Luftrörskatarr

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Luftrörskatarr är en mycket vanlig sjukdom som oftast orsakas av virusinfektioner. Det leder till att slemhinnorna i luftrören svullnar och bildar mer slem än vanligt. För det mesta går sjukdomen över av sig själv inom tre till fyra veckor.

Luftrörskatarr kan ibland leda till lunginflammation. Men det är ovanligt.

Symtom

Luftrörskatarr börjar ofta som en förkylning med till exempel ont i halsen, feber och snuva. Inom några dagar får man också hosta som kan vara slemmig eller torr och retande. Ibland gör det ont bakom bröstbenet, framförallt när man hostar.

Om det bildas mycket slem, eller om luftrören reagerar med kramp, kan man få svårare att andas och ibland hörs ett pipande ljud från luftrören.

Behandling

Om man dricker mycket blir slemmet lättare att hosta upp. Mot torrhosta kan det hjälpa med hostdämpande medicin när man ska sova. Sådan hostmedicin bör man bara använda en kortare tid. Hostdämpande medicin kan försämra andningen en aning och det kan spela roll om man har nedsatt lungfunktion.

Om man får kramp i luftvägarna kan luftrörsvidgande mediciner lindra besvären. Har man hög feber kan man ta febernedsättande medicin.

Man bör undvika att ligga ner under dagen eftersom lungorna fungerar bättre när man står eller sitter. När man sover kan det hjälpa att ha huvudet högt.

När ska man söka vård?

Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral om man

  • har svårt att andas eller det hörs ett pipande ljud
  • inte blir bättre inom två till tre veckor eller känner sig sjukare
  • ofta får luftrörskatarrer.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man får hög feber, frossa och svårt att andas.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Lungor

    När man andas kommer luften ner till lungorna. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften.

    Mer information
    Lungans inre

    Inne i bröstkorgen delar sig luftstrupen i två luftrör, eller bronker, där den ena går till höger lunga, och den andra till vänster lunga. De stora luftrören delar sedan upp sig i flera mindre luftrör som till sist grenar ut sig som ett träd i lungorna.

    Kring de tunna luftrören sitter klasar av små luftfyllda blåsor, lungblåsor eller alveoler. Lungblåsornas tunna väggar är omgivna av små blodkärl, så kallade kapillärer, och genom blodkärlen syresätts det blod som sedan pumpas ut till den övriga kroppen, samtidigt gör sig kroppen av med koldioxid och vatten genom lungorna.

    Kroppen har ett eget försvar mot olika smittämnen i munnens, svalgets och luftvägarnas slemhinnor. När partiklar med smitta fastnar i slemhinnan attackeras de av celler från immunsystemet. Om immunförsvaret däremot inte klarar av att stoppa smittan, kan virus och bakterier föröka sig och det bildas en infektion. Tecken på infektion är att slemhinnan blir svullen, och ibland också bildar mer slem. Då får man ofta hosta.

Sjukdom som ofta självläker

Luftrörskatarr kallas också akut bronkit. Det är en mycket vanlig sjukdom där hosta är det tydligaste och vanligaste besväret. Luftrörskatarren är oftast orsakad av ett virus och den går för det mesta över av sig själv inom tre till fyra veckor.

Luftens väg genom kroppen

När man andas passerar luften genom mun och näsa, förbi halsmandlarna, ner i svalget och sedan vidare genom luftstrupen ner till bronkerna som är lungornas luftrör. Bronkerna grenar sig som ett träd i bägge lungorna, och mynnar ut i små blåsor som kallas alveoler.

I alveolerna utväxlas gaser mellan luften och blodet. Blodet får syre av luften, och avger i sin tur koldioxid till den luft man andas ut. Från lungorna förs syret sedan ut med blodet till kroppens olika organ.

Smitta kan spridas genom luften

I förkylningstider, framförallt under vintern, kan små partiklar som innehåller olika smittämnen spridas mellan människor genom luften och komma ner i luftrören. Smittan kan också spridas genom handkontakt och överföras från fingrarna till mun, näsa eller ögon och vidare in i kroppen.

Slemhinnorna ett försvar mot smitta

Kroppen har ett eget försvar mot olika smittämnen i munnens, svalgets och luftvägarnas slemhinnor. När partiklar med smitta fastnar i slemhinnan attackeras de av celler från immunsystemet.

Om immunförsvaret däremot inte klarar av att stoppa smittan, kan virus och bakterier föröka sig och det bildas en infektion. Tecken på infektion är att slemhinnan blir svullen, och ibland också bildar mer slem. Då får man ofta hosta.

Försvaret i luftvägarna kan försvagas av olika miljöfaktorer. Den absolut viktigaste skadliga faktorn är tobaksrökning.

Virusinfektioner

Den vanligaste orsaken till luftrörskatarr är virusinfektioner. Det finns ett stort antal virus som kan ge infektioner i luftvägarna. Vissa virus orsakar också epidemier, framförallt influensavirus. Hos små barn orsakar så kallat RS-virus årligen epidemier.

Bakterieinfektioner

Bakterier kan också ligga bakom luftrörskatarrer. Det är samma bakterier som kan orsaka lunginflammationer. Pneumokockbakterien är ganska vanlig. Oftast är det först en virusinfektion som startat inflammationen i luftrören och gjort slemhinnorna såriga och mer mottagliga för bakterieinfektioner. Då blir det möjligt för bakterierna att öka i mängd.

Andra orsaker

Ibland kan det vara en bihåleinflammation som är bakteriekällan vid luftrörskatarr. En annan och ovanlig orsak är att magsaft läcker uppåt i matstrupen under natten. Det beror på att övre magmunnen inte sluter tätt därför att det finns ett så kallat diafragmabråck. Om magsyran kommer över i luftstrupen skadas slemhinnan av den frätande magsaften, och man kan få en luftrörskatarr som inte beror på virus.

Vanligt med ett par katarrer om året

Luftrörskatarrer är mycket vanliga. Att ha en eller två under ett år är inte ovanligt. Små barn drabbas ännu oftare än vuxna.

Svårt att undvika smitta

Ett aktivt liv med lagom mycket motion, och goda mat- och sömnvanor förbättrar kroppens försvar mot infektioner. Stress, rökning och för mycket alkohol kan i stället försämra immunförsvaret.

Det är svårt att undvika smitta under förkylningstider, men att tvätta händerna när man har haft kontakt med någon som är förkyld och innan man äter kan minska risken att smittas.

En viktig orsak till att smittämnen är vanligare vintertid är att man då oftare trängs inomhus och på bussar eller andra gemensamma transportmedel. Därför minskar risken för att smittas om man är utomhus.

Katarr kan leda till lunginflammation

Det vanligaste är att luftrörskatarren läker inom två till tre veckor. Ibland finns hostan kvar i ytterligare ett par veckor, fast man för övrigt mår bra.

Ibland ökar symtomen istället och man får en svårare luftrörsinfektion eller lunginflammation. Det är vanligare om man röker, eller har lungsjukdomar som exempelvis KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Då kan man behöva ta antibiotika.

Kramp i luftrören är varningstecken

Ibland reagerar luftrören med kramp vid luftrörskatarr, samma symtom som vid astma. Det kan vara ett första tecken på att en mer kronisk luftrörskatarr håller på att utvecklas. Man ska då kontakta en läkare för undersökning. Om man är rökare är det då mycket viktigt att sluta röka, för att inte skada luftvägarna mer.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Som en förkylning med hosta

En luftrörskatarr börjar ofta som en förkylning, med ont i halsen, feber, snuva och ibland också ont i muskler och leder. Hosta kan finnas med från början eller komma efter några dagar. Ibland gör det ont bakom bröstbenet, framförallt när man hostar. Hostan kan vara torr och retande, eller slemmig med vitt, gult eller brunt slem.

Om det blir mycket slem eller om luftrören reagerar med kramp, kan det bli svårare att andas och man kan höra ett pipande ljud från luftrören.

Om man går till läkare

För att läkaren ska kunna ställa diagnosen luftrörskatarr räcker det med att man berättar om sina symtom och att läkaren gör en enkel kroppsundersökning. Läkaren tittar i svalget där det ofta syns en rodnad och ibland en svullnad längst bak.

Andningsljuden från lungorna brukar vara helt normala om man har luftrörskatarr. Ibland hörs ett rasslande ljud som beror på att slem har samlats i de grova luftrören. Om pipande ljud hörs, brukar de bero på kramp i luftrören eller samlat slem. Man brukar inte bli tungandad eller andfådd av en vanlig luftrörskatarr.

Prover

Om man har en vanlig luftrörskatarr som inte pågått särskilt länge behöver man inte ta några prover alls.

Om läkaren misstänker att det kan vara en kraftigare infektion tas ofta ett blodprov som kallas CRP. Det är ett snabbtest för att mäta graden av inflammation. CRP är vanligen normalt eller lätt förhöjt vid en luftrörskatarr. Är CRP-värdet högt talar det för att det är en svårare infektion.

Röntgenundersökning i särskilda fall

Lungröntgen behövs sällan. Om man har ofta återkommande luftrörskatarrer, framför allt om man är rökare och över 40 år, så kan lungröntgen behöva göras för att se om det kan finnas skador på lungorna. Man kan också få göra en lungröntgen om läkaren är osäker på vad som är felet, eller om man blir sämre.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

När söker man vård?

Akuta luftrörskatarrer går oftast över av sig själv och behöver ingen särskild behandling. Om besvären inte går över eller om de blir värre bör man kontakta en vårdcentral och bli undersökt av läkare.

Man kan lindra sina besvär själv

Om man dricker mycket när man har luftrörskatarr blir slemmet lättare att hosta upp. Om man har hög feber lindrar det att ta febernedsättande medicin.

Lungorna fungerar bättre när man är upprätt än när man ligger ner. Därför ska man inte ligga i sängen mer än när man sover eller för kortare stunders vila. Däremot ska man undvika att träna eller utföra kroppsligt ansträngande sysslor när man har feber och mår dåligt. När man mår bättre är korta promenader bra för läkningen.

Olika typer av hostmedicin kan kännas lindrande, men de botar inte själva luftrörskatarren. Om man har torrhosta kan det hjälpa med hostdämpande medicin, framför allt till natten. Sådan hostmedicin bör man bara använda en kortare tid. Hostdämpande medicin kan försämra andningen en aning och det kan spela roll om man har nedsatt lungfunktion.

Svårare infektioner kan behöva behandlas

Om det finns tecken på en bakterieinfektion som inte läker, kan man få vanligt penicillin utskrivet av en läkare. Tecken på en sådan infektion kan vara att man inte blir bättre inom tre till fyra veckor, eller att man får starkare och mer ihållande sjukdomssymtom. Exempel på sådana är feber, allmän sjukdomskänsla, andfåddhet och tilltagande tjocka slemupphostningar.

Om man är allergisk mot penicillin får man istället antibiotika av annan sort. Det kan till exempel vara antibiotika som innehåller erytromycin eller doxycyklin.

I vissa fall kan man ha symtom som läkaren bedömer beror på mer svårbehandlade bakterier. Då kan man behöva få behandling med antibiotika. Anledningar till att man får sådana infektioner kan vara att man är rökare, har en lungsjukdom som KOL eller någon sjukdom som påverkar kroppens immunförsvar.

Medicin som vidgar luftrören

Om man har symtom på kramp i luftvägarna, som svårigheter att andas eller ett pipande ljud från luftrören, så kan man ibland behöva luftrörsvidgande mediciner. De skrivs ut av läkare.

Om sjukdomen förvärras

Om man får hög feber, frossa och svårt att andas ska man söka akut till en vårdcentral eller ett sjukhus. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen.

Många återfall kan vara varning

Om man får tätt återkommande luftrörskatarrer kan det bero på att man har astma som behöver behandlas. Det är alltså bra att låta en läkare göra en ordentlig undersökning om man har haft många luftrörskatarrer i rad.

Om man är rökare och får återkommande luftrörskatarrer är det en varning om att luftvägarna håller på att skadas allvarligt. Då är det viktigt att sluta röka.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-09-25
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Granskare:

Helena Almer, specialist i lung- och allergisjukdomar, Stockholm

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge