Hepatit C

Skriv ut

Hepatit C är en leverinflammation och orsakas av ett virus, som framför allt sprids genom blod. Det vanligaste sättet att bli smittad är genom att dela drog eller orena sprutor. I sällsynta fall kan smittan även spridas vid sex.

Skriv ut

Sjukdomen delas in i akut och kronisk hepatit C. I den akuta fasen märker du oftast inte att du har smittats och ibland går infektionen över utan behandling. Hos fler än hälften av alla som smittats finns infektionen kvar efter sex månader och sjukdomen kallas då kronisk hepatit C.

Hepatit delas in i olika typer: hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D, hepatit E och autoimmuna hepatiter. Hepatit C är vanligast och omkring 2000 personer i Sverige upptäcks ha sjukdomen varje år.

Om du har smittats av hepatit C måste du följa vissa regler eftersom sjukdomen är allmänfarlig enligt Smittskyddslagen. Både akut och kronisk hepatit C kan behandlas med läkemedel och det finns då möjlighet att bli helt frisk.

Vanliga symtom på hepatit C

Vanliga symtom på hepatit C

Symtomen på akut hepatit C kan variera från person till person. De flesta får inga symtom, men för ungefär en av tio som infekteras känns det som influensa med huvudvärk, feber, trötthet och allmän värk i kroppen. Du kan också tappa aptiten, må illa och ibland kräkas. Det kan pågå upp till en vecka. Vanligtvis går febern över efter fyra till fem dagar.

Sedan får du de symtom som brukar kallas gulsot eller ikterus:

  • Huden och ögonvitorna blir gulaktiga.
  • Urinen blir mörkfärgad och avföringen ljus.

Samtidigt som den gula färgen ökar försvinner de tidiga symtomen, bortsett från tröttheten. Inom några veckor försvinner oftast den gula färgen. Sjukdomen brukar avslutas med att du känner dig trött ytterligare någon månad.

Kronisk hepatit C utvecklas oftast långsamt och utan symtom. Du kan gå länge med viruset i kroppen utan att direkt känna av det, men levern kan ändå långsamt bli allvarligt skadad av sjukdomen.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Om du har symtom som tyder på hepatit C, eller om du varit utsatt för smittorisk, ska du kontakta en vårdcentral för att bli undersökt. Tänk på att det kan vara många år sedan du blev smittad.

Om du blir svårt sjuk av akut eller kronisk hepatit C och känner dig orolig, förvirrad och extremt trött ska du omedelbart söka vård på en vårdcentral eller en akutmottagning på sjukhus.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Du kan lämna ett blodprov på vårdcentralen som visar om du har blivit smittad med hepatit C. Inom en vecka brukar det komma svar på provet.

Om provet visar att du någon gång blivit smittad med hepatit C tas blodprover för att se om viruset finns kvar och om du kan smitta andra. Proven visar också om du har en skada på levern och om du behöver och kan få behandling.

Att få besked om att du har hepatit C

Om du får veta att du har hepatit C kan det först vara svårt att ta till sig. Därför kan det vara bra att ha med dig en närstående när du ska få svar på blodprovet.

Om du tycker att det känns mycket jobbigt är det viktigt att berätta det för vårdpersonalen, så att du kan få hjälp att hantera situationen.

Fäll ihop

Graviditet och hepatit C

Graviditet och hepatit C

Du kan inte få behandling mot hepatit C när du är gravid. Barnet kan smittas under förlossningen, men risken är liten. Ungefär ett av 20 barn får infektionen om mamman är smittad. Barnet ska kontrolleras för hepatit C på Barnavårdscentralen. Det finns inte någon ökad risk för fosterskada eller för tidig förlossning och du kan amma om du har infektionen.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Kronisk hepatit C kan utvecklas till skrumplever

Med tiden kan det leda till allvarliga skador, till exempel ärrbildningar i levern. Det utvecklas ibland till skrumplever, som också kallas levercirros. Ungefär var fjärde person med hepatit C får skrumplever efter 20-30 år. Så länge stora delar av levern fungerar som den ska är symtomen på skrumplever inga eller otydliga. Tidiga tecken kan vara att du känner dig trött och svag, har dålig aptit, mår illa och går ner i vikt.

Om du har utvecklat skrumplever har du en något ökad risk för levercancer. Risken att få de här sjukdomarna ökar om du samtidigt har andra typer av hepatitvirus, om du har försämrat immunförsvar eller om du dricker alkohol. Om du har mycket svår skrumplever eller levercancer kan du ibland få genomgå en levertransplantation. Operationen görs bara vid livshotande tillstånd när läkaren bedömer att en transplantation kan vara till hjälp.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Levern

    Levern är kroppens största körtel och har många viktiga funktioner.

    Mer information
    Bild av levern

    Levern finns högt upp i buken på höger sida och har bland annat till uppgift att ta hand om färgämnet bilirubin som finns i blodkropparna. Bilirubin ger avföringen och urinen dess färg.

    Om levern inte kan bryta ner bilirubinet förs färgämnet i stället ut i vävnaderna via blodet. När mängden bilirubin blir för hög i blodet gulnar huden och ögonvitorna.

Levern påverkas

Levern renar blodet, lagrar fett och socker och bryter ner vissa ämnen som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

Om du får hepatit C kan viruset göra att levern inte kan bryta ner vissa ämnen lika effektivt längre, bland annat blir du mycket känslig för alkohol och vissa mediciner. Om du får gulaktig hud och gula ögonvitor beror det på att levern inte klarar av att rensa bort ett gulfärgat ämne, så kallat bilirubin, ur kroppen.

När levern fungerar sämre 

När levern fungerar sämre kommer andra symtom, till exempel att du lätt får blåmärken och näsblod. Leverns förmåga att styra kroppens hormoner förändras också och män kan till exempel få förstorade bröst eller bli impotenta.

Efterhand blir huden och ögonen gula och vätska samlas i magen. När levern inte längre fungerar kan även hjärnan påverkas. Du kan då bli mycket trött och slö.

Fäll ihop

Att leva med hepatit C

Att leva med hepatit C

Om du har smittats av hepatit C måste du följa vissa regler enligt Smittskyddslagen. Här är några exempel på regler: 

  • Om någon kommit i kontakt med ditt blod måste du berätta att du har hepatit C. Hen ska då kontakta en vårdcentral eller infektionsmottagning och lämna blodprov för att se om hen blivit smittad.
  • Dela inte toalettartiklar som rakhyvel eller rakapparat med andra. Du bör heller inte dela tandborste eftersom du kan blöda i tandköttet när du borstar tänderna.
  • Om du tar narkotika med spruta måste du ha egna sprutor och nålar och inte låta andra använda dem. Du ska inte använda gemensam blandningskopp och du bör förvara sprutverktygen så att de inte riskerar att smitta andra.
  • Du bör inte tatuera dig, ta hål i öronen eller något liknande som gör att du blöder. Om du ändå gör det måste du berätta att du har hepatit C.
  • Du får inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.
  • Du ska vara noga med att sätta plåster eller lägga förband även på små sår. Den som hjälper till ska använda plasthandskar vid omläggning av sår.
  • Innan du kastar något som har blod på sig, som till exempel plåster eller bindor, bör du förpacka det noga.
  • Ta bort blodfläckar med desinfektionsmedel. Om dina kläder fått blod på sig, tvätta dem i maskin.
  • Du måste berätta att du har hepatit C när du söker sjukvård eller tandvård.
  • Du är skyldig att komma på de återbesök och provtagningar som läkaren anser nödvändiga.

 

Nya läkemedel kommer att kunna bota de flesta

Om du har kronisk hepatit C kan du oftast leva som vanligt förutom att du ska undvika alkohol, tänka på smittorisken och gå på de kontroller som du blir kallad till. De nya läkemedlen som nu har börjat registreras kommer så småningom att kunna bota majoriteten av alla med kronisk hepatit C, men de med svår leverskada kommer att få behandling först. Du kommer att erbjudas behandling om en utredning visar att det behövs.

Om sjukdomen har läkt av sig självt eller efter behandling kan du så småningom sluta följa förhållningsreglerna. Men först måste du lämna prover och en läkare ska fastställa att du inte längre smittar. Även om du inte längre smittar får du inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.


Hur påverkas livet?

Det kan kännas jobbigt att berätta om sjukdomen för till exempel din partner eller dina arbetskamrater. Då är det bra att vara påläst så att du kan lugna dem. Om du har kronisk hepatit C får du ofta lämna blodprov varje år under hela livet för att läkaren ska kunna bedöma leverns skick och om du behöver få behandling. Reglerna om hygien blir efterhand en naturlig del av livet.

Om du har ett barn som har kronisk hepatit C ska du samråda med barnets läkare om hur du ska informera förskole- och skolpersonal. Det kan kännas bra att ha kontakt med andra som har barn med samma sjukdom.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-12-08
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177.se

Granskare:

Ann-Sofi Duberg, läkare, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge