Ont efter operation

Skriv ut (ca 4 sidor)
Skriv ut

Vanligt att ha ont

Vanligt att ha ont

Nästan alla har ont efter en operation. Ett sår har sytts ihop. Det stramar och drar. Dessutom har kanske muskler delats och andra vävnader kommit i kläm.

Smärta kan upplevas mycket olika beroende på vem man är och hur stor operationen varit. Några har väldigt ont, andra nästan inte alls. Hur ont det gör kan även växla från ett tillfälle till ett annat. Humör, kondition, stress och om man tidigare haft ont bidrar också till hur man upplever smärtan.

Även om det är naturligt att ha ont upp till ett par dagar efter en operation ska man inte behöva lida i onödan. Det finns olika smärtstillande läkemedel att få.

Om den smärtlindrande behandlingen inte skulle hjälpa utan det fortsätter att göra väldigt ont kan en komplikation ha inträffat. Orsaken kan till exempel vara en blödning eller att stygn har brustit inne i kroppen. Vid operationer som kan ge sådana komplikationer brukar man vara under uppsikt på en uppvakningsavdelning. Läkaren som opererat bedömer då vad som måste göras i nästa steg.

Vissa förberedelser kan minska smärtan

För att känna så lite smärta som möjligt efter operationen kan vissa förberedelser göras redan före operationen. Till exempel bör man få utförlig information om vad som kommer att hända. Då känner man sig oftast bättre till mods och mindre orolig. Om man är lugn och trygg kan upplevelsen av smärta bli mindre. Före operationen brukar man även få lugnande och smärtstillande läkemedel som kan minska smärtan efter ingreppet.

Läkaren frågar också om man brukar ha ont och regelbundet tar läkemedel mot smärta. Skulle man vara van vid att ta mycket läkemedel behöver man ofta större dos för att få en bra smärtlindring efter operationen.

Fäll ihop

Behandling av smärtan

Behandling av smärtan

  • Smärtlinjal eller en så kallad vasskala.

    Man brukar få uttrycka smärtan i en skala från 1-10. Ibland med hjälp av en så kallad smärtlinjal.

På uppvakningsavdelningen

När man är nyopererad får man oftast ligga på en uppvakningsavdelning. Det är ett stort rum där flera patienter vårdas samtidigt. Personalen finns hela tiden i närheten och ser till att man mår bra.

Om man får ont är det viktigt att tala om det för vårdpersonalen med en gång. Om man inte säger något, utan låter smärtan bli riktigt besvärlig, kan den bli svårare att behandla.

Smärtan kan beskrivas på en skala

Det kan vara svårt att beskriva smärtan med ord, men det finns ett siffersystem som kallas VAS som används för att man ska kunna uttrycka hur ont man har. VAS står för Visual analog scale och är en skala från 1 till 10 där 1 innebär "Ingen smärta" och 10 "Värsta tänkbara smärta".  På så sätt kan sjuksköterskan mäta och följa upp hur bra smärtlindringen fungerar och snabbt upptäcka om man behöver mer läkemedel.

Olika sätt att få smärtlindring

Smärtlindringen på uppvakningsavdelningen kan man få på olika sätt. Ett sätt är att få läkemedel i form av tabletter. Ett annat är att få läkemedel direkt i blodet genom en liten plastslang, en så kallad venkateter, som förts in i ett blodkärl med hjälp av en nål. Om man har fått ryggbedövning inför operationen, kan man ha fått en liten tunn plastslang införd i ryggen, och läkemedel kan fyllas på genom den i flera dagar. Om man har fått en så kallad nervblockad då nerverna bedövats i det område som ska opereras, kan den fortfarande verka i ungefär upp till ett dygn efter operationen.

Ibland kan man få använda en pump

Med hjälp av en speciell pump kan man själv ta smärtstillande läkemedel. En sådan får man nästan bara när man har fått stanna kvar på sjukhuset efter operationen. Det är ovanligt att ha en sådan pump hemma.

Pumpen kopplas till en liten tunn plastslang, en venkateter, som förts in i ett blodkärl på handen eller i armen med hjälp av en nål. Man styr pumpen med en knapp. Varje gång det gör ont trycker man på knappen, och pumpen ger då en dos av läkemedlet direkt i blodet. Den är programmerad så att man inte kan ta för mycket läkemedel.

Om man har fått en ryggbedövning under operationen, med en tunn slang i ryggen, kan en liknande pump användas.

Ofta går det åt mindre smärtstillande läkemedel när man själv får styra smärtlindringen. Det beror bland annat på att koncentrationen av smärtstillande läkemedel i blodet blir jämnare när man får ge sig själv små doser vid behov än när större doser ges med längre mellanrum.

Om man får åka hem samma dag

Vid vissa operationer kommer man till sjukhuset på morgonen och får åka hem samma dag när operationen är klar. Då är det vanligt att man får med sig smärtstillande läkemedel både i form av tabletter i handen och ett recept för att kunna hämta ut mer medicin på apoteket när de första tabletterna tagit slut.

Om man har opererats under dagen är det viktigt att ha fått bra smärtlindring när man åker hem och information om hur man ska göra hemma om det gör ont. Informationen bör vara skriftlig där det också framgår vart man kan vända sig om smärtan förvärras trots att man tagit alla läkemedel som läkaren har rekommenderat.

De vanligaste läkemedlen

Man brukar få samma typ av läkemedel oavsett om man är kvar på sjukhuset eller får åka hem. På sjukhuset är det vanligare att få medicinen direkt i blodet, som en spruta. Om man åker hem får man oftast ta medicinen som tabletter.

De vanligaste läkemedlen innehåller paracetamol som verksamt ämne och heter till exempel Alvedon eller Panodil. Dessutom kan man få läkemedel som verkar smärtlindrande men också minskar inflammation, till exempel tabletter med det verksamma ämnet ibuprofen eller naproxen. De kallas för coxhämmare, eller NSAID, och heter till exempel Ipren och Naproxen.

Vid lite kraftigare smärta kan man få morfin eller morfinliknande ämnen. Dessa läkemedel kallas opioider. De verksamma ämnena är till exempel morfin, kodein eller oxikodon och tabletterna kan bland annat heta Citodon eller Oxynorm.

Mer om läkemedlen

Det finns risk att bli beroende av opioider om de används under lång tid. Men om man använder läkemedlen så kort tid som efter en operation är risken minimal att bli beroende av dem.

Det passar inte alla att få vanliga coxhämmare som Ipren eftersom de kan ge vissa biverkningar, till exempel magkatarr och ökad risk för magsår. Man kan också blöda lättare eftersom läkemedlet påverkar blodets förmåga att levra sig. Läkemedlet kan också påverka andra delar av kroppen, till exempel hjärtat, blodkärlen och njurarna. Risken för biverkningar ökar med åldern. Man kan få behandling med särskilda receptbelagda coxhämmare i stället, som ger minskad risk för magbesvär och som inte påverkar blodets förmåga att levra sig.

Låt det inte göra för ont mellan tabletterna

När man har fått bra effekt av smärtstillande tabletter ska man inte vänta tills det gör väldigt ont igen innan man tar nästa tablett. Man kan i stället ta den redan när man anar att det kan börja göra ont, till exempel om man känner pirrningar eller att det känns varmt, pulserar eller svider där man opererats. På så sätt får man mindre ont och klarar sig med mindre mängd smärtstillande medicin totalt sett.

Viktigt om receptfria läkemedel

Oavsett om man har fått smärtstillande läkemedel utskrivna eller ej, kan man vilja köpa receptfria smärtstillande läkemedel på egen hand, när man väl kommit hem. Då är det viktigt att veta att många värkmediciner liknar varandra. Det gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos ökar risken för biverkningar och kan vara farlig. Om man är osäker kan man fråga läkare eller ett apotek.

Minskad smärta bra på flera sätt

När man får behandling och smärtan minskar eller försvinner känner man sig förstås lättad, men det är också bra på andra sätt. Om man inte har ont andas man djupare och kan lättare hosta upp slem från luftvägarna. Risken för komplikationer, till exempel lunginflammation, minskar. Om man inte har ont minskar även kroppens stressreaktion. Vid stress kommer hormoner i omlopp som kan påverka kroppen på ett negativt sätt.

Fungerar smärtlindringen kan läkningen ske snabbare. Man kommer fortare på benen, och risken för blodpropp minskar. Om det inte gör så ont efter en operation kan man också känna mindre rädsla för liknande situationer i framtiden.

Läs mer: Lokalbedövning, Narkos

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2013-08-07
Redaktör:

Monica Wallenius, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jenny Arhammar, narkosläkare, Danderyds Sjukhus, Stockholm

Joel Olsson, narkosläkare, Hudiksvalls sjukhus

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg