Mensbesvär

Skriv ut (ca 10 sidor)

Det är vanligt att få besvär i samband med mens. Du kan till exempel få mensvärk, bli nedstämd eller ha rikliga blödningar. Mensbesvär beror oftast inte på någon sjukdom, men de kan ändå hindra dig från att leva ditt liv som du vill. Många av besvären kan du behandla själv. Ibland behöver du bli undersökt av en läkare och få behandling.

Skriv ut

Olika typer av mensbesvär

Olika typer av mensbesvär

Mens kan ge flera typer av besvär. Besvären kan variera från en mens till en annan, både vilka besvär du får och hur svåra de är. I den här texten kan du läsa om

  • mensvärk, illamående och diarré
  • premenstruella spänningsbesvär och premenstruella humörförändringar, PMS och PMDS
  • riklig mens
  • mellanblödningar och blodblandade flytningar
  • oregelbunden mens
  • sen mens eller utebliven mens
  • ökad könsdysfori vid mens.

Varje besvär har en egen del i texten. Där kan du läsa om vilka symtom besväret ger, vad du kan göra själv för att må bättre, när du ska söka vård och vilken behandling som finns.

Fäll ihop

Mensvärk

Mensvärk

Mensvärk innebär att det gör ont i nedre delen av magen, ryggen och ryggslutet i samband med mens. Värken kan också stråla ut i nedre delen av ryggen, ljumskarna och låren. Värken kan göra att du känner dig yr, blir kallsvettig eller att det känns som att du ska svimma. 

Det är vanligt att få ont redan innan mensen. Mensvärken är oftast starkast under första och andra dagen av mensen.

När blödningen har börjat kan du också må illa och få diarré. Diarrén beror på att du har höga halter av hormonet prostaglandin i kroppen. Du som har sjukdomen IBS kan få mer diarré under mensen.

Mensvärk är mycket vanligt och oftast inget tecken på någon sjukdom. Det finns bra hjälp att få.

Varför gör det ont?

Inuti livmodern finns det en slemhinna som stöts ut när mensen börjar. Värken beror på att livmodern drar ihop sig för att kunna stöta ut slemhinnan. För att livmodern ska dra ihop sig behövs hormoner som kallas för prostaglandiner. Ju mer prostaglandiner du har i kroppen, desto större sannolikhet är det att du får mensvärk. Det här är ingenting du kan styra över. 

Det finns mycket nerver runt livmodern som påverkas när livmodern drar ihop sig. Det är därför det kan göra ont även i ryggen, ljumskarna och låren.

Kraftig mensvärk kan ha andra orsaker:

Vad kan jag göra själv mot mensvärk?

Det finns flera saker du kan göra för att minska värken. Testa dig fram till vad som fungerar bäst för dig.

Behandla värken med receptfria läkemedel

Mot mensvärk kan du använda receptfria smärtstillande läkemedel.  Den bästa effekten får du om du börjar ta läkemedlet innan mensvärken kommer. 

Läkemedel som innehåller ibuprofen, naproxen eller diklofenak lindrar ofta mensvärk bäst. Det beror på att de är prostaglandinhämmande läkemedel som minskar livmoderns sammandragningar. Exempel på sådana läkemedel är

  • Ipren och Ibumentin
  • Naproxen och Pronaxen
  • Diclofenac och Voltaren.

Om du inte kan använda den typen av läkemedel kan du testa läkemedel som innehåller paracetamol. Följ alltid den dos som rekommenderas på förpackningen.

Lindra värken med värme

Lägg någonting varmt på magen eller mot ryggen. Det kan vara till exempel en varmvattenflaska eller en uppvärmd vetekudde. Vetekudden värmer du i en mikrovågsugn. Värmen gör att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont.

Du kan också testa att bada eller duscha i varmt vatten.

Lindra värken med rörelse

När du rör på dig frisätts det smärtstillande hormonet endorfin i kroppen. Därför kan mensvärken kännas mindre om du rör dig. Du kan till exempel ta en promenad eller träna, om du klarar av det trots mensvärken.

Lindra värken med sex

Det kan lindra värken att få en orgasm. Det kan du få genom att ha sex med dig själv eller med någon annan. Orgasmen gör att livmodern drar ihop sig och sedan slappnar av. Orgasmen gör också att smärtlindrande endorfiner frisätts i kroppen.

När och var ska jag söka vård för mensvärk?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Receptfria smärtstillande läkemedel hjälper inte mot din mensvärk.
  • Du är över 20 år, har börjat få svårare mensvärk som du inte har haft förut och kanske också värk mitt emellan blödningarna vid ägglossningstid.

Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du som är under 20 till 25 år kan kontakta en ungdomsmottagning.

Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av mensvärk

En läkare kan skriva recept på andra smärtstillande läkemedel eller preventivmedel om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.

Vissa preventivmedel gör att ägglossningarna försvinner så länge behandlingen pågår. Då slipper du mensvärken. Andra preventivmedel gör slemhinnan i livmodern tunn, och du blöder lite, sällan eller aldrig. Fråga den som skriver ut receptet vad som passar bäst för dig.

En läkare eller en fysioterapeut kan ge dig behandling med tens. Det är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar, vilket leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras.

Akupunktur är ett alternativ till läkemedel som kan minska mensvärken.

Fäll ihop

PMS och PMDS

PMS och PMDS

Det är vanligt att vara ledsen eller arg dagarna före mens. Det kallas för premenstruella spänningsbesvär och förkortas ofta PMS. En svårare form av PMS är premenstruella humörförändringar, som också kallas för dysforiska humörförändringar. Det förkortas ofta PMDS.

PMS kan ge ett eller flera av följande symtom ungefär en vecka före mensen börjar:

  • Du har humörförändringar.
  • Det gör ont eller spänner i brösten.
  • Du går upp i vikt.
  • Magen blir svullen
  • Fingrarna blir svullna.

Du kan känna av symtomen på PMS olika mycket olika gånger du har mens.

Du kan läsa mer om de här besvären och vad du kan göra åt dem i texten om PMS och PMDS.

När och var ska jag söka vård för PMS eller PMDS?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du är så nedstämd och irriterad innan mensen att du inte kan göra sådant som du brukar eller vill göra.

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du som är under 20 till 25 år kan kontakta en ungdomsmottagning.

Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av PMS och PMDS

PMS och PMDS kan behandlas med olika läkemedel:

  • preventivmedel som tar bort ägglossningen
  • vätskedrivande läkemedel
  • antidepressiva läkemedel.

Ibland kombineras läkemedlen. Du kan läsa mer om behandlingen i texten om PMS och PMDS.

Fäll ihop

Riklig mens

Riklig mens

Riklig mens innebär att du måste byta mensskydd så ofta att det känns besvärande, till exempel kanske du behöver gå upp på natten och byta mensskydd. Riklig mens kan också innebära att du behöver använda dubbla mensskydd för att inte blöda igenom. Det kan också innebära att du inte kan leva som vanligt under mensen. Du kanske inte kan träna som du brukar, eller väljer att inte gå till jobbet eller skolan när du har mens.

Du kan få lågt blodvärde om du har mycket riklig mens. Det kan göra att du känner dig trött och orkeslös.

Riklig mens kan ha olika orsaker

Riklig mens beror ofta på att det finns mycket av ett ämne i livmodern som löser upp levrat blod. Det gör att blödningen har svårare att avta och du blöder mer.

En annan orsak till riklig mens kan vara myom, som är en muskelknuta i livmodern.

Riklig mens kan vara ett tecken på blödarsjuka, men det är ovanligt.

Vad kan jag göra själv mot riklig mens?

Du kan köpa receptfria läkemedel som innehåller tranexamsyra på ett apotek. Läkemedlet gör att du blöder mindre, men det gör inte att du blöder färre dagar än du brukar.

När och var ska jag söka vård för riklig mens?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Din mens är så riklig att du behöver byta mensskydd så ofta att det känns besvärande, till exempel att du behöver gå upp på natten och byta mensskydd för att inte blöda igenom.
  • Du blöder så mycket att du känner dig trött och orkeslös, och kanske även har symtom som yrsel, huvudvärk och öronsus.

Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du som är under 20 till 25 år kan kontakta en ungdomsmottagning.

Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av riklig mens

En läkare kan skriva recept på läkemedel om blödningarna inte minskar av de receptfria läkemedel som du har testat. Du kan också behöva få tillskott av järn om du har fått blodbrist av de rikliga blödningarna.

Fäll ihop

Mellanblödningar och blodblandade flytningar

Mellanblödningar och blodblandade flytningar

Mellanblödningar är blödningar som kommer när du inte ska ha mens, alltså när som helst mellan menstruationerna. En mellanblödning kan vara brun, röd eller som en blodblandad flytning.

Mellanblödningar kan ha olika orsaker

Det är vanligt och ofarligt att blöda lite dagarna före och efter mensen, och även när du har ägglossning.

Preventivmedel som innehåller hormoner kan ge mellanblödningar, speciellt de första månaderna som du använder dem. Om du använder p-piller, minipiller eller mellanpiller och glömmer att ta en tablett kan du få mellanblödningar. Akut-p-piller kan också ge mellanblödningar någon eller några dagar efter att du har tagit det.

Mellanblödningar kan ibland vara ett symtom på en könssjukdom eller någon annan infektion i underlivet. Klamydia är en könssjukdom som kan ge mellanblödningar som enda symtom.   

När och var ska jag söka vård för mellanblödningar?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har upprepade blödningar när som helst under menscykeln.
  • Du blöder under vaginala samlag eller kort efter vaginala samlag.
  • Du har använt samma preventivmedel med hormoner i mer än tre månader och har mellanblödningar.
  • Du har kommit i klimakteriet, din mens har upphört helt under minst ett år och du har fått en blödning som liknar mens.

Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du som är under 20 till 25 år kan kontakta en ungdomsmottagning. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mellanblödningar, ont i magen och feber. Om det är natt kan du vänta tills mottagningen öppnar.

Du som är gravid eller kan vara gravid och har fått en blödning kan läsa mer om det i texten om blödningar under graviditeten.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Oregelbunden mens

Oregelbunden mens

En menscykel är tiden från mensens första dag till att nästa mens börjar. Menscykeln brukar ofta vara 21 till 35 dagar lång. Har du oregelbunden mens betyder det att tiden mellan mensblödningarna varierar.

Det är vanligt att ha lite olika längd på sin menscykel och det betyder inte att din mens är oregelbunden. En del har alltid oregelbunden mens, det är ofarligt.

Oregelbunden mens kan ha olika orsaker

Oregelbunden mens kan bero på att du har ägglossning sällan eller inte alls.

Olika typer av stress och viktförändringar kan påverka hormonerna i kroppen så att mensen blir oregelbunden eller inte kommer alls.

En del preventivmedel kan göra att du inte får mens alls eller att du får mens väldigt sällan. Du kan också ha perioder när du får lite mens då och då. Det här gäller om du använder någon av följande preventivmetoder

Oregelbunden mens kan också bero på en ökad mängd testosteron i kroppen. Då kan du ha något som heter polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS. Det är vanligare om du är överviktig.

Efter 40 års ålder är det vanligt att mensen börjar komma oregelbundet. Det beror på att hormonbalansen i kroppen ändras inför klimakteriet. Du kan läsa mer om klimakteriebesvär här.

När och var ska jag söka vård för oregelbunden mens?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har oregelbunden mens under en längre tid och besväras av det.
  • Du har kommit i klimakteriet, din mens har upphört helt under minst ett år och du har fått en blödning som liknar mens.
  • Du vill bli gravid och dina menscykler är ofta längre än 35 dagar.

Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du som är under 20 till 25 år kan kontakta en ungdomsmottagning.

Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av oregelbunden mens

Du kan få p-ring, p-piller, p-plåster eller andra läkemedel som innehåller hormoner om du har problem med oregelbunden mens.

Om du vill bli gravid kan du få läkemedel som gör att du får ägglossning.

Fäll ihop

Sen mens eller utebliven mens

Sen mens eller utebliven mens

Om din mens är sen eller uteblir helt och du har haft oskyddat vaginalt samlag kan det vara första tecknet på att du är gravid. Du kan köpa ett graviditetstest på ett apotek. De graviditetstesterna ger ett mycket säkert svar. 

Att mensen blir sen eller uteblir helt kan även bero på att hormonerna i kroppen har ändrats på grund av någon eller några av följande saker:

  • Du är stressad och orolig.
  • Du har gått upp eller ner i vikt.
  • Du har varit med om någon typ av miljöombyte, till exempel att du är på en resa eller just har bytt jobb eller skola.

När och var ska jag söka vård för sen mens eller utebliven mens?

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om din mens har uteblivit i mer än sex månader, och du vet att du inte är gravid eller har kommit i klimakteriet. Du som går i grundskolan eller på gymnasiet kan kontakta elevhälsan. Du som är under 20 till 25 år kan kontakta en ungdomsmottagning.

Du behöver ingen behandling för den uteblivna mensen om det beror på att du är stressad, orolig eller har bytt miljö. Då brukar mensen komma tillbaka när det är lugnare omkring dig. Däremot kanske du behöver prata med någon för att känna dig mindre stressad och orolig. Då kan du kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral.

Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling av sen mens eller utebliven mens

Behandlingen beror på varför din mens inte kommer.

  • Om det beror på att du är underviktig behöver du öka i vikt, för att kroppen ska klara av att bilda tillräckligt mycket könshormoner.
  • Om det beror på att du är överviktig behöver du minska i vikt, för att hormonbalansen i kroppen ska återställas.
Fäll ihop

Ökad könsdysfori vid mens

Ökad könsdysfori vid mens

Vissa upplever ett psykiskt obehag av att ha mens. Det kan ibland bero på att du inte känner att din kropp stämmer med din könsidentitet, och att mensen förstärker den känslan. Att känna att ens kropp inte stämmer med ens könsidentitet kallas för könsinkongruens. Om könsinkongruensen innebär ett lidande för dig kallas det för könsdysfori.

När och var ska jag söka vård för könsdysfori vid mens?

Kontakta en vårdcentral, allmänpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, elevhälsan eller en ungdomsmottagning om du upplever könsdysfori i samband med mens.

Du kan kontakta vissa av de här mottagningarna genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan läsa mer om hur du kan få hjälp i texten Könsinkongruens – när kropp och kön inte stämmer överens.

Fäll ihop

Så går en undersökning till

Så går en undersökning till

Ibland kan du behöva bli undersökt av en gynekolog för att få reda på varför du har besvär med din mens. Ofta tittar gynekologen på din livmoder och dina äggstockar med ultraljud. Du kan läsa mer om hur en gynekologisk undersökning går till här.

Du kan också behöva lämna en del prover för att läkaren ska kunna bedöma om du har en infektion, till exempel klamydia, eller en obalans bland dina hormoner.

Om du har riklig mens kontrolleras även ditt blodvärde för att se om du har blodbrist.

Fäll ihop

Frågor och svar om mensbesvär

Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-01-13
Redaktör:

Kalle Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britt-Marie Landgren, professor  i obstetrik och gynekologi, Karolinska institutet, Stockholm