Lunginflammation

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Lunginflammation innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna har blivit inflammerade. Orsaken är oftast en infektion av bakterier eller virus. Personer med svagare immunförsvar, till exempel små barn och mycket gamla, får oftare lunginflammation.

Lunginflammation brukar behandlas med antibiotika och de flesta blir helt friska inom någon månad.

Symtom

De första symtomen på lunginflammation kan vara väldigt olika hos olika människor. Vanliga symtom är att

  • man får en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen som inte minskar utan förvärras efter fyra till fem dagar
  • det gör ont när man andas in djupt
  • det slem man hostar upp är tjockt och grön- eller brunfärgat
  • man blir andfådd.

Behandling

Lunginflammation ska behandlas av läkare. Den vanligaste behandlingen är antibiotika.

Om man har allvarliga besvär, till exempel svårt att andas, kan man behöva behandling på sjukhus.

Man bör undvika att ligga ner under dagen eftersom lungorna fungerar bättre när man står eller sitter. När man sover kan det hjälpa att ha huvudet högt, till exempel genom att ha en extra kudde.

Det är bra att dricka mycket om man har feber och hosta, eftersom slemmet blir lättare att hosta upp då och man förlorar vätska av febern. Febernedsättande medicin kan lindra besvären. Det är viktigt att vila och undvika fysisk ansträngning. Om man kan bör man ändå undvika att ligga till sängs under dygnets alla timmar.

När ska man söka vård?

Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral om man har symtom på lunginflammation.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man får hög feber, frossa och svårt att andas.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Lungor

    När man andas kommer luften ner till lungorna. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften.

    Mer information
    Lungans inre

    Inne i bröstkorgen delar sig luftstrupen i två luftrör, eller bronker, där den ena går till höger lunga, och den andra till vänster lunga. De stora luftrören delar sedan upp sig i flera mindre luftrör som till sist grenar ut sig som ett träd i lungorna.

    Kring de tunna luftrören sitter klasar av små luftfyllda blåsor, lungblåsor eller alveoler. Lungblåsornas tunna väggar är omgivna av små blodkärl, så kallade kapillärer, och genom blodkärlen syresätts det blod som sedan pumpas ut till den övriga kroppen, samtidigt gör sig kroppen av med koldioxid och vatten genom lungorna.

    Lunginflammation är en sjukdom som oftast orsakas av en infektion av virus eller bakterier. Den påverkar lungans innersta partier, de små luftfyllda blåsorna som kallas lungblåsor eller alveoler.

Infektion av lungblåsorna

Lunginflammation är en sjukdom som oftast orsakas av en infektion av virus eller bakterier. Den påverkar lungans innersta partier, de små luftfyllda blåsorna som kallas alveoler. De flesta som får lunginflammation blir helt friska inom någon månad.

Luftens väg ner i lungorna

När man andas kommer luften ner till lungorna genom luftstrupen. Inne i bröstkorgen delar sig luftstrupen i två luftrör, eller bronker, där den ena går till höger lunga, och den andra till vänster lunga.

De stora luftrören delar sedan upp sig i flera mindre luftrör som till sist grenar ut sig som ett träd i lungorna. Kring de tunna luftrören sitter klasar av små luftfyllda blåsor, alveoler.

Lungblåsornas tunna väggar är omgivna av blodkärl, och genom blodkärlen syresätts det blod som sedan pumpas ut till den övriga kroppen.

Slemhinnor skyddar mot smitta

Luften man andas in innehåller ofta damm och olika retande ämnen, exempelvis rök. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften. Man kan även smittas genom att få bakterier eller virus på händerna som sedan via mun, näsa eller ögon förs in i kroppen.

En del av kroppens skydd mot sjukdom består av slemhinnor i svalget och luftvägarna. Partiklar med skadliga ämnen fastnar i sekretet och kan hostas upp eller sväljas ner. I slemhinnan finns också speciella celler som deltar i och aktiverar kroppens försvar, immunsystemet. Som hjälp för att transportera ut sekret finns flimmerhåren. De rör sig hela tiden så att partiklar förs nedifrån luftvägarna upp mot svalget.

När försvaret inte räcker till

Om bakterier eller virus klarar av att föröka sig i luftvägarna trots immunförsvaret, får infektionen fäste och det brukar visa sig genom symtom som ont i halsen, mer slem än vanligt, feber, trötthet, muskelvärk och ibland sämre andning.

Infektionen gör att slemhinnan i luftvägarna svullnar, särskilt hos små barn som har tunna, fina andningsvägar. När det då blir trängre i luftrören kan man få väsande och pipande andning. Infektionen kan också i mer ovanliga fall sprida sig till blodet och därifrån vidare ut i kroppen.

Lunginflammation i hela eller delar av lungan

Det finns två huvudsakliga former av lunginflammation. Man kan få lunginflammation i båda lungorna och då kallas det dubbelsidig lunginflammation. Om det enbart är en lunglob som blivit infekterad kallas det för lobär lunginflammation.

Dessa begrepp säger inget om hur allvarlig infektionen är. En dubbelsidig inflammation kan vara virusorsakad, en lobär infektion är oftast orsakad av en bakterie.

Olika bakterier kan ge lunginflammation

Det är oftast bakterier som orsakar lunginflamation. Pneumokockbakterien ligger bakom mer än hälften av alla lunginflammationer. Hos ungdomar och unga vuxna kan andra smittämnen vara vanligare, till exempel mykoplasma.

Hos vuxna och äldre med kronisk lungsjukdom som till exempel KOL, förekommer att hemophilusbakterien orsakar lunginflammation.

En mer ovanlig bakterie, legionella, kan spridas till exempel via luftkonditionering eller duschar. Det är vanligare att man smittas av bakterien utomlands än i Sverige.

Även olika virus kan orsaka lunginflammation. Några virus som ofta ger lunginflammation hos vuxna är exempelvis influensavirus och RS-virus. RS-virus orsakar varje år epidemier bland spädbarn.

Sjukdomar kan försämra immunförsvaret

Förutom bakterier eller ett virus, finns det ofta ytterligare orsaker som bidrar till att man får lunginflammation. En orsak kan vara att slemhinnan i luftvägarna skadats av en vanlig virusinfektion tidigare, och inte klarar av att bekämpa bakterier.

Andra orsaker, vanligare bland äldre personer, är att kroppens försvar är försvagat av andra sjukdomar, till exempel i hjärta och lungor. Andra tillfällen då immunförsvaret är försvagat är om man får cytostatika mot cancer, reumatiska sjukdomar, vissa tarmsjukdomar eller om man har aids. Då kan smittämnen som normalt inte ger svåra infektioner, exempelvis svamp, orsaka lunginflammation.

Lunginflammation kan lättare uppstå efter en operation om man blir liggande länge efteråt och om andningen blir sämre genom smärtstillande medicin. Om man fått mjälten borttagen på grund av skada eller sjukdom så har man också ett sämre immunförsvar mot pneumokockbakterien.

Barn kan ha återkommande lunginflammationer utan att det ligger någon annan sjukdom bakom. Vid fyraårsåldern kan man räkna med att barnets immunförsvar har mognat och att problemet med upprepade lunginflammationer upphör.

Främmande föremål kan vara orsaken

Rökning kan försämra immunförsvaret och skada flimmerhåren vilket bidrar till att man lättare får infektioner.

Små barn kan av misstag andas in bitar av små leksaker eller föda. Dessa små saker blir då liggande någonstans i lungorna och orsakar nästan alltid en infektion. Om man inte kan hosta upp den främmande saken måste den ibland hämtas upp med så kallad bronkoskopi, vilket innebär att läkaren för ner ett särskilt instrument i luftrören, annars fortsätter infektionen.

Kräkning som dras ner i lungorna kan också orsaka lunginflammation. Det händer framför allt om man är mindre vaken än normalt, som till exempel efter en operation eller i samband med att man dricker mycket alkohol. Det är bland annat därför missbrukare av alkohol och andra droger har större risk för att få lunginflammation. Små barn som av misstag svalt lösningsmedel, exempelvis tändvätska, kan vid kräkning få ner lösningsmedlet i lungorna. Barnet kan då få en allvarlig lunginflammation.

Ibland sprids smittan som epidemi

Vissa typer av smittämnen sprids lättare än andra, och därför är det olika hur lunginflammation smittar. Mykoplasma orsakar ibland epidemier. Detsamma gäller lunginflammationer på grund av virus, framför allt hos barn. Men alla som blir smittade får inte lunginflammation. Många klarar sig med lätta besvär eller inga symtom alls.

De äldsta och yngsta drabbas oftare

Åldern spelar stor roll för vem som får lunginflammation. Små barn och mycket gamla drabbas mest. Det beror på att immunförsvaret hos ett litet barn inte är färdigutvecklat, medan sjukdomar och åldrande försvagar immunförsvaret hos äldre människor.

Att ligga mycket försämrar lungornas möjlighet att arbeta, och det kan bidra till lunginflammation, eller försvåra för sjukdomen att läka. Därför är lunginflammationer vanliga följdsjukdomar hos människor som är gamla eller sjuka och ligger mycket stilla. Hos gamla som redan är sjuka är lunginflammation en vanlig dödsorsak, eftersom kroppen då är så försvagad att den inte klarar av den extra påfrestning som en lunginflammation innebär.

Vaccination kan ge skydd

Ett aktivt liv med lagom mycket motion, goda mat- och sömnvanor och ingen rökning förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Långvarig stress kan däremot försämra immunförsvaret.

Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera sig mot influensa om man tillhör en grupp som kan ha svårt att klara av en lunginflammation. Det gäller främst om man

  • är äldre än 65 år
  • har en hjärt- eller lungsjukdom
  • har diabetes
  • har nedsatt immunförsvar av annan orsak.

Om man tillhör någon av dessa grupper, eller om man har fått sin mjälte borttagen, bör man också vaccinera sig mot den vanligaste bakterien som ger lunginflammation, pneumokocken. För spädbarn ingår nu vaccination mot pneumokocker i det vanliga barnvaccinationsprogrammet som görs av BVC.

Om lunginflammationen inte går över

Om en lunginflammation inte läker trots att man fått behandling, behövs en ny läkarutredning. Då försöker läkaren ta reda på vilket smittämne som har orsakat lunginflammationen, och undersöker om det finns andra orsaker i lungorna eller i resten av kroppen som hindrar läkningen.

De flesta blir bra inom en månad

Hur fort lunginflammationen går över beror på vilken hälsa och kondition man hade innan man blev sjuk. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad. Om man arbetar brukar sjukskrivningsperioden vara två till tre veckor.

Man kan ha en kvardröjande trötthet, och kanske också hosta, som gradvis försvinner inom någon månad.

Om infektionen bli så kraftig att man behöver vårdas på sjukhus tar läkningen oftast längre tid eftersom kroppens försvar har påverkats mer. Men även då brukar besvären till slut försvinna helt, om det inte finns andra sjukdomar som bidragit till inflammationen.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Det kan göra ont när man andas

De första symtomen på lunginflammation kan vara väldigt olika hos olika människor. Man kan till exempel få en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen. Om symtomen då inte som normalt minskar efter fyra till fem dagar utan förvärras, så kan det vara tecken på att en lunginflammation håller på att utvecklas.

Ett annat tecken kan vara att man blir andfådd. Det kan också göra ont när man andas in djupt. Om man har fått en bakterieinfektion kan det slem man hostar upp vara tjockt och grön- eller brunfärgat.

Långdragen hosta, trötthet och huvudvärk, oftast med feber, kan ibland betyda att man har lunginflammation.

Frossa och förvirring

Andra och mer starka symtom är frossa, alltså att man skakar av febern, har svårt att andas, eller att man blir omtöcknad och förvirrad. Det är vanligare hos äldre.

Barn kan ha andra symtom

Barn kan få väsande eller pipande andning. Det beror på att luftrören är tunna och lätt svullnar hos barn. Luften kan då få svårare att passera.

Hos små barn kan tecken på lunginflammation vara att barnet inte orkar leka ens korta stunder, kräks, blir blekt och likgiltigt. Andningen blir snabb och ofta i kombination med en svag stötande hosta. Barn kan också få ont i magen

Hur läkaren ställer diagnos

Läkaren lyssnar på lungorna och hör om det finns områden där slem samlats. Det låter som ett rasslande eller knastrande biljud. Att knacka med fingret över lungorna kan ibland visa om delar av lungan inte innehåller normal mängd luft, eftersom knackningen blir dovare. Ibland hörs inget andningsljud alls i ett område i lungan om det är tilläppt av var och slem.

Läkaren kan också räkna antal andetag per minut, som ofta ökar om lungorna är infekterade. Om man har fått svårt att andas på grund av lunginflammationen kan läppar, fingrar och tår bli blåaktiga på grund av syrebrist i blodet.

Blodprov hjälp för att få svar

Om läkaren misstänker lunginflammation får man ofta lämna ett blodprov som kallas CRP. Det är ett snabbtest för att mäta graden av inflammation. CRP-värdet är vanligen förhöjt om man har en svårare infektion.

Ibland mäter läkaren syrehalten i blodet med en apparat på fingret. Där syns det om lungorna har svårt att syresätta blodet vilket kan betyda att man har lunginflammation.

Något av dessa prov, tillsammans med en kroppsundersökning och att man berättar sin sjukhistoria, brukar räcka för att läkaren ska slå fast att det är lunginflammation.

Om något verkar oklart kan provtagningen kompletteras med en undersökning av blodets vita blodkroppar, som brukar öka i antal om man har lunginflammation.

Man kan också få genomgå en lungröntgen. På röntgenbilderna kan läkaren se om det finns förändringar av lungan som talar för lunginflammation, om lungan innehåller minskad mängd luft eller om den har fallit ihop.

Fler prover som kan tas

Oftast behöver man inte ta något prov som visar vilken bakterie som orsakat lunginflammationen. Men om man har en svårare infektion kan läkaren ta prover från svalget eller blodet och göra en laboratorieanalys. Proverna kan också visa om man har börjat tillverka antikroppar mot bakterier eller virus.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Behandling på vårdcentral och sjukhus

Om man har symtom på lunginflammation ska man vända sig till en vårdcentral.

Om man snabbt blir sämre och febern stiger, om man får frossa eller svårt att andas, ska man ringa 112 efter ambulans.

Man kan behöva kontakta vården igen

Man kan behöva kontakta vården igen om man blir sämre. Om barn kräks upp medicinen kan man också behöva diskutera hur man ska göra.

Man ska söka vård direkt om ett barn som redan får medicin mot sin lunginflammation

  • får svårt att andas
  • får gråblek ansiktsfärg eller får blå läppar
  • kräks upp ordinerad medicin
  • är likgiltig för omgivningen, inte orkar leka ens korta stunder, läsa eller se på tv.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Penicillin den vanligaste behandlingen

Lunginflammation brukar behandlas med antibiotika. De vanligaste bakterierna vid lunginflammation är oftast känsliga för vanligt penicillin, som då är första alternativet.

Om läkaren misstänker att det är exempelvis bakterien mykoplasma som orsakat lunginflammationen används annan antibiotika, eftersom vanligt penicillin inte har någon effekt mot den.

När det är allvarligt

Om man har lunginflammation med allvarliga symtom får man vård på sjukhus. Då får man antibiotika direkt i blodet. Om man har lättare andningsbesvär kan man få syrgas, och om andningen är mycket nedsatt behandlas man i en respirator.

Om man är svårt sjuk kan man också behöva få vätska och näring direkt i blodet genom dropp

Man kan lindra sina besvär själv

Det är bra att dricka mycket om man har feber eller hosta, eftersom slemmet blir lättare att hosta upp då och man förlorar vätska av febern. Om man har hög feber mår man bättre av att ta febernedsättande medicin, även om den inte botar. Om man har lunginflammation ska man inte använda hostdämpande mediciner.

Eftersom lungorna fungerar bättre när man är upprätt är det bra att sitta i stället för att ligga, och att lägga flera kuddar under huvud och överkropp när man sover.

Man ska undvika fysisk ansträngning och vila ordentligt när man har feber och mår dåligt. När man mår bättre är korta promenader bra för läkningen.

För barn kan luftrörsvidgande mediciner hjälpa i vissa fall. Det är alltid bra att uppmana barnet att dricka, man kan också ge isglass som alternativ till dryck.

De flesta blir bra

Vanlig lunginflammation läker för det mesta utan bestående skador. Hos unga, och annars friska, människor räcker det med en kontakt per telefon med läkaren, ungefär sex veckor efter att man tillfrisknat. Om det finns bidragande orsaker som andra sjukdomar, hög ålder eller rökning, ökar risken för att man ska få nya lunginflammationer.

Om man är rökare är det viktigt att man tar en lunginflammation som en kraftig varning från kroppen, och slutar röka.

Lungröntgen kan göras i efterhand

Om läkaren är osäker på varför man fick lunginflammation kan man få genomgå en lungröntgen någon månad efter det att sjukdomen bröt ut.

Röntgenbilderna visar om inflammationen har läkt, och framför allt hos rökare i 40-årsåldern eller äldre kan det vara viktigt att se att det inte finns någon tumör i lungan som har bidragit till lunginflammationen.

Röntgen görs också om symtomen inte går över, om det finns tuberkulossmitta i omgivningen, eller om man får återfall.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-10-13
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Redaktör:

Lucienne Fredriksson, 1177.se

Granskare:

Jonas U Hedlund,  läkare, specialist i infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge