Kärlkramp

Skriv ut (ca 8 sidor)

Kärlkramp beror oftast på att det har blivit en förträngning i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Det gör att hjärtat inte får tillräckligt med syre, vilket särskilt märks vid fysisk ansträngning.

Skriv ut

Kärlkramp kan påverka den fysiska orken, men de flesta kan leva som vanligt. För många är det inte kärlkrampen i sig, utan rädslan för att bli allvarligt sjuk som är det största hindret för att leva ett vanligt liv.

Kärlkramp som har varit oförändrad under flera månader kallas stabil kärlkramp. Nyupptäckt kärlkramp som kommer redan efter lätt ansträngning eller som kommer i vila kallas instabil kärlkramp. Även kärlkramp som snabbt har försämrats kallas instabil. Det kan vara tecken på en hotande hjärtinfarkt och man ska då söka akut hjälp och undersökas och behandlas på sjukhus.

Symtom vid kärlkramp

Symtom vid kärlkramp

Om du har kärlkramp är det vanligt att du får

  • ett tryck mitt över bröstet
  • andfåddhet som kommer i samband med ansträngning
  • en känsla av att det är trångt i bröstet
  • smärta i bröstet som ibland strålar ut i en arm, mot halsen, ryggen eller underkäken.

Flera olika symtom

Kärlkramp kan ge flera olika symtom. Det är vanligt att känna smärtor som ett brett band bakom bröstbenet där hjärtat sitter. Om smärtan strålar ut från bröstet går den oftast i riktning mot vänster arm, men smärtan kan också gå ut i höger arm, kännas i halsen, ryggen eller i underkäken.

Smärtan kan vara mycket stark och det kan vara svårt att andas. Det gör att många reagerar med oro och ångest. Ibland är värken mer diffus och du kan känna ett tryck över bröstet eller bli väldigt andfådd. Symtomen varar ofta i ett par minuter, men de kan också kännas som ett långvarigt molande.

Kärlkramp uppstår ofta i samband med fysisk ansträngning eller vid starka känsloyttringar som ilska eller upprördhet. Ibland börjar det i vila, och det kan hända att man vaknar av kärlkramp nattetid. Kall väderlek, blåst och stress kan utlösa eller förvärra kärlkramp.

Alla bröstsmärtor är inte kärlkramp

Ont i bröstet är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker akut sjukhusvård och kan ibland vara tecken på hjärtinfarkt. Men bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har hjärtproblem, utan kan bero på många saker som inte har med hjärtat att göra. Andra orsaker kan vara irritation i slemhinnan i nedre delen av matstrupen eller vid sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i lungan, exempelvis infektioner kan ge liknande symtom, precis som muskelskador.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du ska alltid ringa 112

  • om du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner
  • om du har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring
  • om du har bröstsmärtor och samtidigt känner dig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Ambulanser har utrustning som gör det möjligt att snabbt ta ett EKG, som kan visa om hjärtat har syrebrist. EKG kan sändas elektroniskt till närmaste hjärtintensivvårdsavdelning för bedömning och behandling kan påbörjas redan i ambulansen om det misstänks att du har fått en hjärtinfarkt.

Om du är orolig för att du har kärlkramp kan du kontakta en vårdcentral. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga kärlkramp?

Hur kan jag förebygga kärlkramp?

Det finns mycket du kan göra själv för att minska risken för kärlkramp och för att den inte ska förvärras. I första hand handlar det om att

  • sluta röka
  • motionera regelbundet    
  • äta hälsosam kost
  • äta mer frukt, grönsaker och fisk
  • lära dig att hantera stressiga situationer och ilska.

För att få hjälp med detta kan du vända dig till en sjuksköterska på en hjärtmottagning, eller till en vårdcentral.

Diabetes och blodtryck ska kontrolleras

Om du har diabetes och högt blodtryck kan det öka risken för kärlkramp. Det är därför viktigt att ha sin diabetes under kontroll och få hjälp att sänka blodtrycket till normala nivåer.

Motion, frukt och grönsaker minskar risken

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket sänks och blodfettbalansen förbättras. Risken för åldersdiabetes minskar, liksom risken för att få blodpropp.

Om du äter frukt och grönsaker varje dag så minskar också risken för kärlkramp och hjärtinfarkt.

Ärftlighet spelar en viss roll

Ofta beror åderförfettning på att en ärftlig oförmåga att ta hand om kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt blodtryck och fetma kan också vara ärftligt.

Hur vanligt är det med kärlkramp?

Kärlkramp har med ett förändrat levnadssätt och en ökad medellivslängd blivit en folksjukdom. Varje år får ungefär 11 000 personer mellan 45 och 70 års ålder i Sverige kärlkramp.

Nästan 100 000 personer i åldrarna upp till 75 år har kärlkramp, och ungefär 90 000 personer i åldrarna över 75 år. Omkring hälften av alla som får kärlkramp har symtom som begränsar det dagliga livet.

Skillnader mellan kvinnor och män

Kärlkramp är ungefär dubbelt så vanligt hos medelålders män jämfört med medelålders kvinnor. En förklaring är att hormonet östrogen har en skyddande effekt som gör att kvinnor insjuknar cirka tio år senare i livet än män. I samband med klimakteriet sjunker nivåerna av östrogen och då ökar risken för kärlkramp hos kvinnor.

Chanserna att bli bättre

Långtidsprognosen är relativt god vid stabil kärlkramp. Effektiva läkemedel och nya operationstekniker har bidragit. Prognosen kan vara sämre om man samtidigt har en nedsatt pumpfunktion i hjärtat eller begränsat blodflöde i flera kranskärl. En kranskärlsoperation kan förbättra en sådan situation.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du kommer till en läkare för att få veta om du har kärlkramp behöver läkaren svar på bland annat dessa frågor:

  • Var sitter smärtan eller obehagen?
  • Hur kan smärtan eller obehagen beskrivas?
  • Kommer smärtan eller obehagen vid ansträngning?
  • Hur länge varar smärtan eller obehagen?

Efter samtalet görs en läkarundersökning som bland annat omfattar hjärtat, lungorna och blodtrycksmätning i båda armarna.

EKG kan ge svar 

Du får alltid genomgår en EKG-undersökning, som innebär att tio elektrodplattor fästs över bröstet och över hand- och fotleder. Ett EKG kan visa om hjärtmuskeln har syrebrist, som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Men även om ditt EKG är som det ska vara kan du ha kärlkramp, så därför görs även andra undersökningar.

Ofta tas blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller förhöjda blodfetter. Proverna kan bidra till att kartlägga om och vilka riskfaktorer du har, och de ger därigenom ett underlag för hur du ska behandlas.

Arbetsprov

Ofta räcker symtomen, eventuellt tillsammans med ett vanligt EKG, för att du ska få diagnosen kärlkramp. Men ibland behöver du också göra ett arbetsprov för att se om hjärtat får syrebrist när det ansträngs. Ett arbetsprov utförs på en motionscykel eller på ett gångband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck, EKG och om du får symtom som bröstsmärta eller andnöd.

Undersökningen utförs ofta på ett sjukhus, men kan också ske på en specialistmottagning.

Ultraljudsundersökning

Ultraljudsundersökning, ekokardiografi, är ett exempel på en annan undersökning som ofta behöver göras. Det är en undersökning av hjärtat som ger en bild av hjärtmuskelfunktionen och hjärtklaffarnas funktion. Den kan också göras som ett alternativ till arbetsprov om du av olika skäl inte kan cykla eller resultatet är svårtolkat. Undersökningen kallas då stressekokardiografi.

Kranskärlsröntgen

Ibland kan det behöva göras en kranskärlsröntgen. Undersökningen utförs på sjukhus. Läkaren för in en tunn plastlang, en så kallad kateter, genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kranskärlen. 

Andra undersökningar

Ibland görs en datortomografisk undersökning av hjärtats kranskärl. Denna undersökning är vanlig då läkaren vill utesluta kranskärlssjukdom och en vanlig läkarundersökning och till exempel arbetsprovet inte gett några tydliga svar.

En annan undersökning är hjärtskintigrafi. Det är en undersökning som vanligen bara görs efter remiss från hjärtspecialist, om resultatet från arbetsprovet är svårtolkat.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du har kärlkramp är läkemedel den vanligaste behandlingen för att minska påfrestningarna på hjärtat och för att öka blodflödet i kranskärlen. De lindrar också smärta, andfåddhet och trötthet. Om du får kärlkrampsanfall trots den förebyggande medicineringen får du andra läkemedel som ska lindra symtomen.

Operation om det inte räcker med läkemedel

Det kan bli nödvändigt med någon form av operation om läkemedlen inte hjälper tillräckligt, eller om riskerna för hjärtinfarkt bedöms som särskilt stora. De operationer som görs är

  • kranskärlsoperation, också kallad bypass-operation.
  • ballongvidgning av kranskärl

Vilken operation som är mest lämplig beror på vad de olika undersökningarna visar. Kranskärlsoperation är ofta bättre för äldre, framför allt om det finns ett stort antal förträngningar i kranskärlen. Riskerna för att kärlkrampen återkommer är mindre efter en kranskärlsoperation. Ballongvidgning är lindrigare än en kranskärlsoperation och är ofta bättre för yngre personer med få förträngningar i kärlen.

Kranskärlsoperation, eller bypass-operation

Ibland finns det flera förträngningar i kranskärlen. Då kan det bli aktuellt med kranskärlsoperation, så kallad bypass-operation. Operationen innebär att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlen.

Ballongvidgning av kranskärl

Behandlingen vidgar kärlförträngningen så att blodflödet förbättras. Ofta läggs även ett metallnät, ett så kallat stent, in i kranskärlet för att hålla det utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen. Ballongvidgning görs ofta direkt efter en kranskärlsröntgen.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av kärlkramp?

Hur påverkas livet av kärlkramp?

De flesta klarar sina vanliga uppgifter och intressen trots kärlkrampen, och det finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att anpassa sig till den nya situationen.

Att ha kärlkramp kan påverka den fysiska orken och det sociala livet, men många gånger kan det vara rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder.

Om det är något du undrar över när det gäller sjukdomen kan du alltid fråga en läkare eller sjuksköterska där du får din behandling.

 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag.

En förträngning av kärlen

Kärlkramp, så kallad angina pectoris, beror oftast på en förträngning i ett eller flera kranskärl. Förträngningen orsakas av åderförfettning, som betyder att bland annat fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid. Detta benämns ibland också för åderförkalkning.

Höga halter av blodfetter ökar risken

Kolesterolhalten i blodet spelar en stor roll för att du ska få kärlkramp. En viss mängd kolesterol behövs, till exempel när kroppen bildar hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men det du äter har också stor betydelse. Om du äter för mycket mättat fett bildas det mer kolesterol än vad kroppen behöver och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur.

Det finns två grupper av kolesterol. Den ena kallas för LDL-kolesterolet, eller det skadliga kolesterolet, och står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för en förträngning av blodkärlet är stor om du har mycket LDL-kolesterol.

HDL-kolesterolet, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ned. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet.

Syrebrist leder till bröstsmärta

När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna och nå hjärtat uppstår syrebrist. Då visar dig de första tecknen på kärlkramp, som oftast är bröstsmärtor. Andra symtom är andfåddhet som kommer snabbt eller en känsla av att det är trångt i bröstet. Symtomen kommer vanligtvis när syrebristen ökar i hjärtmuskeln. Det kan vara när du anstränger dig kroppsligt, till exempel då du går uppför en backe eller bär tungt, eller efter en stark psykisk påfrestning. Symtomen upphör oftast snabbt efter att ansträngningen har avslutats.

Illustration av hjärtat och förträngning av ett kranskärl Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. De fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp.

Förträngningen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på den inre kärlväggen under en längre tid, så kallad åderförfettning. När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna i kranskärlet och nå hjärtats muskelceller uppstår syrebrist. Då kan man känna smärtor i bröstet, som oftast är det första tecknet på kärlkramp. Andra symtom är att man snabbt blir andfådd eller får en känsla av att det är trångt i bröstet.


Andra orsaker till kärlkramp

En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig muskelspasm eller sammandragningar i kranskärlet som förhindrar tillräckligt med blod att passera ut i hjärtat. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina.

Du kan också få symtom som påminner om symtomen vid kärlkramp utan att du har några förträngningar i kärlen. Det kan till exempel bero på förändringar i en eller flera hjärtklaffar eller att hjärtmuskeln är förtjockad.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Hjärt-Lungfonden är en ideell, opolitisk förening som stödjer forskningen inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Där finns en del information om alla slags hjärtsjukdomar.

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Den arbetar för att hjärt- och lungsjuka ska få rätt till ett värdigt och innehållsrikt liv – även efter sjukdom. Organisationen anordnar bland annat en hjärt- och lungskola.

Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor. Här kan du läsa mer om de Nationella riktlinjerna för behandling av hjärtsjukdomar.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-09-21
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Uppsala clinical research center