Infekterade tarmfickor

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En tarmficka är en liten utbuktning på tarmslemhinnan, oftast i nedre delen av tjocktarmen. Det är vanligt med tarmfickor och i de flesta fall ger de inga besvär, men om de blir infekterade gör det ont i magen och man kan till exempel må illa eller få feber. Infektioner är antagligen vanligare om man har flera tarmfickor och när man är äldre.

Symtom

Om man får en infektion i en tarmficka kan man

  • få ont i nedre delen av magen, ofta på vänster sida
  • få feber
  • må illa
  • kräkas.

Man kan också bli trög, lös eller känna sig uppblåst i magen.

Behandling

Tarmfickor behöver oftast inte behandlas även om de är infekterade. Men ibland kan man behöva antibiotika och i mer ovanliga fall kan man behöva opereras.

När ska man söka vård?

Om man har ont eller känner sig uppblåst i magen och smärtan förvärras ska man ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, eller kontakta en vårdcentral.

Om man har ont i magen och samtidigt till exempel feber och illamående ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Tarmfickor märks oftast inte

En tarmficka, en så kallad divertikel, är en liten utbuktning, som en ficka, i tarmslemhinnan. De kan finnas var som helst i tarmarna, men oftast finnas de i den nedre delen av tjocktarmen. Det är mycket vanligt med tarmfickor, särskilt när man är äldre, men man har oftast inte besvär av dem. En av fem personer över 50 år har tarmfickor.

Fiberrik mat och motion

Det är oklart varför man får tarmfickor, men man kan pröva att äta fiberrik mat och motionera regelbundet för att förebygga och minska besvären.

Infektion i tarmfickor

Ibland fastnar det avföring i tarmfickorna. Om slemhinnan i tarmfickan är försvagad eller skadad kan det utvecklas en infektion, så kallad divertikulit. När tarmfickan blir svullen skadas tarmväggen och bakterier från tarmen kan passera in i väggen och ibland vidare ut i magen. Infektionen går i de flesta fall över av sig själv, men ibland kan man behöva behandlas med antibiotika.

En infektion i en tarmficka kan vara allvarlig om man har en sjukdom som försvagar immunsystemet, eller om man använder mediciner som gör immunsystemet svagare, till exempel kortisontabletter.

Sannolikt ökar risken för en infektion ju fler tarmfickor man har. Om man har haft en infektion kan man få det flera gånger.

Kanaler mellan tarmen och olika organ

Om man har en infektion kring tarmen kan det ibland, men det är ovanligt, bildas en förbindelse, en så kallad fistel, mellan tarmen och olika organ. Det är oftast män som får fistlar, och i de flesta fall bildas de mellan tarmen och urinblåsan. En fistel kan göra att luft och ibland avföring kommer ut i urinen. Hos kvinnor är fistlar mellan tarmen och urinblåsan ovanliga eftersom livmodern ligger emellan. Man kan ha en fistel mellan tarmen och slidan, men det är också ovanligt.

Om det har bildats en fistel behöver man opereras för att den ska läka.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

En infekterad tarmficka gör ont

Om man får en infektion i tarmfickor kan man

  • få ont i nedre delen av magen, ofta på vänster sida
  • få feber
  • må illa
  • kräkas.

Ofta får man hårdare avföring än vanligt, men avföringen kan också bli lösare. Ibland kan magen kännas uppblåst. En infekterad tarmficka som ligger nära urinblåsan kan irritera och göra att man behöver kissa ofta.

Infektionen kan sprida sig

Om infektionen sprider sig till bukhinnan, en tunn hinna som täcker bukväggens insida, kan man få feber och mycket ont i magen. Om man tappar aptiten, mår illa och kräks kan det också bero på att infektionen har spridit sig.

Prover visar om man har en infektion

Om läkaren misstänker att man har en infektion i en tarmficka får man lämna blodprov och urinprov. Proverna undersöks och kan visa om tarmfickorna är infekterade eller om besvären beror på någon annan sjukdom. Vanligen får man göra en undersökning med datortomografi av magen om det finns tecken på att man har en allvarlig infektion. Ibland kan man också bli undersökt med ultraljud.

Tarmen undersöks när infektionen läkt

När infektionen har läkt bör man genomgå en undersökning för att utesluta att besvären man haft beror på andra sjukdomar. En läkare brukar undersöka ändtarmen med en kort kikare, ett så kallat rektoskop. Resten av tjocktarmen kan sedan undersökas med röntgen. Man kan även göra en så kallad koloskopi där hela tjocktarmen undersöks med en böjlig kikare.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Ofta behöver man ingen behandling

Lättare besvär av en infektion i tarmfickan går ofta över av sig själv på ett par dagar, utan behandling.

När man har svårare symtom som till exempel mycket ont i nedre delen av magen och samtidigt till exempel feber, illamående, kräkningar eller trög eller lös avföring, ska man vända sig direkt till en vårdcentral eller akutmottagning.

Om besvären bedöms som lindriga, kan man få avvakta och se om de blir bättre. Om det finns ansamling av var utanför tarmen behöver man antibiotika för att infektionen ska läka.

Det kan vara bra att äta flytande kost några dagar för att tarmen ska kunna vila.

Dropp för att tarmen ska få vila

Om man har blivit svårt sjuk av en infekterad tarmficka kan tarmen behöva vila och då behandlas man ofta på sjukhus. Där kan man få vätska direkt i blodet, så kallat dropp. Och om man har mycket ont kan man behöva smärtstillande mediciner.

Ibland behöver man opereras

En infektion i en tarmficka kan göra att man blir så sjuk att man måste opereras. Om man har haft upprepade infektioner kan man också behöva opereras eftersom infektionerna kan göra att en del av tarmen blir trängre och avföringen får svårt att komma ut.

Det finns olika metoder för att operera tarmen och vilken som väljs beror på vilka besvär man har. Man bedövas med narkos när man ska operera tarmen. Vanligen tas den delen av tarmen där tarmfickorna sitter bort. Om infektionen är lindrig sys resten av tarmen ihop direkt i magen men ofta kan man behöva få en så kallad tillfällig stomi. Det innebär att en bit av tarmen läggs ut genom en öppning på magen där avföringen samlas i en stomipåse. När man sedan blivit helt frisk kan stomin läggas ned genom en ny operation som återställer tarmens gamla funktion.

Återhämtning efter en operation

Efter en operation i magen brukar det ta tid innan man mår som vanligt. Hur länge det dröjer beror bland annat på hur svårt sjuk man har varit och hur stor operation man har genomgått. Ofta tar det minst en månad innan man börjar känna att krafterna återvänder.

Lindrigare besvär om man blir sjuk igen

Om man har haft en infektion kring tarmfickorna händer det att man får det flera gånger. Risken för att man ska behöva opereras är störst första gången man har sjukdomen.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-02-17
Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Tom Öresland, kirurg, professor i kirurgi, Akershus universitetssjukhus, Oslo, Norge