. Under vissa perioder kan man må ganska bra och inte ha några besvär alls. Sedan kommer besvären tillbaka. Ibland kan det gå flera år mellan perioderna med besvär.
Under de perioder man har besvär brukar det göra som mest ont i magen efter måltiderna. Man har också ofta diarré.
Vid ulcerös kolit är diarréerna ofta slemmiga och ibland innehåller de blod. Man känner sig uppblåst och har gaser i magen. Man kan även få feber. Vid mikroskopisk kolit brukar diaréerna varken vara blodiga eller slemmiga.
Divertikulit
Många människor har en eller flera divertiklar i tjocktarmen. En divertikel är en liten "ficka" i tarmen. Om man äter mat som innehåller mycket fibrer kan bildningen av divertiklar minska.
Om man har divertikulit är slemhinnan i divertikeln inflammerad. Inflammationen orsakar smärtor vanligen i bukens nedre vänstra del, och ofta även diarré. Besvären kan komma och gå periodvis.
Urinvägsinfektion
En urinvägsinfektion beror på att bakterier trängt in i urinvägarna genom urinröret. Eftersom kvinnor har kortare urinrör än män är det vanligast att kvinnor drabbas av urinvägsinfektioner.
Om man har urinvägsinfektion kan man ha en dov och molande värk i magen. Dessutom brukar det svida när man kissar och man behöver kissa ofta. Urinen kan vara mörkare än normalt och ibland kan den också lukta illa.
Gynekologiska besvär
Hos kvinnor behöver inte magont bero på sjukdom i något av bukens organ, utan det onda kan bero på gynekologiska besvär. Det kan till exempel röra sig som
- mensvärk
- äggledarinflammation
- muskelknutor i livmodern
- graviditet utanför livmodern
- infektion i livmoderns slemhinna.
Man kan också, helt naturligt, få en liten blödning vid ägglossning som kan göra tillfälligt ont. Det är helt ofarligt och smärtan går över efter en till två dagar. Ägglossningen inträffar normalt ungefär mittemellan menstruationerna.
Förstoppning
Magont behöver inte alla gånger vara tecken på sjukdom. Många äldre har till exempel ont i magen av att de är förstoppade. Förstoppning orsakas ofta av att man dricker för lite och av att man äter mat som innehåller för lite fibrer. Även vissa läkemedel kan orsaka förstoppning. Förutom att det gör ont i magen, känner man sig ofta uppspänd och däst när man är förstoppad, och ibland även illamående. Förstoppning kan ge både plötsliga och mer långvariga besvär.
Intolerans
Om man inte tål vissa ämnen men ändå äter mat som innehåller dessa kan man få ont i magen. Det kan finnas olika orsaker till att man inte tål ämnena.
Överkänslighet mot mjölksocker, laktos
Om man är laktosintolerant har man för lite av enzymet laktas, det ämne som behövs för att bryta ned mjölksocker innan det kan sugas upp genom tarmslemhinnan. Mjölksockret blir kvar utan att brytas ned i tarmen och orsakar en vattnig diarré. Mjölksocker finns främst i olika mjölkprodukter, men kan även ingå i produkter där man kanske inte väntar sig att det ska finnas, till exempel i vissa läkemedel.
Överkänslighet mot gluten
Om man är glutenintolerant påverkas tunntarmens slemhinna negativt om kosten innehåller gluten. Då kan den skadade slemhinnan inte suga upp näringsämnen på ett normalt sätt. Gluten finns bland annat i mjöl från vete, råg och korn. Intoleranser kan, förutom magont och diarré, även ge gasbesvär och man kan också gå ned i vikt. Barn kan få dålig längd- och viktutveckling.
Man kan få ont i magen av stress
Att man stressar eller har en svår livssituation är också vanliga orsaker till besvär från magen. Man kanske oroar sig för framtiden, för hälsan, för ekonomin, för att bli arbetslös eller för familjen. Många känner sig otillräckliga och tycker sig inte riktigt hinna med allt som förväntas av en i arbetslivet eller i hemmet. Tankarna och oron kan leda till många typer av besvär, bland annat magont.
Den här typen av besvär beror inte på något egentligt fel i magen, och om magsäcken skulle undersökas med hjälp av gastroskopi skulle allt se normalt ut. Trots att magen egentligen är frisk reagerar den ändå, när pressen blir för stor, med symtom som kan vara nog så besvärande. Rökning, alkohol och vissa smärtstillande tabletter förvärrar besvären ytterligare.
Cancer i buken
Tumörer kan bildas överallt i kroppen, även i buken. Beroende på var tumörerna bildas indelas de i olika cancerformer, till exempel
- magsäckscancer
- tunntarmscancer
- tjocktarmscancer
- njurcancer
- levercancer
- gallblåsecancer
- cancer i bukspottkörteln
- urinblåsecancer
- äggstocks- eller äggledarcancer
- livmodercancer.
En tumör kan också vara en dottersvulst, metastas, från en modertumör någon annanstans i kroppen. Dottersvulster bildas ofta i levern.
Varje cancerform ger olika besvär, men något som är gemensamt för alla former är att man blir trött och går ner i vikt. Smärta är sällan det första symtomet vid cancer i buken.
Tumörer är ofta lättblödande. Beroende på var tumören sitter kan sådana blödningar synas i form av bruna, kaffesumpsliknande kräkningar, svart eller blodblandad avföring eller blodig urin. En tumör inuti tarmkanalen kan också hindra tarminnehållets väg genom tarmen och orsaka tarmvred.
