Hjärtklappning

Skriv ut (ca 3 sidor)

Hjärtklappning i form av extraslag, hårda hjärtslag eller kortvariga hjärtrusningar är vanligt och förekommer i alla åldrar. Vanligtvis är det inget att oroa sig för, särskilt om besvären kommer i samband med stress eller oro. Men om du får hjärtrusning och samtidigt känner dig sjuk, får ont i bröstet eller svårt att andas ska du söka akut.

Skriv ut

Hjärtat slår vanligtvis 50–100 slag per minut hos vuxna. När du anstränger dig fysiskt är det som det ska att hjärtat slår fortare och att du känner hjärtat bulta. Om du blir rädd eller stressad kan hjärtats verksamhet öka tillfälligt även utan fysisk ansträngning. Den reaktionen tillhör kroppens försvarssystem och är helt ofarlig.

Symtom

Symtom

Hjärtklappning känner du som att hjärtat slår snabbare än vanligt. Det kan kännas regelbundet eller oregelbundet.

Extraslag känner du vanligen som att hjärtat hoppar till. Det beror på att ett extra hjärtslag kommer tätt efter det föregående. Därefter uppstår en kort paus då hjärtat hinner fyllas lite extra med blod. Nästa normala hjärtslag blir därför lite kraftigare och kan kännas som att hjärtat hoppar till.

I samband med fysisk ansträngning, till exempel motion, känner du att hjärtat slår snabbare och snabbare för att möta kroppens behov av ökad mängd syre och näring. Samma sak kan hända om du plötsligt blir rädd eller får en panikattack.

Du kan också få ångest, bli andfådd, trött, få ont i bröstet, få svimningskänsla, svettas eller få domningskänslor i kroppen.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Ring 112 om du har oregelbundna hjärtslag och samtidigt ont i bröstet.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du får

  • hjärtklappning som börjar plötsligt utan utlösande orsak och inte går över inom några minuter
  • hjärtklappning och andfåddhet, yrsel eller illamående.

Kontakta en vårdcentral för utredning så snart som möjligt om du har återkommande hjärtklappningsbesvär, med eller utan andra symtom, och som du bedömer inte kräver akutvård enligt ovan.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Här är några tips på vad du kan göra vid hjärtklappning:

  • Tänk över vid vilka tillfällen du får extraslag eller hjärtklappning och om du kan minska eller ändra dessa situationer och vad som i så fall händer. Om du dricker kaffe, te eller alkohol är det bra att minska på det. Du bör heller inte röka. Det är också viktigt att minska stress och att sova tillräckligt.

  • Fundera över om hjärtklappningen startade mjukt eller plötsligt. Slår hjärtat regelbundet eller oregelbundet? Kontrollera om pulsen är regelbunden eller oregelbunden. Försök bedöma hur fort hjärtat slår. Försök att hitta hjärtklappningens rytm genom att slå lätt med fingertopparna mot bordsskivan.

  • Medan hjärtklappningen pågår ska du försöka slappna av och andas lugnt. Panikkänslor kommer att stressa hjärtat ytterligare. Domningskänslor kan bero på att du andas alltför snabbt. Om du andas mycket häftigt, hyperventilerar, och känner stark ångest eller rädsla hjälper det om du för en stund andas ut och in i en papperspåse.

  • Om hjärtrusningen började plötsligt kan du pröva att hålla tätt om näsan med fingrarna och sedan försöka pressa ut luft som när du snyter dig, så kallad Valsalvas manöver. Du kan också långsamt dricka ett glas kallt vatten eller badda ansiktet med kallt vatten. Du kan även leta upp pulsen på halsens ena sida och trycka försiktigt på den utan att gnugga. Hjärtat slår nämligen långsammare om du påverkar de nervimpulser som bromsar upp hjärtat.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Förmaksflimmer är den vanligaste rubbningen i hjärtrytmen. Symtomen kan även bero på rubbningar i ämnesomsättningen eller blodbrist.

Stress är annan en vanlig orsak till extraslag och hjärtklappningsbesvär.

Vid ångest och panikattacker är kroppens reaktion överdriven jämfört med det verkliga hotet. Panikattacker kan bli invalidiserande även om själva hjärtrusningen är ofarlig.

Hjärtklappning kan också bero på feber, blodbrist, smärta, hjärt- och lungsjukdomar med mera.

Hjärtrusningar som kommer och försvinner plötsligt kan bero på en extra elektrisk ledningsbana i hjärtat. Därför är det viktigt att genomgå en utredning om besvären börjar plötsligt utan uppenbar orsak, varar längre än några minuter eller om du har symtom som andfåddhet, bröstsmärtor och svimningar.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Det är viktigt att du får utrett vad symtomen beror på så att rätt behandling kan sättas in. Lika viktigt är att du får veta om besvären är helt ofarliga så att du inte behöver oroa dig. Oro kan i sig skapa besvär och även förvärra dem.

Undersökning vid hjärtklappning

Läkaren gör en kroppsundersökning med särskild inriktning på hjärta och lungor samt kontrollerar blodtrycket.

Ekg är nödvändigt för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Det är svårt att fånga kortvariga hjärtklappningsbesvär med ekg. Men även om symtomen gått över är undersökningen viktig för att läkaren ska kunna se om det finns annan hjärtsjukdom. För att det ska gå att bedöma hjärtklappningsbesvär som bara kommer ibland kan du få genomgå olika typer av långtids-ekg.

Laboratorieprover ger information om andra sjukdomar som kan framkalla hjärtklappning, som blodbrist, saltrubbningar eller rubbningar i ämnesomsättningen.

Ofta görs ultraljudsundersökning och ibland även arbets-ekg för att säkert kunna utesluta hjärtsjukdom.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling du får beror på vad som orsakar dina hjärtklappningsbesvär, hur mycket besvär du har och om du har andra sjukdomar eller riskfaktorer. Målet är att du ska må så bra som möjligt och att minimera risken för att du ska drabbas av komplikationer.

Behandlingen kan bestå av stressförebyggande åtgärder, läkemedel som förebygger hjärtrusningar, bromsar hjärtat och skyddar mot blodproppar. Du kan också få behandling med pacemaker eller defibrillator.

Det går också att värme- eller kylbehandla vissa områden i hjärtat och på sätt minska eller helt förhindra hjärtklappningsbesvären.

I vissa fall kan en hjärtoperation behövas för att behandla orsaken till hjärtklappning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-02-08
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Stefan Lind, biträdande överläkare på Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset