Hörselgångseksem

Skriv ut (ca 5 sidor)

Hörselgångseksem är mycket vanligt. De vanligaste symtomen är att det kliar i hörselgången och att hörselgången blir fnasig. Hörseln blir oftast också sämre. Ibland blir hörselgången också svullen och då kan det rinna var ur örat. Ofta går besvären över av sig själv men ibland kan du behöva behandling.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Det är vanligt att hörselgången blir fnasig och att det kliar i örat om du har hörselgångseksem.

Ofta går problemen över av sig själv men ibland utvecklas eksemet till en inflammation istället. Då kan det göra mycket ont och det kan rinna illaluktande vätska ur örat som kan vara grumlig och tjock. Det beror på att smuts och hudceller som inte rensats ut då har bildat en grynig massa inne i hörselgången.

Du kan höra sämre om hörselgången blir igentäppt av eksem, svullnad, vätska och hudceller. När eksemet i hörselgången är borta kan du höra som vanligt igen.

Ibland leder hörselgångseksem till en infektion i hörselgången. Då kan du få mycket ont och kanske också feber. Infektionen kan sprida sig till ytterörat som då blir rött, svullet, varmt och ömt. Även huden runt örat kan bli röd och svullen. Då gör det ofta ont när du gapar eller tuggar. 

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Hörselgångseksem går ofta över av sig själv men det kan klia länge och problemen kan komma tillbaka. För att lindra besvären kan det vara bra att hålla örat torrt när du badar eller duschar. Det kan du göra genom att använda fetvadd, öronproppar eller badmössa. Det kan göra att besvären går över. Fetvadd och öronproppar kan du köpa receptfritt på apotek.

Det är också bra att låta bli att klia i örat eftersom det kan förvärra besvären.

Du som vuxen kan också pröva receptfri öronsprej mot hörselgångseksem som finns att köpa på apotek. Sprejen kan också användas av barn som är äldre än fem år.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

De flesta som har hörselgångseksem behöver inte söka vård utan besvären brukar gå över av sig själv.

Sök vård på en vårdcentral eller jourmottagning om

  • hörselgången är svullen och irriterad och besvären inte går över efter två dagar
  • det rinner en kletig vätska ur örat och hörseln har försämrats
  • ytterörat är rött, svullet, varmt och ömt.

Ofta kan hörselgångseksem behandlas av en läkare på en vårdcentral. Du kan få en remiss till en öron-näsa-halsläkare om du har en sjukdom i mellanörat eller är opererad i trumhinnan. Du kan också få en remiss om du mår mycket dåligt eller om eksemet inte läker inom ett par veckor.

Du kan även få en remiss om hörselgångseksemet kommer tillbaka flera gånger. Då bör du undersökas av en öron-näsa-halsläkare eller en hudläkare för att utesluta att besvären beror på någon annan sjukdom.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du kan också ha rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Smittar hörselgångseksem?

Smittar hörselgångseksem?

Hörselgångseksem smittar inte men i den gryniga massan som kan bildas inne i örat kan det finnas bakterier som smittar.  

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga?

Hur kan jag förebygga?

Peta inte i örat. Det stör den naturliga rengöringen av hörselgången och ökar risken att bakterier kommer in i örat.

Det är bra att använda hörselskydd och hörlurar som sitter utanpå örat i stället för sådana som sitter inuti hörselgången.

Du som använder örhängen kan försöka att använda sådana som är testade och rekommenderade för dig med allergi. Allergier och eksem som sitter på den yttre delen av örat kan sprida sig till hörselgången.

Det är också bra att använda schampo och tvål som är allergitestade.

Det är viktigt lufta hörselgången om du har hörapparat

Du som använder hörapparat kan tänka på att det är bra att lufta hörselgången genom att ta ut apparaten när du inte använder den. Det är också viktigt att rengöra insatsen så att inga bakterier förs in i hörselgången. 

Om du ofta får besvär med hörselgångseksem kan det vara bättre att använda en så kallad benförankrad hörapparat i stället för en hörapparat som sitter i hörselgången. Med en benförankrad hörapparat leds ljudet genom en titanskruv i benet till innerörat. 

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

För att avgöra om du har fått hörselgångseksem undersöker läkaren örat. Hen kontrollerar om det finns något eksem utanpå örat och om ytterörat är rött, svullet, ömt eller känns varmt.

Läkaren undersöker örat med ett otoskop, en slags öronficklampa, eller ett mikroskop. Då ser hen om det syns något sår, om det finns tecken på att en talgkörtel är infekterad eller om hörselgången är svullen. Hen undersöker också om det finns illaluktande vätska i örat.

Hörselgångseksem kan göra så att det är svårt att se trumhinnan. Det kan göra det svårt för läkaren att se om du har några andra öronbesvär utöver eksemet. Då får du behandling mot eksemet först och sedan får du komma på återbesök några dagar senare för ytterligare en undersökning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling du får beror på vilka besvär du har. Vid hörselgångseksem är det viktigaste att hörselgången blir rengjord. Ibland räcker det som behandling. Då använder läkaren oftast en sug. Det är ett litet rör som fungerar som en liten dammsugare. Ofta räcker det sedan med uttorkande örondroppar som behandling.

Du kan behöva örondroppar med antibiotika eller kortison

Ibland kan du behöva använda örondroppar som du får på recept. Örondropparna innehåller ofta en kombination av antibiotikakortison och svampdödande medel. Antibiotika hjälper om du har en bakterieinfektion. Kortison hjälper mot inflammationen, som gör att det kliar, och svullnaden. Det är viktigt att örat är rensat på vax och smuts innan du börjar behandlingen.

En tamponad i örat kan dämpa svullnaden

Om hörselgången är väldigt svullen kan du få en liten kompress som är indränkt i avsvällande medel i hörselgången. Det kallas för en tamponad. När svullnaden har lagt sig kan du börja behandlingen med örondropparna.

Ibland kan du behöva en tamponad med svampmedel eller att läkaren penslar hörselgången med svampdödande medel. Det får du om hörselgångseksemet beror på svamp.

Du får antibiotika om infektionen sprider sig till ytterörat

I vissa fall kan inflammationen spridas till ytterörat. Då kan det behövas antibiotikabehandling i form av tabletter. 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Bild på öra

    Hörselgången leder in till trumhinnan.

    Mer information
    Bild av örats tre delar

    Från ytterörat leder hörselgången till trumhinnan, som utgör övergången till mellanörat.

    Hörselgången är klädd med hud och i huden sitter det talgkörtlar som tillverkar öronvax.

Örat består av ytterörat, hörselgången, mellanörat och innerörat. Från ytterörat leder hörselgången till trumhinnan som utgör gränsen till mellanörat. Hörselgångens insida är klädd med hud och i huden sitter det talgkörtlar som tillverkar öronvax.

Öronvaxets uppgift är att skydda hörselgången mot bland annat infektioner. Hörselgången rengörs genom att smuts och gamla hudceller fastnar i öronvaxet. Sedan rensas det bort när vaxet sakta rör sig utåt.

Hörselgångseksem är en inflammation

Hörselgångseksem är en inflammation i huden i hörselgången. Vid hörselgångseksem fungerar inte rengöringen av örat som den ska. Det kan leda till att hörselgången blir irriterad och det kliar. Ibland blir inflammationen värre och då blir hörselgången också svullen.

Fukt, värme och bomullspinnar ökar risken för besvär

Lindriga hörselgångseksem är väldigt vanligt, speciellt bland personer som simmar och badar mycket. Det är också vanligt hos personer som använder bomullspinnar i hörselgången.

Det är lättare att få besvär i ett varmt och fuktigt klimat. Därför är det vanligare att få hörselgångseksem på sommaren.

Andra orsaker till eksem i hörselgången

Hörselgångseksem kan också bero på att

  • hörselgången är trång och krokig så att öronvaxet har svårt att rinna ut
  • en hörapparat eller öronproppar har stört öronvaxets naturliga flöde
  • du ofta får in vatten eller schampo i öronen
  • du har haft en flytning från ett inopererat rör i örat
  • trumhinnan har spruckit och vätskan från innerörat har runnit ut. 
Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Oftast är besvären med hörselgångseksem lindriga och går över efter en behandling. Om bakterier eller svamp får fäste inne i hörselgången kan du få en infektion i hörselgången utöver eksemet. Infektionen kan sprida sig till den synliga delen av ytterörat. Den kan också sprida sig till huden runt örat som då blir röd, varm eller svullen och du kan få feber.

Tilltäppta talgkörtlar kan leda till en infektion

Du kan också få en infektion i en eller flera talgkörtlar i hörselgången på samma sätt som du kan få finnar i ansiktet. Det brukar göra mycket ont och ibland ge svullnad och flytning ur örat. Ofta behövs avsvällande behandling och ibland behöver en läkare öppna den tilltäppta talgkörteln. Peta inte i varet eftersom det kan göra att infektionen sprids. Det är mycket ovanligt, men om du får feber och känner dig allvarligt sjuk ska du kontakta en vårdcentral eller jourmottagning.

Hörselgångseksem som kommer tillbaka

Det är vanligt att få återfall av hörselgångseksem. Håll örat torrt och använd schampo och tvål som är allergitestade. Det kan minska risken för att få besvär. Undvik att peta i örat. Det är också bättre att använda hörselkåpor än proppar i öronen när du lyssnar på musik eller skyddar dig mot buller.

Får du ofta återfall kan du få recept på örondroppar att ha hemma så att du kan påbörja behandlingen redan när du får de första symtomen. Det är viktigt att undvika långvarig behandling med droppar som innehåller starka kortisonpreparat.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-09-16
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Ann Hermansson, läkare, specialist i öron-näsa och halssjukdomar, Universitetssjukhuset i Lund.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge