Hepatit C

Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus, som framför allt sprids genom blod. Det vanligaste sättet att få smittan är om du delar orena sprutor eller annat material i samband med drogmissbruk.

Infektionen ger oftast inga symtom och kan gå över utan behandling, men blir ofta kronisk. Om viruset finns kvar efter sex månader har du kronisk hepatit C, som långsamt orsakar skador på levern. Både akut och kronisk hepatit C kan ibland behandlas med läkemedel.

Symtomen av hepatit C kan variera från person till person.  De flesta får inga symtom men ungefär en av tio som infekteras utvecklar gulsot vid insjuknandet. Det finns tre typiska faser som den som utvecklar gulsot brukar gå igenom. Först känns det som om du har fått influensa med huvudvärk, feber, trötthet och allmän värk i kroppen. Det är också vanligt att tappa aptiten, må illa och ibland kräkas. Den här perioden brukar vara från några dagar upp till en vecka. Vanligtvis går febern över efter fyra till fem dagar.

Under nästa fas brukar huden och ögonvitorna bli gulaktiga. Urinen kan vara mörkfärgad och avföringen ljus. Samtidigt som den gula färgen ökar försvinner de tidiga symtomen, bortsett från tröttheten. Inom några veckor försvinner oftast den gula färgen, men det är vanligt att du känner dig trött ytterligare någon månad därefter, den så kallade konvalescensfasen.

Kronisk hepatit C kan utvecklas till skrumplever

Kronisk hepatit C utvecklas oftast långsamt och utan symtom. Med tiden kan du få allvarliga skador, till exempel ärrbildningar i levern som ibland utvecklas till skrumplever som också kallas levercirros. Ungefär var fjärde person med hepatit C får skrumplever efter 20-30 år. Så länge stora delar av levern fungerar som den ska är symtomen på skrumplever inga eller otydliga. De tidiga tecknen kan vara att du känner dig trött och svag, har dålig aptit, mår illa och går ner i vikt. Om du har utvecklat skrumplever har du en något ökad risk för levercancer.

När levern fungerar sämre

När levern fungerar sämre kommer andra symtom, till exempel kan du lättare än vanligt få blåmärken och näsblod. Leverns förmåga att styra kroppens hormoner förändras också och män kan till exempel få förstorade bröst eller bli impotenta.

Efterhand blir ögonen och huden gula och vätska samlas i buken. När levern inte längre fungerar kan även hjärnan påverkas med svår trötthet och slöhet som följd, och i värsta fall kan du till och med bli medvetslös.

Blodprov bekräftar diagnosen

Om du har symtom som tyder på hepatit C, eller om du varit utsatt för smittorisk, ska du kontakta en vårdcentral. Där kan du lämna ett blodprov som visar om du har blivit smittad med hepatit C. Inom en vecka brukar det komma svar på provet.

Om provet visar att du någon gång blivit smittad med hepatit C så tas blodprover för att se om viruset finns kvar och om du fortfarande är smittsam. Proven visar också om du har en skada på levern och om du behöver och kan få behandling.

Att få besked om hepatit C

Om du får besked om hepatit C kan det först vara svårt att ta till sig, och det kan kännas särskilt svårt om du har kronisk hepatit C. Därför kan det vara bra att ha med dig en närstående när du ska få svar på blodprovet. Den personen kan ge stöd och hjälpa till att hålla reda på alla frågor och all information.

Om du tycker att det känns mycket jobbigt är det viktigt att berätta det för vårdpersonalen, så att du kan få hjälp att hantera situationen.

Blod sprider smittan

Vid hepatit C finns virus i blodet. Du kan bli smittad om du får in smittat blod i kroppen, till exempel om du sticker dig på en använd spruta. I Sverige sprids smittan oftast mellan narkotikamissbrukare som delar sprutor, nålar eller drar upp drog från samma behållare. Det är ovanligt, men sjukdomen kan även spridas om du jobbar inom sjukvården och kommer i kontakt med infekterat blod till exempel genom en stickskada. Hepatit C kan smitta även om den infekterade själv inte har några symtom.

Du kan också bli smittad vid samlag även om risken är liten. Risken att bli smittad kan öka om du samtidigt har någon könssjukdomar, exempelvis klamydia som ger skörare slemhinnor.  Risken kan också öka vid sex som kan medföra slemhinneskada eller blödning. Man bör skydda sig med kondom om man har sex med någon som är smittad. Det gäller framför allt vid tillfälliga kontakter.

Från det att du smittats till det att sjukdomen bryter ut går det vanligtvis omkring fyra till åtta veckor, men tiden kan variera från två veckor upp till ett halvår. Med blodprov kan en läkare se om en hepatit C-infekterad person är smittsam eller inte.

I dag testas allt blod som används i vården

Viruset som orsakar hepatit C upptäcktes först 1989. Tidigare kunde man därför bli smittad vid blodtransfusion, vid behandling med andra blodprodukter eller vid organtransplantation. Sedan 1992 testas allt blod för hepatit C innan det används i sjukvården. Cirka 2000 personer upptäcks ha hepatit C varje år i Sverige. Aktiv uppsökning av de som fått blodprodukter innan 1992 upphörde 2012.

Skydd mot smittspridning

Hepatit C är enligt smittskyddslagen en så kallad allmänfarlig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen måste rapportera det till en smittskyddsläkare och till Smittskyddsinstitutet. Det är viktigt för att spridningen av sjukdomen ska kunna begränsas. Läkaren som ställt diagnosen kan också få hjälp av smittskyddsläkaren för att spåra källan till sjukdomen.

Om du har en partner som får veta att den har hepatit C bör den informera dig om det. Du har rätt att få lämna blodprov för att få veta om du har blivit smittatd. Detsamma gäller om du har en mamma som bedöms ha varit smittbärare när du föddes.

Regler om du har blivit smittad

Det är viktigt att undvika att smittan sprids vidare. Om du har smittats av hepatit C får du därför vissa förhållningsregler ur Smittskyddslagen av din läkare.

Vanliga regler är till exempel:

  • Om någon kommer i kontakt med ditt blod måste du berätta att det är smittat med hepatit C. Han eller hon ska då kontakta en vårdcentral eller infektionsmottagning för att få råd. Personen kan behöva lämna blodprov för att det ska gå att bedöma om smitta skett.
  • Det är viktigt att tänka på att inte dela toalettartiklar som rakhyvel eller rakapparat med andra. Du bör heller inte dela tandborste eftersom du kan blöda i tandköttet när du borstar tänderna.
  • Om du tar narkotika med spruta måste du ha egna sprutor och nålar och inte låta andra använda dem. Du ska inte använda gemensam blandningskopp och du bör förvara sprutverktygen så att de inte riskerar att smitta andra.
  • Du bör inte tatuera dig, ta hål i öronen eller något liknande som gör att du blöder. Om du ändå gör det måste du berätta att du har hepatit C.
  • Du får inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.
  • Du ska vara noga med att sätta plåster eller lägga förband även på små sår. Den som hjälper till ska använda plasthandskar vid omläggning av sår på någon med hepatit.
  • Innan du kastar något som är nedblodat, som till exempel plåster eller bindor, bör du förpacka det noga.
  • Blodfläckar på exempelvis golv tar du bort med desinfektionsmedel. Kläder som fått blod på sig bör du tvätta i maskin och inte för hand.
  • Du måste berätta att duhar hepatit C när du söker sjukvård eller tandvård.
  • Du är skyldig att komma på de återbesök och provtagningar som läkaren anser nödvändiga.

Sjukdomen kan smitta mycket länge, ibland hela livet. Först efter provtagning och efter att en läkare avgjort att du inte längre smittar kan du sluta följa förhållningsreglerna. Men även om du inte längre smittar får du inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.

Det finns ännu inget vaccin mot hepatit C. Däremot rekommenderas alla som smittats med hepatit C att vaccinera sig mot hepatit A och B för att undvika dessa infektioner som kan öka risken för allvarlig leverskada.

Behandling

Behandling

Om du har akut hepatit C

Oftast får du ingen specifik behandling mot akut hepatit C. Däremot rekommenderas alla som smittats med hepatit C att vaccinera sig mot hepatit A och B eftersom dessa infektioner ökar risken för leverskada.

Om du har svår klåda eller värk kan du behöva lindring, men eftersom läkemedel kan påverka levern ska du alltid rådfråga din läkare om vilka mediciner du kan använda.

Om du har akut hepatit C som inte gått över efter tre månader får du ibland behandling med interferonsprutor i sex månader. Med nya läkemedel som nu är på gång är det sannolikt bättre att vänta och få en interferonfri behandling med tabletter i ett senare skede.

Även om det är mycket ovanligt kan akut hepatit C ge livshotande symtom som till exempel akut leversvikt. Då behöver du vårdas på sjukhus och ibland få behandling på intensivvården.

Om du har kronisk hepatit C

Kronisk hepatit C kan behandlas med läkemedel. De senaste åren har standardbehandlingen varit interferonsprutor och ribavirintabletter. Interferon hjälper kroppens immunförsvar att hejda hepatit C-viruset och ribavirin är ett ämne som hindrar hepatit C-virus att föröka sig. Denna behandling är nu på väg att försvinna. Under 2014 registrerades nya läkemedel, så kallade direktverkande antiviraler, som hämmar virusets förökning och mycket effektivt kan bota hepatit C-infektionen. Dessa läkemedel gör det möjligt att få interferonfria kombinationer med både bättre effekt och lindrigare biverkningar än tidigare behandling.

Det är inte alltid du behöver behandling och ibland kan du vänta några år innan behandling påbörjas.Om du har en lindrig hepatit C kanske du aldrig kommer att utveckla leverskada. Innan en behandling blir aktuell måste du genomgå en undersökning för att se vilken virusgenotyp och hur allvarlig leverskada du har. Det är också viktigt att du är drogfri innan behandling kan starta. Vid ett pågående injektionsmissbruk finns risk att du har smittas med hepatit C på nytt när behandlingen är klar och vid alkoholmissbruk kan levern skadas av alkoholen. Det är också viktigt att du är säker på att du vill genomgå behandlingen eftersom du måste vara noggrann med att ta läkemedlen varje dag. Behandlingen fungerar inte om den avbryts i förtid eller om du inte tar medicinen regelbundet.

Under behandlingen måste du lämna prover regelbundet och tre till sex månader efter avslutad behandling kan läkaren se om infektionen har läkt. 

Du kan inte få behandling när du är gravid.

Om behandlingen lyckas blir du smittfri

De direktverkande antiviralerna tar du i form av tabletter på morgonen, vanligtvis under 12 veckor och i undantagsfall 24 veckor. Om behandlingen lyckas blir du smittfri och inflammationen i levern läks. Då minskar risken för att du ska få skrumplever eller levercancer. Den leverskada du hade före behandlingen finns kvar, men kan ofta förbättras efter en lyckad behandling.

Biverkningar av behandlingen

Antiviralerna kan ge biverkningar som exempelvis trötthet, huvudvärk, hudutslag och solkänslighet, men det är ovanligt med biverkningar som gör att du behöver bli sjukskriven. 

Blodprov

Inför och under behandlingen av hepatit C får du lämna flera blodprov. Proverna undersöks för att läkaren bland annat ska se hur levern fungerar. Inför behandlingen bestämmer läkaren också vilken typ av hepatit C-virus som orsakat infektionen. Då kan behandlingen anpassas efter det. Blodproven ger också möjlighet för läkaren att mäta mängden virus i kroppen för att avgöra smittsamheten och effekten av behandlingen. Läkaren kan också göra en genetisk bestämning av vilket typ av hepatit C virus som orsakat infektionen.

Leverprov

Ibland behöver vävnadsprov tas från levern, så kallad leverbiopsi. Biopsin visar bland annat hur leverns celler ser ut och om det finns tecken på inflammation och ärrbildningar. Leverbiopsin är viktig för att bedöma hur allvarlig leverskada du har och om behandling behövs. Du får oftast ligga på rygg eller på vänster sida när en leverbiopsi görs. Först bedövas huden och bukväggen med lokalbedövning. Själva biopsin utförs genom att en nål förs in mellan två revben till leverns yta. En liten bit levervävnad sugs ut och undersöks sedan i mikroskop. Provtagningen tar bara några få sekunder och känns lite mer än ett blodprov.

Leverskada kan även mätas med hjälp av så kallad elastografi, som använder ultraljud och vibrationer för att mäta elasticitet i levern. Det gör att det i många fall inte behöver utföras någon leverbiopsi. Elastografi görs snabbt och smärtfritt i samband med mottagningsbesök.

Om levern blir sämre

Kronisk hepatit C utvecklas långsamt och kan på lång sikt orsaka skrumplever och därefter levercancer. Risken att få de sjukdomarna ökar om du samtidigt har andra typer av hepatitvirus, om du har försämrat immunförsvar eller om du dricker alkohol.

Om du har mycket svår skrumplever eller levercancer kan du ibland få genomgå en levertransplantation. Operationen görs bara vid livshotande leversjukdom när läkaren bedömer att en levertransplantation kan vara till hjälp.

Om du blir svårt sjuk av akut eller kronisk hepatit C och får symtom som till exempel oro, förvirring och extrem trötthet ska du omedelbart söka vård.

Graviditet och hepatit C

Om du har hepatit C när du är gravid kan barnet smittas under förlossningen, men risken är liten. Ungefär ett av 20 barn får infektionen om mamman är smittad. Barnet ska kontrolleras för hepatit C på Barnavårdscentralen. Det finns inte någon ökad risk för fosterskada eller för tidig förlossning och du kan amma om du har infektionen.

Hur påverkas livet?

Om du har kronisk hepatit C kan du oftast leva som vanligt förutom att du ska undvika alkohol och tänka på smittrisken. Ibland kan du bli botad med hjälp av behandling.

Det kan kännas jobbigt att berätta om sjukdomen för till exempel din partner eller dina arbetskamrater. Då är det bra att vara påläst så att du kan lugna dem. Om du har kronisk hepatit C får du ofta lämna blodprov varje år under hela livet för att läkaren ska kunna bedöma hur levern mår och om du behöver få behandling. Man vänjer sig oftast vid reglerna om hygien och de blir efterhand en naturlig del av livet.

Om du har ett barn som har kronisk hepatit C ska du samråda med barnets läkare om hur du ska informera förskole- och skolpersonal. Det kan kännas bra att ha kontakt med andra som har barn med samma sjukdom.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Levern

    Levern är kroppens största körtel och har många viktiga funktioner.

    Mer information
    Bild av levern

    Levern finns högt upp i buken på höger sida och har bland annat till uppgift att ta hand om färgämnet bilirubin som finns i blodkropparna. Bilirubin ger avföringen och urinen dess färg.

    Om levern inte kan bryta ner bilirubinet förs färgämnet i stället ut i vävnaderna via blodet. När mängden bilirubin blir för hög i blodet gulnar huden och ögonvitorna.

Det finns flera slags hepatit

Hepatit är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Det finns olika typer av hepatit: hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E.

Hepatit C är den vanligaste hepatitformen i Sverige, och viruset sprids framförallt genom infekterat blod.

Levern påverkas

Levern renar blodet, lagrar fett och socker och bryter ner vissa ämnen som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

Om du får hepatit C kan viruset göra att levern inte kan bryta ner vissa ämnen lika effektivt längre, bland annat blir du mycket känslig för alkohol och vissa mediciner. Om du får gulaktig hud och gula ögonvitor beror det på att levern inte klarar av att rensa bort ett gulfärgat ämne, så kallat bilirubin, ur kroppen.

Akut och kronisk hepatit C

Sjukdomen delas in i akut och kronisk hepatit C. Först får du en infektion, akut hepatit C, och om den inte har gått över efter sex månader kallas sjukdomen kronisk hepatit C. I den akuta fasen märker du oftast inte att du har smittats, eller också går symtomen över av sig själva. Därför upptäcks akut hepatit C sällan.

Hos fler än hälften av dem som smittats finns infektionen kvar efter sex månader. Du kan ha kronisk hepatit C resten av livet och efter många år kan sjukdomen ha orsakat allvarliga skador på levern

Du kan bli helt frisk 

Inom ett år blir ungefär var fjärde person som smittats med hepatit C frisk utan behandling. De som inte blir friska det första året har utvecklat en kronisk infektion som man kan ha resten av livet. Oftast kan du leva nästan som vanligt men du ska undvika alkohol, tänka på smittorisken och gå på de kontroller som du blir kallad till.. De nya läkemedlen kommer att kunna bota majoriteten av alla med kronisk hepatit C. Du erbjuds behandling om en utredning visar att den är lämplig. 

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-10-29
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177.se

Granskare:

Ann-Sofi Duberg, läkare, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge