Knäledsartros

Skriv ut (ca 6 sidor)

I knäleden täcks över- och underbenets ändar av brosk. Brosket har mycket lågt glidmotstånd, vilket gör att benändarna lätt kan glida mot varandra. Vid artros förändras brosket gradvis till att bli ojämnt och gropigt. Benändarna kan komma i kontakt med varandra och det känns som knät hakar upp sig. Samtidigt knäpper och knakar det ibland och risken för att du får ont ökar. Ibland känns området kring knät svullet och varmt.

Skriv ut

  • Knäledsartros

    Knäledsartros innebär att ledbrosket i delar av knäleden har minskat eller försvunnit.

    Mer information
    Knäartros, förändrat brosk.

    Knäledsartros innebär att ledbrosket i delar av knäleden minskat eller försvunnit. När ledbrosket är borta kommer benändarna i direkt kontakt med varandra. Vid artros i knäleden drabbas oftast den inre delen av leden, där lårben och skenben möts. Den yttre delen av knäet och lederna mellan knäskål , lårben och vadben klarar sig oftast bättre. I samband med artros är det vanligt att ledkapslarna som omger leden bir inflammerade.

Många olika orsaker samverkar och ökar risken att få artros. Gemensamt för dem är att de på något sätt mekaniskt påverkar belastningen i leden. I knät ökar risken för artros om du har dålig muskelfunktion i benen, har skadat knät eller är överviktig .

Även ärftliga faktorer spelar roll. Det finns därför en ökad risk att få sjukdomen om någon närstående släkting har artros.

Ofta utvecklas artros långsamt under många år. Den kommer vanligen efter 45 års ålder, men är vanligare ju äldre man blir. Egentligen är det inte åldern som spelar roll, utan hur lång tid man exponerats för de olika riskfaktorerna. Det är bra, för många riskfaktorer går att påverka. Alla som har artros har inte symtom och storleken på besvären varierar över tiden.

Knäledsartros är något vanligare hos kvinnor än hos män.

Symtom

Symtom

Knät gör ont när du går

Det vanligaste besväret vid knäledsartros är att du får ont i knät när du går. Ofta kommer besvären utan att något särskilt har hänt. Ibland kan besvären komma ganska plötsligt, kanske i samband med ett mindre snedtramp, eller en skada som i vanliga fall inte hade gett några besvär. Ibland bildas lite för mycket ledvätska, vilket gör att knät kan bli svullet och ömt, delvis beroende på inflammation i ledkapseln. Det är mycket vanligt att de första symtomen på knäledsartros kommer innan artrosen syns på röntgen.

Om du får kraftigare artros kan du också få värk i knät när du sitter stilla, eller under natten när du ska sova.

Om brosket mellan lårben och skenben blir tunnare på knäledens insida kan du bli något hjulbent. Då ökar belastningen ännu mer på insidan och det kan leda till ökande besvär.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du känner dig osäker på om du har artros, eller har svår värk i knät som inte går över, kan du kontakta en fysioterapeut på din vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Träning minskar smärtan

Grunden för behandling vid knäledsartros är att informera sig om sjukdomen, träna benen och balansera vikten. En fysiskt aktiv livsstil och fysioterapi minskar artrossmärtan. Det är också viktigt att tänka på att du kan behöva ändra och anpassa ditt sätt att arbeta och sköta vardagssysslorna.

Du kan gå i artrosskola

För att få kunskap och information om hur du ska hantera din artros behöver du ofta få hjälp av en fysioterapeut. Du kan behöva kontakta en så kallad artrosskola. Om det inte finns en sådan på orten där du bor kan du få hjälp via webbaserad artrosskola som du kan hitta på nätet. I artrosskolan får du lära dig om artrossjudomen samt hur du bäst sköter ditt knä. Artrosskolor drivs vanligen av fysioterapeuter. Din lokala vårdcentral kan hänvisa dig till din närmaste artroskola.

Starka benmuskler avlastar knät

Lämplig motion och styrketräning av benmusklerna minskar smärtan från knät. När du börjar träna kan det ibland göra mer ont, men efter några månader brukar smärtan minska. Det är inte skadligt för ledbrosket i knät att röra på sig, även om smärtorna tillfälligt ökar. En käpp kan avlasta leden. En fysioterapeut eller läkare ger råd om vad som är den bästa träningen. Du kan också få träning genom en artrosskola.

Du kan klara vardagslivet bättre och kanske inte behöver opereras om du tränar regelbundet, minskar övervikt, använder avlastande hjälpmedel och tar smärtstillande läkemedel emellanåt. Därtill är det bra att undvika tunga arbetsmoment.

Du kan låna hjälpmedel

Om du är stel och har svårt att röra på dig kan det hjälpa att använda en käpp, toalettförhöjning och extra handtag på badrumsväggen. Hos distriktssköterskan kan du få råd om vart du kan vända dig för att få hjälpmedel. Vissa hjälpmedel kan man låna eller hyra.

Läkemedel dämpar smärta och inflammation

Du kan behöva ta smärtstillande läkemedel eftersom det är vanligt att du har ont. Det finns många olika typer av läkemedel. I första hand bör du använda smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Inflammationen i ledkapseln omkring knäleden kan ofta behandlas med inflammationshämmande läkemedel, så kallade NSAID, som samtidigt är smärtstillande. Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren och Brufen. Ett annat exempel är naproxen som finns i till exempel Naproxen eller Pronaxen.

Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår ska du använda paracetamol istället för NSAID.

En kortisonspruta i knäleden kan ibland ge tillfällig lindring.

Vetenskapliga studier har visat att glukosamin inte har någon specifik effekt. Det ingår därför inte i den rekommenderade behandlingen av artros och högkostnadsskyddet.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Ibland behöver du träffa en ortoped

Lindriga eller måttliga besvär av artros i knäleden och i andra leder behandlas bäst på din vårdcentral med hjälp av en fysioterapeut.

Besvär som är så svåra att en operation kan vara lämplig kräver ytterligare undersökningar hos ortopedläkare på ett sjukhus eller en specialistmottagning. Du kan behöva träffa en allmänläkare för att få en bedömning.

Operation ger ny vinkel i knät

Om du är under 60 år, har lättare artros och är hjulbent görs ibland en operation som innebär att belastningen på den inre delen av knät minskar. Med denna operationsmetod, som kallas osteotomi, vinkeloperation, tar ortopeden bort en kil av benet för att knät ska fungera i normal vinkel igen. Det sätts inte in något konstgjort material i knät. Operationen fungerar vanligen bra men rehabiliteringsperioden tar några månader. Smärtan minskar gradvis och rörligheten i knäleden är kvar. Du kan vanligtvis räkna med att operationen hjälper i tio år.

Efter en operation med osteotomi kan det i vissa fall ändå bli nödvändigt med en protesoperation. Då sätts en ny konstgjord led in i knät.

Du kan behöva en ny knäled

Den vanligaste operationen vid knäledsartros är att sätta in nya leddelar, en så kallad knäledsprotes. Protesen är gjord av plast och metall som cementeras fast i benet. Syftet med en ny knäled är att du ska få bort smärtan så att du kan röra leden lättare och därmed få ett bra vardagsliv. En ny knäled är inte en vanlig led. Det går inte att idrotta hårt eller lägga stor belastning på leden. Man får också vara beredd på att det krävs fysioterapi för att bygga upp styrkan i benet efter operationen.

De flesta som får en ny knäled upplever att smärtan försvinner och att det blir lättare att röra sig. Läkningen tar upp till ett år, men förbättringen brukar märkas redan efter några veckor. En knäledsprotes håller vanligtvis i minst 15-20 år. I enstaka fall kan den konstgjorda leden slitas ut, och behöva bytas ut genom en ny operation.

Vad händer om du inte får behandling?

Sjukdomen och smärtorna innebär ibland att du får en sämre livskvalitet, eftersom det är svårt att gå, och du kan också ha svårt att sova på natten på grund av smärtorna.

Det är möjligt att operera knäledsartros också efter många års besvär. Det gäller att känna efter noga, samla information och tillsammans med läkaren fundera över vilken behandling som passar dig bäst i den livssituation du befinner dig i. Det är alltid ofarligt att först försöka med behandling som du kan göra själv. Det kan aldrig försämra resultatet av en ledprotesoperation. Tvärtom visar studier att den träning man gör före operationen har man tillgodo i en snabbare rehabilitering.

Att ha knäledsartros kan innebära en något ökad risk för diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror förmodligen på att många som har sjukdomen rör sig mindre, och att många är överviktiga.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Ledbrosk minskar och försvinner

Kroppens leder är till för att du ska kunna röra dig. I alla leder möts minst två ben. I knät möts lårbenets nedre del och skenbenets övre del. De delar av benen som möts i en led har brosk på ytan. Brosket är ett levande material som har en mycket jämn yta. Brosket har mycket lågt glidmotstånd, lägre än is. I leden finns ledvätska som minskar friktionen och som gör att benändarna kan glida ännu bättre mot varandra.

Vid artros förändras brosket gradvis till att bli ojämnt och gropigt. Benändarna kan komma i kontakt med varandra och det känns som knät hakar upp sig. Samtidigt knäpper och knakar det ibland och risken för att du får ont ökar. Ibland känns området kring knät svullet och varmt.

Det är oftast i den inre delen av leden som man får artros. Den yttre delen av knät klarar sig oftast bättre. Det är vanligt att ledkapseln som omger leden blir inflammerad, och knäleden kan bli svullen och vätskefylld.

Ökad risk efter benbrott och skador

Knäledsartros är en sjukdom som utvecklas långsamt, ofta under många år. Orsaken hos den enskilda personen är ibland okänd, men kan ofta bero på kända riskfaktorer. Gemensamt för dem är att de på något sätt mekaniskt påverkar belastningen i leden. Risken ökar om man ådragit sig en meniskskada eller en korsbandsskada i unga år och efter benbrott som gett snedbelastning i knät. Risken för att få knäledsartros ökar om man är överviktig, har dålig muskelfunktion, eller utövar idrott på elitnivå där knäna belastas särskilt mycket. På samma sätt är artros kopplat till vissa arbetsmoment som överbelastar knät. Det finns också en viss ärftlighet. Det är vanligare att man får sjukdom om någon närstående släkting har artros.

Förhållandet mellan vikten och muskelfunktionen är viktigare än den exakta vikten. En person som väger mycket men har god muskelfunktion kan löpa lägre risk att få artros jämfört med en person som väger mindre, men har sämre muskelfunktion. Ju mer man väger, ju starkare måste man nämligen vara för att bära upp sin vikt bättre. Tidigare fanns det teorier om att man blev överviktig av artros. Senare forskning har visat att det är tvärtom, att om man har övervikt när man är ung är risken större att man får artros när man blir äldre.

Även om du har artros är det inte självklart att du måste bli sämre. Börjar du påverka den riskfaktor som kan tänkas ha störst betydelse hos dig finns möjligheten till förbättring. Det finns inte idag något läkemedel som bromsar sjukdomen. Den som bäst behandlar din artros är du själv.

Vanligare bland äldre

Knäledsartros är ovanligt före 50 års ålder och blir vanligare ju äldre man är. Om man tillhör riskgruppen, det vill säga är kraftigt överviktig, tidigare har haft en svår knäskada eller har någon nära släkting med sjukdomen finns det en ökad risk att få knäledsartros från 40-årsåldern. Egentligen är det inte åldern som spelar roll, utan hur lång tid man varit utsatt för de olika riskfaktorerna.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Rörligheten undersöks

En fysioterapeut eller läkare gör en undersökning av knäleden och bedömer rörlighet och svullnad liksom om vissa rörelser gör mer ont.

Ibland görs en röntgenundersökning, men det är inte nödvändigt för att ställa diagnos. Magnetkameraundersökning, även kallad MR, behövs sällan. En röntgenundersökning av knät kan ibland visa kraftig artros, som säkert funnits under flera år men inte gett besvär. Artros i ett tidigt skede syns inte på röntgen.

För att få en bedömning om du behöver bli opererad blir du vanligen remitterad till en ortopedklinik. Där görs en mer ingående undersökning av knät och besvären för att avgöra om operation är ett bra alternativ.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-09
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Leif Dahlberg, ortoped, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge