Hjärtklappning

Skriv ut

Hjärtklappningsbesvär, som extraslag, hårda hjärtslag eller hjärtrusningar under en kort stund, är vanliga och förekommer i alla åldrar. Normalt är det inget att oroa sig för, särskilt om de kommer i samband med stress eller oro. Om du däremot får plötslig hjärtklappning som inte snabbt går över, eller om du dessutom känner yrsel, har svimningskänslor, är andfådd och/eller får ont i bröstet ska du kontakta närmaste akutmottagning.

Skriv ut

Hjärtat slår normalt 50–100 slag per minut hos vuxna. När du anstränger dig fysiskt är det normalt att hjärtat slår fortare och att du känner hjärtat bulta.

Hjärtverksamheten kan öka även utan fysisk ansträngning. Det kan hända i samband med att du plötsligt blir rädd. Då byggs hjärtklappningen upp inom några minuter för att därefter avta och efter en stund försvinna. Den reaktionen är ett led i vårt försvarssystem – fly eller fäkta – och är helt ofarlig.

Stress är också en vanlig orsak till extraslag och hjärtklappningsbesvär. Vid ångest och panikattacker är kroppens reaktion överdriven jämfört med det verkliga hotet. Panikattacker kan bli invalidiserande även om själva hjärtrusningen är ofarlig.

Hjärtrusningar som kommer och försvinner plötsligt kan bero på en extra elektrisk ledningsbana i hjärtat. Därför är det viktigt att genomgå en utredning om besvären börjar plötsligt utan uppenbar orsak, varar längre än några minuter eller om du har symtom som andfåddhet, bröstsmärtor och svimningar.

Förmaksflimmer, som är den vanligaste rubbningen i hjärtrytmen, måste också uteslutas.

Hjärtklappning kan också bero på feber, blodbrist, smärta, hjärt- och lungsjukdomar med mera.

Symtom vid hjärtklappning

Symtom vid hjärtklappning

Extraslag känner du vanligen som volter i bröstet. Mekanismen är att ett extra hjärtslag kommer tätt efter det föregående hjärtslaget. Därefter uppstår en kort paus då hjärtat hinner fyllas lite extra med blod. Nästa normala hjärtslag blir därför lite kraftigare och kan kännas som en volt i bröstet.

Hjärtklappning känner du som att hjärtat slår snabbare än normalt. Det kan kännas regelbundet eller oregelbundet.

I samband med fysisk ansträngning, till exempel motion, känner du att hjärtat slår snabbare och snabbare för att möta kroppens behov av ökad mängd syre och näring. Samma sak kan hända om du plötsligt blir rädd eller får en panikattack.

Vid extra ledningsbanor eller andra orsaker i själva hjärtat kommer hjärtrusningsbesvären att börja plötsligt utan uppenbar orsak. Du kan också få ångest, bli andfådd, trött, få ont i bröstet, få svimningskänsla, svettas eller få domningskänslor i kroppen.

Fäll ihop

Detta kan du göra vid hjärtklappning

Detta kan du göra vid hjärtklappning

  • Tänk över vid vilka tillfällen du får extraslag eller hjärtklappning och om du kan minska eller ändra dessa situationer och vad som i så fall händer. Om möjligt är det bra om du kan dricka mindre kaffe, te och alkohol. Du bör heller inte röka. Det är också viktigt att minska stress och att sova gott.
  • Fundera över om hjärtklappningen startade mjukt eller plötsligt. Slår hjärtat regelbundet eller oregelbundet? Kontrollera om pulsen är regelbunden eller oregelbunden. Försök bedöma hur fort hjärtat slår. Försök att hitta hjärtklappningens rytm genom att slå lätt med fingertopparna mot bordsskivan.
  • Medan hjärtklappningen pågår ska du försöka slappna av och andas lugnt. Panikkänslor kommer att stressa hjärtat ytterligare. Domningskänslor kan bero på att du andas alltför snabbt vilket påverkar salterna i blodet. Om du andas mycket häftigt, hyperventilerar, och känner stark ångest/rädsla för att dö hjälper det om du för en stund andas ut och in i en papperspåse.
  • Om hjärtrusningen började plötsligt kan du pröva att hålla tätt om näsan med fingrarna och sedan försöka pressa ut luft som när du snyter dig, så kallad Valsalvas manöver. Du kan också långsamt dricka ett glas kallt vatten eller badda ansiktet med kallt vatten. Du kan även leta upp pulsen på halsens ena sida och trycka försiktigt på den utan att gnugga. Hjärtat slår nämligen långsammare om du påverkar de nervimpulser som bromsar upp hjärtat.
Fäll ihop

Sök vård

Sök vård

Akut

Man ska ringa 112 om man har

  • oregelbundna hjärtslag och samtidigt ont i bröstet

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man får

  • hjärtklappning som börjar plötsligt utan utlösande orsak och inte går över inom några minuter
  • hjärtklappning och yrsel eller illamående

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Vårdcentral

 Kontakta din vårdcentral för utredning så snart som möjligt om du har återkommande hjärtklappningsbesvär, med eller utan andra symtom, och som du bedömer inte kräver akutvård enligt ovan.

Det är viktigt att ta reda på om symtomen beror på rubbningar i ämnesomsättningen, blodbrist, en hjärtsjukdom eller något annat så att rätt behandling kan sättas in.

Det är lika viktigt att du får veta om besvären är helt ofarliga så att du inte behöver oroa dig. Oro kan dessutom skapa besvären och förvärra dem.

Enstaka extraslag är dock helt normalt och inget att oroa sig för.

Fäll ihop

Undersökning vid hjärtklappning

Undersökning vid hjärtklappning

Läkaren gör en kroppsundersökning med särskild inriktning på hjärta och lungor samt kontrollerar blodtrycket.

Ekg är nödvändigt för att ställa diagnos. Problemet är att fånga kortvariga hjärtklappningsbesvär med ekg. Ekg är dock viktigt även om symtomen gått över för att bedöma andra hjärtsjukdomar. För att fånga hjärtklappningsbesvär som bara kommer ibland kan du få genomgå olika typer av långtids-ekg.

Laboratorieprover ger information om andra sjukdomar som kan framkalla hjärtklappning, som blodbrist, saltrubbningar eller rubbningar i ämnesomsättningen.

Ofta görs ultraljudsundersökning och ibland även arbets-ekg för att säkert kunna utesluta hjärtsjukdom.

Fäll ihop

Behandling av hjärtklappning

Behandling av hjärtklappning

Vilken behandling du får beror helt på vilken orsak som ligger bakom dina hjärtklappningsbesvär och hur mycket besvär du har. Det kan röra sig om stressförebyggande åtgärder, läkemedel eller behandling med pacemaker och/eller defibrillator. Man kan också värme- eller kylbehandla vissa områden i hjärtat och på sätt minska eller helt förhindra hjärtklappningsbesvären.

I vissa fall kan hjärtoperation behandla en underliggande orsak.

Externa länkar

 Sluta-Röka-Linjen

 Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

 Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2013-08-20
Skribent och redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stefan Lind, biträdande överläkare på Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset