Myom

Skriv ut (ca 3 sidor)

Myom är ofarliga muskelknutor som kan sitta inuti eller utanpå livmodern. En tredjedel av alla kvinnor över 30 år har myom. Det är vanligt att ha myom utan att ha några symtom, men om de växer snabbt eller blir stora kan du få symtom. Då får du behandling, antingen med läkemedel eller genom operation.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Vilka symtom du får beror på hur stort myomet är och var det sitter. Ibland kan magen bli stor eller du kan känna en knuta i magen.

Vanliga symtom är att:

  • Du blöder mycket, länge och har ont när du har mens.
  • Du har tyngdkänsla i underlivet.
  • Du har ont i underlivet.
  • Du har ont vid slidsamlag.
  • Du är kissnödig ofta.
  • Du blir förstoppad.
  • Du har ont i ryggen.
  • Du har svårt att bli gravid.
Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Kontakta en vårdcentral om du har mycket ont eller blöder mycket när du har mens, eller om du har tyngd- eller tryckkänslor i underlivet. Kontakta en gynekolog om du har svårt att bli gravid och misstänker att det kan bero på myom.

Du kan alltid ringa telefonnumret 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du får berätta hur du mår och vilka symtom du har. Sedan gör läkaren en gynekologisk undersökning och ett vaginalt ultraljud. Det vaginala ultraljudet gör hen med en ultraljudsstav som läkaren för in i slidan. Det gör inte ont.

Genom undersökningarna kan läkaren se om du har myom, hur stora de är och var de sitter.

Fäll ihop

Det kan vara svårt att bli gravid

Det kan vara svårt att bli gravid

Ett myom kan göra det svårt att bli gravid, särskilt om det sitter inne i livmodern. Det kan även orsaka missfall. Då brukar det opereras bort. Vanligtvis går det bra att bli gravid efter en operation.

Att ha myom behöver inte påverka vare sig en graviditet eller en förlossning, men det kan göra det. Det beror på hur stort det är och var det sitter. Det är till exempel något vanligare att barnet lägger sig i sätesläge och behöver födas genom kejsarsnitt. Det är också lite större risk för blödningar vid förlossningen när man har myom.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling du får beror på vilka symtom du har. Små myom som inte ger symtom brukar inte behöva behandlas. Ibland kan du behöva gå på kontroller för myom. Det beror på hur stora de är och var de sitter.

Behandling med hormoner

Det är vanligt med behandling med p-piller eller hormonspiral om du har riklig mens och ont vid mens. P-piller innehåller hormoner som gör att du inte får någon ägglossning. Hormonerna gör att du blöder mindre och får mindre ont när du blöder. Hormonspiraler innehåller hormonet gestagen som också påverkar ägglossningen. Hormonspiralen gör att du blöder mindre eller inte alls.

Behandling för att krympa myom

Om du har myom som är stora och tunga, eller gör ont om du har vaginala samlag, går behandlingen ut på att de ska bli mindre. Då kan du få ta läkemedlet Esmya, GnRH-agonister eller genomgå en embolisering.

Behandling med läkemedlet Esmya

Läkemedlet Esmya kan göra att myom blir mindre och att du blöder mindre eller inte alls. För de flesta som tar Esmya krymper myomen, men inte för alla. En del väljer ändå att ta läkemedlet för att det hjälper mot rikliga blödningar. Esmya innehåller det verksamma ämnet ulipristalacetat.

Läkemedel med GnRH-agonister

GnRH-agonister är en anti-hormonell behandling som gör att du kommer i ett konstgjort klimakterium. Behandling med GnRH-agonister kan ge biverkningar som svettningar, vallningar och humörförändringar. Prata med din läkare om du får biverkningar.

Du kan få ta Esmya eller GnRH-agonister inför en operation, för att göra ett myom så litet som möjligt. Det är för att myomet ska bli lättare att få ut och för att minimera risken att skada livmodern.

Blodtillförseln stängs av

Ett annat sätt att få myom att bli mindre är genom embolisering. Det innebär att blodtillförseln stängs av så att myomet inte får något syre och inte kan växa. Det sker genom en liten operation där en slang förs in genom ett blodkärl i ljumsken och små partiklar sprutas in i blodkärlet. Partiklarna gör att en plugg bildas så att blodet inte kan komma fram.

Myom kan behöva opereras

Du kan behöva opereras om du har

  • stora myom som ger symtom
  • får nya hela tiden
  • om du försöker bli gravid och myomet hindrar dig
  • om du är gravid och det påverkar fostret.

Myom som sitter rätt till kan opereras genom en titthålsoperation, en laparoskopi. Läkaren opererar då med hjälp av en kamera och små instrument som förs in genom små hål. Själva myomet tar hen sedan ut genom ett snitt på magen eller genom slidan. Du kan gå hem samma dag eller dagen efter beroende på hur operationen går och hur mycket du blöder.

Livmodern kan behöva tas bort

Det är ovanligt, men ibland kan du behöva ta bort hela livmodern. Det är främst aktuellt om du har flera stora myom eller om hormonell behandling inte fungerar. Det kallas hysterektomi. Det finns tre olika metoder: titthållsoperation eller operation genom magen eller slidan. Vilken metod som passar bäst beror på hur stort myomet är och var det sitter.

Fäll ihop

Hur vanligt är myom?

Hur vanligt är myom?

Ungefär 30-50 procent av alla personer som har mens har myom. Myom är vanligare över 40 år. Myom påverkas av hormonerna östrogen och progesteron som styr när du får mens. När du kommer i klimakteriet och slutar att få mens minskar nivåerna av hormonerna i kroppen. Då brukar också myomen bli mindre eller helt försvinna.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Myom beror på en förändring hos en gen i en muskelcell. Cellen börjar då dela sig och bildar en muskelknuta. Forskning har visat att flera gener är inblandade om man bildar myom.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-03-08
Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Kopp Kallner, överläkare, Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus