Mensbesvär

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Det är mycket vanligt att man har besvär i samband med mens. Orsaken till varför en del får besvär och andra inte är delvis okänd men det kan bero på hur känslig man är för vissa hormoner.

Ungefär en tredjedel av alla kvinnor har så kallad premenstruell spänning, PMS, som innebär att man dagarna före mens till exempel kan bli ledsen eller arg, få spänningar i brösten eller känna sig svullen.

Att man får ont, oftast strax innan mensen börjar, är också mycket vanligt. Mer än hälften av alla unga kvinnor har mensvärk. Det kan göra ont i nedre delen av magen eller ryggen. Man kan även bli yr och illamående.

Man kan också ha andra besvär, till exempel oregelbundna eller väldigt rikliga mensblödningar.

Behandling

Mot mensvärk kan man själv prova receptfria värkmediciner. Om de inte hjälper kan en läkare till exempel skriva ut andra smärtstillande läkemedel eller p-piller.

Om man har PMS kan det hjälpa med bland annat motion och avslappning, men om det behövs kan man också få p-piller, vätskedrivande eller antidepressiv medicin.

Kraftiga blödningar kan dämpas med receptfria läkemedel. Om man har problem med oregelbunden mens kan man få p-piller eller annan hormonbehandling.

När ska man söka vård?

Om man är ung och har mensbesvär, och det inte räcker med det man själv försökt göra, kan man kontakta en skolsköterska, ungdomsmottagning eller vårdcentral. Är man vuxen kan man vända sig till en vårdcentral eller gynekologmottagning.

Om man som vuxen får mensbesvär efter att aldrig haft det tidigare, bör man alltid kontakta vården för en undersökning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Menscykeln börjar med blödningen

En menscykel inleds med en mensblödning när slemhinnan i livmodern stöts ut. Det är vanligt att mensblödningen varar i tre till sex dagar. På den första blödningsdagen börjar ett nytt ägg att mogna i äggstocken. När mensblödningen upphör byggs en ny slemhinna upp, vilket innebär att den blir tjock och fylld med blodkärl och körtelrör. Efter ägglossningen fylls körtelrören med näringsrikt sekret. Om inte ägget blir befruktat av spermier tillbakabildas slemhinnan och stöts ut ungefär två veckor efter ägglossningen. Sedan börjar en ny menscykel. Cykeln upprepas en gång i månaden hos kvinnor i fruktsam ålder.

Hela förloppet styrs från hypofysen i hjärnan som skickar ut hormoner i blodet som i sin tur påverkar äggstockarna och livmoderslemhinnan.

Varför gör det ont?

När livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan kan det göra ont. Det liknar de värkar man har när man föder barn.

Att vissa får ont vid mens men inte andra hänger ihop med att olika kvinnor har olika höga halter av de ämnen som orsakar sammandragningar i livmodern, så kallade prostaglandiner.

Mensbesvär är inte farliga

Man kan ha olika typer av mensbesvär. Det vanligaste är att man har ont omedelbart innan blödningen sätter igång. Man kan även ha oregelbunden mens eller andra blödningsrubbningar. Att mensen är oregelbunden betyder att tiden mellan mensblödningarna varierar. En menscykel brukar oftast vara i 28 dagar. Har man oregelbunden mens kan tiden mellan blödningarna variera mellan menscyklarna.

Blödning mellan mensblödningarna

Ibland kommer en blödning mellan de regelbundna mensblödningarna. Man kan också få en kort blödning vid tidpunkten för ägglossningen, vilket är ofarligt. När man börjar närma sig klimakteriet blir mensen ofta oregelbunden. När den upphört helt och varit borta ett år får man vanligtvis inte fler blödningar. Skulle det komma en mensliknade blödning efter den tiden bör man söka läkare för att få livmodern undersökt.

Om man tar p-piller av lågdos-typ är det ganska vanligt och helt ofarligt med blödningar mellan mensblödningarna.

PMS ger besvär före mens

Något som också är vanligt är det som kallas för premenstruell spänning, PMS. Upp till hälften av alla kvinnor har sådana besvär, och ungefär tre procent upplever dem som mycket svåra.

PMS märks veckorna före mensen och ger olika former av obehag. Om man har PMS är det vanligt med besvär som ömmande bröst och att man känner sig svullen i kroppen. Det beror på att kroppen samlar på sig vätska. Man kan även känna sig nedstämd och retlig.

PMS beror på en ökad hormonkänslighet och att vätskebalansen i kroppen förändras, vilket gör att brösten, magen och fingrarna svullnar. Olika kvinnor är olika känsliga, och därför får inte alla PMS.

Många besvär samtidigt

PMS försvinner när mensblödningen sätter igång, men det händer att olika besvär överlappar varandra. När blödningen har börjat är det vanligt att man förutom menssmärtor även mår illa, får yrsel eller svimningskänsla och känner sig kallsvettig.

Läs mer i kapitlet Diagnos och vård om vilken behandling som finns att få för de olika besvären.

Ibland bör man kontakta läkare

Menssmärtor hos unga kvinnor är mycket vanligt och är inte tecken på sjukdom. Men om en vuxen kvinna varit fri från menssmärtor många år och sedan börjar uppleva smärtsamma mensblödningar, bör man kontakta en allmänläkare eller gynekolog för att få göra en läkarundersökning. Då kan det röra sig om en inflammation i livmodern eller en äggledare, som man får behandling för. Det kan även bero på ett myom, det vill säga en ofarlig muskelknuta i livmodern, eller något annat som också går att behandla. En annan orsak kan vara endometrios, som innebär att det har blidats livmoderslemhinna på andra ställen än inne i livmodern.

Blödningar som kan vara tecken på sjukdom

Man kan ha småblödningar strax före mens och även vid ägglossning, utan att något är fel. Men om man har blödningar när som helst under menscykeln, eller i samband med samlag, kan detta vara ett symtom på en sjukdom som behöver behandlas. Därför ska man kontakta läkare om man har sådana blödningar.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Vart ska man vända sig?

I de allra flesta fall är mensbesvär ofarliga. Men de kan upplevas som mycket obehagliga och då kan man söka vård för att få hjälp med lindring.

  • Är man ung kan det första steget vara att besöka ungdomsmottagningen eller skolsköterskan.
  • Om PMS eller menssmärtor är det största problemet kan man vända sig till vårdcentralens allmänläkare i första hand.
  • Om mensen uteblir kan det vara första tecknet på att man är gravid. På apotek finns graviditetstester att köpa, som är mycket tillförlitliga. Man kan alltså kontrollera det själv.
  • Har man mensrubbningar som pågår under en längre tid kan man ibland behöva få remiss till en gynekolog för utredning.
  • Misstänker man att man kan ha blodbrist ska man i första hand vända sig till en mottagning där man kan få sitt blodvärde kontrollerat. Är man ung kan man gå till skolsköterskan eller ungdomsmottagningen. Om man är lite äldre kan man vända sig till vårdcentralen eller företagshälsovården.

PMS kan behandlas på flera sätt

PMS är inte farligt, men var tionde svensk kvinna önskar någon slags behandling för besvären.

Det finns olika sätt att själv behandla lindrig PMS. Det är viktigt att man tar det lugnt och inte stressar, att man vilar, sover ordentligt, tar hand om sig själv och gör saker man tycker om att göra. Om man har svårt att koppla av kan man pröva att öva avslappning. För en del kan det kännas bättre om man motionerar.

Man kan ta receptfria smärtstillande läkemedel mot mensvärk. För att få bästa lindring ska medicinen tas så fort man märker minsta tecken på värk. Det finns värkmedicin som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin eller Ipren eller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns att köpa receptfritt. Man ska alltid följa den dos som rekommenderas på förpackningen.

Om man inte blir hjälpt av den egna behandlingen och lider mycket av sina besvär bör man söka läkare. Är man mycket nedstämd och irriterad behöver man det särskilt väl. En behandling kan vara att man tar olika typer av receptbelagd medicin.

  • En mycket effektiv behandling mot PMS är p-piller, som innehåller östrogent hormon och syntetiskt gulkroppshormon. Sådana p-piller kallas kombinerade p-piller. De hämmar ägglossningen och tar på så sätt bort produktionen av gulkroppshormon. Det brukar fungera bäst med något av de lågdoserade p-pillren. Hur man reagerar på pillren beror på hur känslig man är för hormonerna.
  • En annan behandling är vätskedrivande medicin som gör att svullnaden i kroppen minskar. Ett exempel är spironolakton som även visat sig vara bra för psykiska besvär vid PMS.
  • Huvudvärk och återkommande besvär med ömmande bröst kan minskas genom ett läkemedel som innehåller bromokriptin, och som tas vid behov.
  • Antidepressiv behandling med så kallade serotonin-återupptagshämmare har visat sig fungera bra när man känner sig nedstämd på grund av PMS. Sådan medicin innehåller sertralin eller citalopram, som båda verkar snabbt.

Alternativ behandling mot PMS

B-vitaminer används också för att lindra PMS-besvär. Men forskning tyder på att den höga dos som krävs för att få effektiv lindring också ger biverkningar. Därför kan inte behandling med B-vitamin rekommenderas.

Det finns växtbaserade läkemedel som innehåller olika typer av växtextrakt och som man kan pröva för att lindra symtom vid PMS, men de har ingen vetenskapligt bevisad effekt. Medlen finns att köpa på apotek eller i hälsokostaffärer.

P-piller kan hjälpa mot mensvärk

Är man ung och har mensvärk och regelbundna mensblödningar behöver man oftast ingen undersökning. Då tillhör man den stora grupp på ungefär hälften av alla unga kvinnor som har mensvärk. Men om man har besvärlig mensvärk när man är ung kan man söka och få hjälp.

Besvären blir oftast bättre om man använder p-piller. Kombinerade p-piller gör nämligen att ägglossningarna försvinner, så länge behandlingen pågår, och med dem även smärtorna. Minipiller hämmar bara ägglossningen hos knappt hälften av de kvinnor som använder dem, och därför är det inte säkert att de hjälper mot menssmärtor.

Prostaglandinhämmande medicin, till exempel ibuprofen och naproxen, lindrar ofta svårare menssmärtor, eftersom de minskar livmoderns sammandragningar när slemhinnan stöts ut.

Hormoner hjälper mot oregelbunden mens

Oregelbunden mens kan vara ett bekymmer. Även det kan behandlas med hormoner, till exempel p-piller. Har man oregelbunden mens bör man utredas för att få reda på orsaken och få lämplig behandling.

Medicin som minskar blödning

Rikliga blödningar kan behandlas med det receptfria läkemedlet Cyklo-F, som finns att köpa på apotek. Läkemedlet gör att blödningen inte pågår så länge, utan stannar av snabbare.

Om man har mycket rikliga mensblödningar kan det leda till att man får blodbrist. Man kan då känna sig trött och orkeslös. Om man misstänker att man har blodbrist bör man kontakta vården.

Mensvärk senare i livet bör undersökas

Om man får mensvärk efter 20 års ålder, utan att tidigare ha haft det, kan det vara bra att bli undersökt av läkare.

Den undersökning man får göra är i första hand en vanlig gynekologisk undersökning. Man kan också behöva lämna en del prover för att läkaren ska kunna bedöma om man har en inflammation, och för att kontrollera blodvärdet.

För att läkaren ska kunna avgöra om det bildats ett myom får man göra en undersökning med ultraljud via slidan. Det sker vanligen på en gynekologisk mottagning. Myom som ger besvär behandlas med medicin, till exempel cyklokapron, p-piller eller med hormonspiral. Ibland kan man behöva operera.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-08-12
Skribent:

Gunilla Byström, läkare, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britt-Marie Landgren, professor, Kvinnokliniken, Huddinge universitetssjukhus