Hål i mjölktänderna – karies hos barn

Den friska tanden

En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.

Varför får man hål i tänderna?

Sjukdomen som orsakar hål i tänderna kallas karies. Den räknas som en livsstilssjukdom eftersom kosten spelar så stor roll för om det ska bli karies.

För att man ska kunna få karies behövs en bakteriebeläggning på tandens yta och socker. Bakterierna bildar en syra ur lättlösliga kolhydrater som till exempel socker. Syran löser upp emaljen och om processen får fortgå ostört bildas ett hål. Får tanden vila kan saliven neutralisera syran och återställa tandytan. Att borsta tanden ren från bakteriebeläggning stoppar också kariesprocessen.

När man har fått ett hål kan andra bakterier växa till sig inne i hålet. På så sätt kan bakterier och syra arbeta sig genom tandbenet och in till tandnerven. Till slut får man tandvärk på grund av att nerver och kärl i pulpan blir irriterade.

Barn får hål snabbare

Den här utvecklingen kan gå snabbt i barnets mjölktänder, eftersom de tänderna är tunnare än de permanenta tänderna som kommer senare. Det betyder att avståndet till tandnerven är kortare, det blir snabbare infektion och gör mjölktanden svårare att laga.

Barn kan få kariesbakterier av sina föräldrar

Nästan alla barn och vuxna har bakterier i munnen som kan ge hål i tänderna, men olika mycket. Om föräldrarna har mycket kariesbakterier i munnen kan barnet smittas tidigt och risken för hål i tänderna ökar. Därför är det bra för barnens tänder att även föräldrarna sköter sina tänder på ett bra sätt. 

Djupare skador kan ge besvär

Ett kariesangrepp har en liten ingångsöppning i någon svåråtkomlig grop på tandens tuggyta eller under kontaktytan mellan tänderna. Angreppet kan nu breda ut sig inne i tanden. När det har brett ut sig tillräckligt och barnet tuggar på något hårt så går "taket" på hålet sönder. Då kan det verka som att barnet helt plötsligt har fått ett stort hål, fast angreppet i själva verket pågått länge utan att det har märkts något.

Symtomen på karies är oftast inte märkbara förrän det gått så långt att barnet har infektion i tanden och värk. Då är det svårt att laga. Därför är det bra om barnet kommer till de kontroller som tandvården kallar till, för då kan karies upptäckas medan det är enklare att åtgärda.

Förebyggande behandling är viktigast

Den viktigaste behandlingen mot karies är den förebyggande. Det är bra att

• borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm
• låta tänderna vila mellan måltiderna och hela natten
• dricka vatten mellan måltiderna
• vara uppmärksam på nya tänder längst bak eftersom de är extra känsliga.

Rent i munnen under natten

Nattmål eller nappflaska med något annat än rent vatten när barnet ska somna ökar markant risken för karies. Maten ligger kvar hela natten eftersom salivens, läpparnas, kindernas och tungans självrengöring av tänderna stannar av i sömn. Skulle barnet somna direkt efter måltiden så är det bra att göra rent i munnen med en mjuk tandborste fast barnet sover.

Barn under tre år, och ibland även barn med funktionsnersättning, har sämre självrengöring i munnen. De behöver hjälp med att avsluta måltiden med att dricka vatten.

Börja borsta när den första tanden kommer

En ny tand är extra ömtålig och känslig för kariesangrepp. När de första tänderna börjar komma upp är det dags för barnet att bekanta sig med tandborsten på ett mjukt och lekfullt sätt. Det är bra att börja borsta morgon och kväll så snart de första tänderna kommit. Tanken är att tandborstningen ska bli en god vana så tidigt som möjligt.

Med tandborste och tandkräm kan man hålla barnets tänder fria från bakteriebeläggningar och på så sätt minska risken för hål i tänderna. Någon vuxen bör borsta tänderna på barnet två gånger om dagen, morgon och kväll. Borstningen bör göras så noggrant att tänderna blir rena och att tandköttet hålls friskt och inte blöder när man borstar. Tandborstningen på kvällen är viktigast. Att sova med rena tänder är viktigt. Tandborsten ska vara liten och ha mycket mjuka borst.

Överkäkens framtänder får lätt hål längs tandköttet. Därför är det viktigt att hålla undan läppen så att man ser bra och borsta speciellt där. I början är syftet med tandborstningen främst att få en god vana och att vänja barnet vid att ha borsten i munnen.

Bra att vara uppmärksam på sexårständerna

När den första kindtanden kommer är det dags att börja borsta på ett mer systematiskt sätt. Dessutom är de nya kindtänderna vanligtvis gropiga och sitter svårtillgängligt så att de är svåra att borsta riktigt rena. Sexårstanden är den av alla permanenta tänder som oftast får djup karies och oftast behöver behandling. En god regel är därför att titta långt bak i munnen från fem års ålder, så att sexårständerna upptäcks och därmed borstas tidigt.

Det är bra att lägga barnet med huvudet i det egna knäet, så att man kan se in i barnets mun när man borstar. Många föräldrar kan ibland ha svårt att borsta sitt barns tänder. Barnet vill inte, protesterar, gråter och det blir lätt bråk kring tandborstningen. Barn är olika, går igenom olika utvecklingsfaser och medverkar olika vid tandborstning. En del barn slappnar av och då blir det lätt för den vuxna att komma åt och borsta. Borstningen blir till en mysig stund tillsammans.

Om det blir problem med tandborstningen

Om barnet spänner sig, tycker det gör ont eller inte vill vara stilla måste den vuxne ändå försöka göra tandborstningen till något positivt. Några lösningar som passar alla barn finns inte, men trots svårigheterna är det viktigt att skapa en rutin för daglig tandborstning. Om det känns väldigt svårt kan man kontakta tandvården. Problem med tandborstning kan bero på att det gör ont i barnets mun, men många gånger är det barnets egen vilja som testas på föräldrarnas tålamod.

Fluor stärker tänderna

Fluortandkräm för små barn kan användas från sex månaders ålder. Fluor verkar på tänderna genom att

• försvåra för syran att lösa upp tandemaljen och göra hål
• underlätta för saliven att läka ytliga kariesskador och få in mineral i tanden igen.

Man tar så mycket fluortandkräm på tandborsten som det får plats på barnets lillfingernagel. Fluortillskott utöver tandkräm används vid ökad risk för karies och på tandläkares eller tandhygienists ordination. Fluorsköljning rekommenderas i första hand eller tandkräm med extra hög fluorhalt. Det finns också fluortabletter och fluortuggummi att köpa.

Ytliga kariesskador kan läka

Det första synliga tecknet på hål i tänderna är så kallad kritkaries. Tandytan får då ett kritaktigt utseende, det är ganska lätt att se. På barn finns kritkaries ofta på överkäkens framtänder, längs tandköttskanten. Samma ytliga karies kan finnas mellan tänderna, men där kan man inte se förändringen med blotta ögat. Det är bland annat därför som tandläkaren röntgar tänderna. Med hjälp av röntgenbilderna ser tandläkaren skador på tandytor som inte syns annars. Tandläkaren ser också hur långt in i tanden som ett hål har nått.

Den här ytliga kariesskadan ger inga besvär och kan läka om man förbättrar barnets matvanor, borstar tänderna rena och ger barnet fluortillskott genom till exempel fluortandkräm och fluortabletter. Tandläkaren eller tandhygienisten kan ge mer information.

Djupare skador kan ge besvär

När karies har nått in i tandbenet kan tanden först se helt frisk ut, men snart bryts tandytan sönder och det blir ett synligt hål. Kariessjukdomen har då i allmänhet gått så långt att tandläkaren måste laga tanden med fyllning eller slipa bort den skadade delen av tanden.

Om man inte gör något åt hålet kan barnet få ont när det tuggar, framför allt när det äter något sött eller kallt. Till sist kan barnet få riktig tandvärk med svullnad och var kring tanden. Då har tandnerven blivit infekterad och dött. Infektionen har spridits till käkbenet och det finns en risk att även anlaget till den permanenta tanden kan skadas. Den här utvecklingen kan gå mycket fort, särskilt vid olämpliga matvanor och bristfällig tandborstning. En så här skadad tand måste tas bort.

En infekterad munhåla påverkar allmäntillståndet. Värken kan göra att barnet varken vill eller kan äta och därför kanske barnet inte går upp i vikt som det ska. Barnet kan också ha svårt att sova.

När ska man söka vård?

Om man märker att barnet verkar ha ont i en tand, har svårt att tugga eller om man ser vita fläckar på tänderna, ska man kontakta en tandläkare. Ju tidigare barnet får behandling, desto lättare är det att laga tänderna.

Man kan alltid ringa till sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Vart vänder man sig?

Från tre års ålder, men oftast redan från ett eller två års ålder, erbjuds alla barn besök hos folktandvården och därefter kallas de till regelbundna tandvårdsbesök. Upp till och med 19 års ålder har barn rätt till gratis tandvård. Man kan även välja att gå till en privattandläkare.

Hur går undersökningen till?

Kariesundersökning görs vanligtvis av en tandläkare eller tandhygienist. En tandsköterska kan göra en tandhälsoundersökning och om något inte stämmer tillkallas den behandlingsansvariga tandläkaren.

Tandläkaren eller tandhygienisten speglar tanden efter torrläggning, för att avslöja förändringar i tandens färg eller genomskinlighet som kan avslöja att tanden inte är hel. Kariesangreppet kan ha en mycket liten ingång in i tanden och sedan sprida ut sig inne i tandkronan. Vid misstanke om karies brukar tandläkaren eller tandhygienisten känna med en sond och på så sätt bekräfta substansförlusten.

För att tidigt upptäcka karies mellan tänderna och även kariesangreppets utbredning inne i tandkronan tas röntgen. Första röntgenbilderna brukar tas vid cirka fem års ålder. Har barnet då inga tecken på karies väntar man oftast två eller tre år innan nästa röntgenbild.

Bättre tandborstning kan hjälpa mot ytlig karies

Vid ytlig karies utan något egentligt hål i tanden består behandlingen av effektivare tandborstning med fluortandkräm och förbättrade matvanor. Då kan ytliga hål läka och barnet slipper få nya hål. Att själv förebygga karies är alltid den bästa behandlingen.

Nödvändigt att laga ibland

När det redan finns ett hål i tanden måste tandläkaren göra en lagning. Hur den görs beror på barnets ålder och förmåga att samarbeta. Tillsammans med barnet och föräldrarna lägger tandvården upp en behandlingsplan. Om det gäller mycket små barn försöker man ofta göra en provisorisk lagning som förhindrar att hålet blir större.

De flesta barn över tre år klarar vanligtvis att få sina tänder lagade efter att det fått inskolning anpassad till sina behov. Om barnet ändå är ängsligt, behandlingen är mer omfattande eller så akut att det inte går att vänta på att barnet ska bli inskolat finns olika hjälpmedel. Sådana hjälpmedel är lustgas, lugnande medicin eller i vissa fall narkos.

Inga plastfyllningar 

Mjölktandsframtänder brukar inte lagas med fyllning utan slipas så att tandborsten kommer åt att göra rent. Mjölktänderna längre bak, lagas oftast med ett så kallat glasjonomercement. Det är inte lika beständigt men heller inte lika hanteringskänsliga som de plastfyllningar som används i permanenta tänder.

Glasjonomercement är snällt mot vävnaderna och innehåller inga farliga ämnen, men kan innehålla lite plast. Glasjonomer binder fluor till sig och kan därmed stärka tandytorna runt kariesangreppet. Dessutom klarar glasjonomercementet på ett bra sätt de förändringar som sker i barnets mun när det växer. Materialet är lite mjukare och barnet kan slita ner det så att det passar i barnets bett.

Tandläkaren väljer material efter hur stort hålet är och var det sitter. Erfarenheterna av de fyllningsmaterial som används i dag är goda och med tanke på mjölktändernas relativt korta livslängd klarar de sig bra. Mjölkkindtänderna är viktiga för bettet upp till omkring tio års ålder.

Ibland är det bäst att dra ut tanden

En av mjölktändernas uppgifter är att hålla plats för den permanenta tand som kommer efter. Särskilt mjölkkindtänderna kan ha betydelse för bettet och därför undviker tandläkaren att dra ut dem om det inte är nödvändigt. Ibland kan det vara så att en mjölkkindtand inte längre har betydelse för bettet. Om den har ett stort hål kan tandläkaren välja att ta bort tanden i stället för att laga den.

Mjölktänder som har hål som gått in till tandnerven dras nästan alltid ut. Om det har bildats var kring roten dras tanden alltid ut.

För barn

I Barnavdelningen i 1177.se finns tecknade filmer om tänder, tandvård, undersökningar och behandlingar. Följ med Gabriel, Greta, Jimmy och Jullan till tandläkaren.

Föräldrainformation på flera språk

Det bästa sättet att skydda barns tänder mot karies är regelbunden tandborstning med fluortandkräm. Det är innehållet i ett faktablad riktat till småbarnsföräldrar och översatt till flera olika språk. Faktabladet är framtaget av SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering.

SBU är en myndighet som granskar och utvärderar medicinska metoder. Utvärderingarna bygger på systematiska genomgångar av vetenskaplig litteratur.

Här kan man skriva ut eller ladda hem faktabladen:

Arabiska
Bosniska
Engelska
Kurmanji
Persiska
Polska
Ryska
Spanska
Sorani
Svenska
Turkiska