Basalcellscancer - hudcancer

Skriv ut (ca 6 sidor)

Basalcellscancer kallas också basaliom. Det är en typ av hudcancer som oftast beror på att man har varit mycket i solen. Basalcellscancer sprider sig sällan, till skillnad från andra cancersjukdomar. Det är ändå viktigt att få behandling. Nästan alla som får behandling blir av med sjukdomen.

Skriv ut

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Därefter kommer skivepitelcancer och malignt melanom.

Risken för basalcellscancer är liten före 40-årsåldern men ökar när man blir äldre.

Symtom

Symtom

Det vanligaste symtomet är en ny knuta, en rodnad fläck eller ett sår som inte vill läka. Oftast sitter förändringen i ansiktet eller på övre delen av bröstet eller ryggen.

Basalcellscaner växer mycket långsamt. Med tiden uppstår ofta sår som läker periodvis och man kan därför tro att problemet är över.

Symtomen kan ha andra orsaker än cancer. Här får du veta mer om godartade hudförändringar.

Det finns också andra sorters hudcancer, till exempel skivepitelcancer och malignt melanom.

Fäll ihop

Tre olika typer av basalcellscancer

Tre olika typer av basalcellscancer

Det finns olika typer av basalcellscancer. De skiljer sig åt genom sättet att växa, utseendet och hur djupt ner i huden cancern finns.

Ytlig basalcellscancer

Ytlig basalcellscancer Ytlig basalcellscancer. Ytlig, eller superficiell, basalcellscancer ser ut som en rodnad fläck. Ibland kan den vara sårig och fjälla. Ibland misstolkas den som en liten eksemfläck. Vanligast är att man får ytlig basalcellscancer på bröstet eller ryggen, men den kan också sitta i ansiktet.

 

Knutformad basalcellscancer

Knutformad basalcellscancer Knutformad basalcellscancer. Knutformad, eller nodulär, basalcellscancer växer djupare ner i huden. Den märks som en tydligt avgränsad knuta. Den kan ha samma färg som den egna huden eller vara svagt röd och lite genomskinlig med små röda blodkärl i. Så småningom bildas en upphöjd kant. Ibland syns sår och skorpor på cancertumören. Den sitter oftast i ansiktet eller på halsen, men kan också sitta på överkroppen.

Aggressiv basalcellscancer

Aggressiv basalcellscancer Aggressiv basalcellscancer. Aggressiv, infiltrativ eller morfeiform basalcellscancer växer på ett djupare, mer diffust sätt. Den kan se ut som en hård, vitskimrande, ärrliknande, platt förändring i huden. Ibland är det svårt att se cancern och att avgöra hur stor den är genom att titta på den med blotta ögat. Ibland bildas ett eller flera sår i förändringen. Det är vanligt att cancertumören sitter i ansiktet, runt näsan eller runt ögonen.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller hudmottagning om du tror att du har basalcellscancer.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du får klä av dig och lägga dig på en brits. Läkaren undersöker alla fläckar och förändringar på huden. På hudkliniker och vissa vårdcentraler används ett hudmikroskop, ett så kallat dermatoskop, för att få en mer detaljerad bild. Vana läkare kan ofta se direkt om en förändring är basalcellscancer. Ibland behöver hen ta ett vävnadsprov, en så kallad hudbiopsi. Det tar några minuter. Du får lokalbedövning.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Basalcellscancer är nästan aldrig livshotande. Att veta att man har cancer kan ändå skapa oro och väcka många frågor. Ta god tid på dig att tala med din läkare och annan vårdpersonal om vad sjukdomen innebär. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Film: Morgan Alling om att få hudcancer

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

Här kan du läsa mer om att få ett cancerbesked och att vara närstående till någon som får cancer.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det är viktigt att basalcellscancern tas bort eller förstörs så att den inte växer och skadar huden runt omkring. Det finns olika behandlingsmetoder. Vilken typ av behandling som används beror på vilken typ av basalcellscancer du har och var på kroppen den sitter.

  • Kirurgi. Förändringen skärs bort medan du är lokalbedövad. Förändringen undersöks i mikroskop för att läkaren ska få en säker diagnos och se om hela tumören har opererats bort. Oftast går det att sy ihop såret direkt. Om en stor bit av huden tagits bort kan hudplastik eller hudtransplantation behövas för att täcka såret. Du får åka hem samma dag. Såret läker efter en till två veckor. Det kan ta ytterligare en vecka om du har gjort en hudtransplantation.
  • Skrapning och bränning. Du får lokalbedövning. Förändringen skrapas först bort. Därefter använder hudläkaren ett instrument med elström för att bränna bort eventuella cancerrester. Den vävnad som skrapats bort kan skickas till ett laboratorium som kan bekräfta diagnosen. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.
  • Frysbehandling. Hudläkaren sprutar flytande kväve på hudförändringen så att cancercellerna dör. Cancertumören kan skrapas först om den är tjock. Då får du lokalbedövning. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.
  • Fotodynamisk terapi kallas också PDT. Först får du en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga. Efter tre timmar får du behandling med ett speciellt ljus i cirka åtta till tio minuter så att cancercellerna dör. Det kan göra ont men du kan få hjälp med att lindra smärtan. Behandlingen behöver upprepas igen efter en till två veckor. Efter varje behandling blir hudområdet sårigt och rött. Det läker oftast efter tio till fjorton dagar.
  • Immunstärkande salva. Behandlingen med salva kan användas om basalcellscancern är ytlig. Salvan stimulerar immunförsvaret så att det stöter bort cancern. Behandlingen pågår under cirka sex veckor. De sår som uppstår under den tiden läker efter tio till fjorton dagar.
  • Strålning. Basalcellscancer kan i undantagsfall behandlas med små doser radioaktiv strålning. Behandlingen görs endast när kirurgi inte är möjlig och kräver många besök till sjukhuset under flera veckor.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Återfall kan behandlas

Det kallas för återfall om sjukdomen kommer tillbaka. Om du får återfall kan du få samma behandling igen eller så väljs en annan metod. Men de flesta blir av med sjukdomen efter första behandlingen. Risken för återfall ligger på mellan ett par procent och tio procent.

Behöver jag gå på efterkontroll?

Ibland behöver man gå på efterkontroller. Det beror på vilken typ av cancertumör du har haft, var den satt och vilken behandling du fick. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret och övrig hud.

Fäll ihop

Vad beror basalcellscancer på?

Vad beror basalcellscancer på?

Basalcellscancer är cancer i ett slags celler i huden som kallas basalceller. Cancern uppstår när kroppens reparationssystem inte kan laga de skador som kan uppstå i cellerna. Då slutar cellen bete sig som den ska och kan bilda cancertumörer som tränger undan frisk vävnad.

Solens ultravioletta strålar orsakar cellskador som kan leda till cancer. Det är den största yttre riskfaktorn för basalcellscancer. Men det kan inte vara hela förklaringen eftersom man kan få basalcellscancer på hudområden som inte varit så mycket i solen. Det är också mycket ovanligt att man får basalcellscancer på ovansidan av händerna, som ju utsätts för mycket sol. Det kan alltså finnas fler orsaker till basalcellscancer som inte är klarlagda. Ärftliga faktorer kan också spela roll.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för basalcellscancer?

Hur kan jag minska risken för basalcellscancer?

Skydda dig mot UV-strålning

Skydda dig mot för mycket ultraviolett strålning, UV-strålning. Läs mer om solråd för barn och om sunda solvanor.

Var vaksam på hudförändringar

Se till att bli undersökt av läkare om du hittar nya knutor, rodnande förändringar eller sår som inte går över av sig själv.

Du kan behöva vara extra försiktig

Var extra försiktig med solen om en eller flera av följande punkter stämmer in på dig:

  • Du har ljus hy och rött eller ljust hår. Då har du pigment som ger huden ett lägre skydd mot solens ultravioletta strålning.
  • Du använder immunhämmande läkemedel. Då har kroppen en nedsatt förmåga att ta hand om solskadade hudceller. Du får immunhämmande läkemedel om du till exempel har gått igenom en transplantation av ett organ.
  • Du har haft basalcellscancer tidigare.

Det är inte känt om risken för basalcellscancer ökar om man solar i solarium, däremot ökar det risken för malignt melanom. Därför är det bra att undvika att sola solarium.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-29
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

John Paoli, överläkare, specialist i hudsjukdomar och könssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fotograf:

Mats Bjellerup, läkare, specialist i hudsjukdomar och könssjukdomar, enheten för hudsjukdomar, Helsingborgs lasarett