Grön starr, öppenvinkelglaukom

Skriv ut (ca 7 sidor)

Öppenvinkelglaukom är en ögonsjukdom som gör att synnerven i ögat förtvinar vilket orsakar skador i näthinnan. Det ger ett långsamt krympande synfält och utan behandling kan man bli blind. Har man fått glaukom måste man behandlas livet ut och gå på regelbundna kontroller. Det kan förhindra att synen blir ännu sämre.

Skriv ut

Orsaken till öppenvinkelglaukom är inte helt känd, men en anledning kan vara ett för högt tryck i ögat. Det är främst äldre personer som får öppenvinkelglaukom. Sjukdomen kan vara ärftlig.

Symtom

Symtom

Öppenvinkelglaukom leder till att synfältet sakta krymper. Det bildas små fläckar i synfältet där du inte ser något. Vanligt är att du först får sjukdomen i ett öga och sedan efter ett tag också får den i det andra ögat.

När synen börjar bli sämre har du ofta redan haft sjukdomen i flera år utan att märka någonting. Det beror på att det centrala synfältet, där du ser skarpast, påverkas sist. Många söker därför vård sent.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du är orolig för eller misstänker att du har öppenvinkelglaukom ska du kontakta en ögonmottagning för undersökning. En första bedömning kan också göras av en optiker.

Ett problem med sjukdomen är att den ofta utvecklas långsamt och många gånger får du inte några symtom förrän efter flera år. När du så småningom märker att synen har blivit sämre har ögat redan hunnit bli skadat. Att det tar så lång tid innan du upptäcker sjukdomen beror på att det centrala synfältet, där du ser skarpast, drabbas sist samt att ditt friska öga kompenserar synförlusten.

Öppenvinkelglaukom är ärftligt och har en förälder, ett syskon eller nära släkting sjukdomen så rekommenderas du att från att du fyllt fyrtio år gå vart femte år på kontroll. Oftast upptäcks då eventuellt glaukom så tidigt att behandling hinner påbörjas innan skadorna på synnerven hunnit bli för stora.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

För att kunna ställa diagnosen öppenvinkelglaukom behöver en ögonläkare först undersöka ditt öga på olika sätt. Det som undersöks är om ögat har för högt tryck, hur ögonbotten ser ut, om det finns bortfall i synfältet samt om synnerven börjat förtvina. Vissa av dessa undersökningar kan också utföras av en ögonsjuksköterska.

Mätning av ögontrycket

Ögontrycket kan mätas på olika sätt. Ofta görs mätningen med en tryckmätare som ser ut som en penna och som sjuksköterskan håller i handen, eller med en tryckmätare som är kopplad till ett ögonmikroskop. Tryckmätaren sätts mot ögats hornhinna. Före undersökningen får du en till två droppar bedövningsmedel i ögat för att du ska slippa bli irriterad och inte blinka under mätningen. Undersökningen går snabbt och smärtfritt och du kan köra bil efteråt.

Undersökning av ögonbotten

Vid undersökning av ögonbotten används oftast en apparat som kallas för ögonmikroskop och som består av en förstoringsapparat och en lampa. Ögonmikroskopet står på ett höj- och sänkbart bord. Du får sitta på ena sidan av bordet, med hakan och pannan mot ett stöd så att huvudet och ögonen är helt stilla under den tid som undersökningen pågår. På andra sidan mikroskopet sitter läkaren och undersöker ögat genom ett system av förstorande linser. En lampa kan lysa på ögat, som undersöks från alla vinklar.

Ibland använder läkaren i stället en så kallad ögonspegel med lins för att kontrollera synnervspapillen. Ögonbotten kan även fotograferas med en speciell ögonbottenskamera. Fotot kan användas som jämförelse vid ett senare undersökningstillfälle för att se om det skett några förändringar av synnervspapillen. Undersökningen är inte besvärlig och helt smärtfri.

Synfältsundersökning

Att synfältet undersöks är viktigt för att läkaren ska kunna göra en fullständig bedömning. Du får då titta på en stor kupad skärm där det tänds små ljuspunkter som man allteftersom får bekräfta att man har sett. Även en vanlig dator används för samma undersökning. Då visas små ringar på datorskärmen i stället för ljuspunkter. Undersökningen tar från fem minuter till en kvart.

Synfältsundersökning görs bara på ögonmottagningar eller ögonkliniker. Det är bara ögonläkare som kan ställa en säker diagnos eftersom det är stora krav på bedömningen av synnervspapillen och synfältet.

Inför besöken hos ögonläkaren

För att lättare kunna hantera olika typer av besked kan det vara bra att tänka igenom vilka olika frågor du undrar över före ett besök hos ögonläkaren. Frågor du kan ställa om du har fått diagnosen glaukom är till exempel

  • hur långt framskriden sjukdomen är
  • om synen kommer att bli sämre eller om förloppet har hejdats
  • vilken typ av läkemedel som är lämpligast?

Det är vanligt att vara orolig för att bli blind och du kan behöva diskutera din oro med ögonläkaren. Vid läkarbesöket kan du också få information om var du kan få hjälp med synhjälpmedel och eventuellt få en remiss till syncentralen. Du kan också få hjälp med att kontakta en kurator.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk .

Fäll ihop

Behandling

Behandling

En vanlig orsak till glaukom är att trycket i ögat är för högt. Därför går behandlingen ut på att sänka trycket i ögat. Det brukar göras med ögondroppar. Om det inte hjälper är nästa behandlingsmetod laser eller operation.

Viktigt att veta är att de olika behandlingarna aldrig kan återställa en redan skadad syn men i de flesta fall förhindrar de att synen blir sämre.

Ögondroppar

Ögondroppar är ofta den första behandlingen som sätts in för att sänka trycket i ögat. De verkar genom att antingen minska tillverkningen eller öka avrinningen av kammarvätska i ögat. Det gör att vätskemängden inne i ögats kammare minskar och därmed också trycket inne i ögat.

Ögondropparna gör inte att synen förbättras men de gör så att försämringen av synen i de flesta fall avstannar. Det är därför mycket viktigt att ta dem enligt ordination.

De läkemedel som används för att sänka trycket i ögat är:

  • Betablockerare, som minskar bildandet av kammarvätska och ökar avrinningen brukar användas i första hand, till exempel Timosan och Optimol. Kan ge biverkningar från hjärta och lungor som andningsbesvär och lägre puls.
  • Karbanhydrashämmare, som minskar flödet av kammarvätska till ögat genom att hämma bildningen av ett särskilt enzym i ögat. De används ibland som tillägg till ovan nämnda betablockerare. Exempel är Azopt och Trusopt. Kan ge biverkan i form av rubbningar i kroppens saltbalans.
  • Sympatomimetika, som minskar bildandet av kammarvätska och underlättar avrinningen brukar väljas av läkaren om man inte kan använda betablockerare. Exempel på läkemedel är Brimonidin, Apraklonidin, Dipivefrin och Epinefrin. Dessa läkemedel får inte tas tillsammans med läkemedel mot nedstämdhet, så kallade tricykliska antidepressiva och MAO-hämmare.
  • Parasympatomimetika, som underlättar avflödet av kammarvätska, används sällan numera. Exempel på läkemedel är Pilokarpin.
  • Prostaglandinanaloger ökar också avrinningen av kammarvätska och har lika bra effekt som betablockerare, till exempel Xalatan, Travatan och Lumigan. Ger sällan biverkningar, men kan ge lättare besvär som till exempel ögonrodnad.
  • Ibland används så kallade kombinationsbehandlingar. Då är läkemedlet sammansatt av flera verksamma ämnen. Exempel på sådana läkemedel är Cosopt och Xalcom.

Ögondropparna kan ibland, likt alla läkemedel, ge olika biverkningar och de kan också reagera med andra läkemedel som tas samtidigt. Vid alla former av biverkning ska du kontakta din läkare då behandlingen kan behöva förändras.

Laserbehandling

Om behandling med ögondroppar inte hjälper så går det att minska trycket inne i ögat med laser. Ibland kan du också få laserbehandling istället för ögondroppar. Behandlingen tar endast några minuter och du kan åka hem efteråt. Du bör däremot inte köra bil de närmaste timmarna efteråt eftersom du kan se dimmigt.

Behandling med laser har få komplikationer.

Operation

Om ögondroppar eller laserbehandling inte hjälper kan det bli nödvändigt med operation för att underlätta avflödet av kammarvatten från ögat. Operationen tar ungefär en halvtimme och du kan ofta gå hem efteråt. Under 5-6 veckor får du sedan ta ögondroppar med kortison.

Nackdelen med en operation är att det är vanligt med komplikationer, som exempelvis grå starr.

Kontrollerna fortsätter livet ut

Ögontrycket kan förändra sig över tid. Om du har öppenvinkelglaukom undersöks du därför en till två gånger varje år vid en ögonmottagning. Kontrollerna fortsätter livet ut och består av tryckmätning och undersökning av synfältet och ögonbotten. I samband med besöken kontrolleras också synskärpan för att se om synen försämrats.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Ögat i genomskärning, klicka på bilden för mer information

    Ögat är uppbyggt av tre lager och uppdelat i tre rum.

    Mer information

    Ögats uppbyggnad – öppenvinkelglaukom ger skador på näthinnan
    Yttersta lagret består av hornhinna som övergår i ögonvita och senhinna. Innanför finns lagret med regnbågshinna, iris, som övergår i ringmuskel och åderhinna. Det innersta lagret av ögongloben utgörs av näthinna. Ögat är också uppdelat i tre rum eller kammare: främre kammaren, bakre kammaren och glaskroppsrummet, som upptar större delen av ögat.

    I regnbågshinnans mitt finns ett runt hål, pupillen. Den reglerar ljusinsläppet till ögats inre och skapar, tillsammans med hornhinnan och linsen, en bild på näthinnan. Näthinnan har ett stort antal synceller. Störst är antalet synceller i gula fläcken, där bilden av det man fokuserar på avbildas. Ju fler synceller desto bättre detaljåtergivning. Med gula fläcken ser man därför små detaljer.

    Från syncellerna går tunna nervtrådar som samlas ihop i en punkt i näthinnan, den så kallade synnervspapillen. I synnervspapillen finns inga synceller. Därför kan man inte se med denna del av näthinnan. I synfältet får man därför ett litet blint område, blinda fläcken. Från synnervspapillen leder synnerven nervimpulser vidare till hjärnans syncentrum.

    Om man drabbas av öppenvinkelglaukom förtvinar synnerven gradvis vilket ger skador i näthinnan. Det gör att man drabbas av bortfall av synfältet, det vill säga att det bildas fläckar i synfältet där man inte ser.

Ögongloben är uppbyggd av tre lager:

  • det yttre lagret består av först konjuktivan och sedan hornhinnan som övergår i senhinnan eller ögonvitan
  • det mellersta lagret består av regnbågshinnan, som övergår i ringmuskeln och åderhinnan
  • det innersta lagret utgörs av näthinnan.

Ögat är också uppdelat i tre rum eller kammare:

  •  främre kammaren
  • bakre kammaren
  • glaskroppsrummet, som upptar större delen av ögat.

I regnbågshinnans mitt finns ett runt hål, pupillen. Den reglerar ljusinsläppet till ögats inre och skapar, tillsammans med hornhinnan och linsen, en bild på näthinnan.

Synnerven förtvinar

Vid öppenvinkelglaukom sker förändringarna framförallt i näthinnan. Det som händer är att synnerven gradvis förtvinar vilket ger skador i näthinnan. Det leder till bortfall av synfältet, det vill säga att det bildas fläckar i synfältet där du inte ser. I sjukdomens slutskede påverkas även den centrala delen av näthinnan och synen försvinner.

För högt tryck i ögat kan vara en av orsakerna

Orsaken till sjukdomen är inte helt känd. En anledning kan vara en försämrad cirkulation i synnervens kärl, vilket gör att den börjar förtvina. Förändringarna kan bero på att trycket i ögat är för högt i förhållande till vad synnerven tål. Ungefär hälften av alla som har öppenvinkelglaukom har ett förhöjt tryck.

Ett förhöjt tryck i ögat kan alltså öka risken för att få skador på näthinnan men du kan också i mer ovanliga fall ha ett högt tryck i ögat utan att det behöver ge några skador på synnerven.

Kammarvattnets flöde bestämmer trycket i ögat

Det är balansen mellan tillflöde och avflöde av kammarvattnet i ögat som bestämmer ögats tryck. Kammarvatten är en genomskinlig vätska i ögats främre och bakre kamrar. Den främre kammaren ligger framför regnbågshinnan och den bakre bakom. Vätskan är viktig för transporten av näring till linsen och hornhinnan och för att föra bort slaggprodukter, eftersom linsen och hornhinnan inte har någon egen blodförsörjning.

Vätskan bildas på ringmuskelns yta i bakre kammaren, flödar omkring linsen och ut i den främre kammaren via pupillen. Från främre kammaren rinner den genom kammarvinkeln via ett filter till blodomloppet. Ett lagom tryck gör att ögats normala form och funktion behålls.

Kombination av flera orsaker ger svårare sjukdom

Om det finns förändringar i näthinnan eller ögonbotten och det samtidigt finns ett för högt tryck i ögat blir sjukdomen ofta svårare.

Kan vara ärftlig

Öppenvinkelglaukom kan vara ärftligt. Om syskon, föräldrar eller nära släkt har sjukdomen bör du låta undersöka dig från 40 års ålder och därefter vart femte år.

Vanligast bland äldre

Öppenvinkelglaukom är en ganska vanlig sjukdom som framför allt äldre personer får. Cirka 5 % av dem som är över 75 år har den. Sjukdomen är ovanlig före 50-årsåldern.

Sjukdomen utvecklas långsamt i de flesta fall. Om du behandlas kan förloppet bromsas, men de förändringar som du redan har fått går inte tillbaka. Även om du får behandling kan sjukdomen förvärras och bli allvarlig. Öppenvinkelglaukom är en av de vanligaste orsakerna till försämrad syn och blindhet hos äldre.

Det finns två former av glaukom

Öppenvinkelglaukom är den vanligaste formen. En betydligt ovanligare form är trångvinkelglaukom eller akut glaukom. Den drabbar ofta bara ett öga. Då kommer symtomen snabbt och ögat gör ont, rinner och blir rött. Du kan också få dimmig syn och se färgade ringar runt ljuspunkter. Även illamående är vanligt. Behandling behöver sättas in mycket snabbt för att inte en bestående synnedsättning ska uppstå.

Båda formerna av glaukom är allvarliga ögonsjukdomar som kan leda till försämrad syn eller blindhet.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Steget är långt från att under en tid ha haft en begränsad nedsättning av synen, till beskedet att det beror på en allvarlig ögonsjukdom som i värsta fall kan leda till blindhet. Ibland blir beskedet så omtumlande att det kan vara svårt att ta till sig informationen. Det kan göra att ordinationer inte följs och kontroller glöms bort.

Det viktiga är att du får tid att bearbeta beskedet. Först då går det att ta till sig att synen kommer att försämras gradvis men att det finns läkemedel som kan förhindra det. Det är också bra om du vid behov kan få stöd från anhöriga och att du ber om den hjälp som finns att få.

Hjälp och stöd

Om du får kraftigt nedsatt syn eller förlorar synen helt ställs du inför en ny social situation som kan vara svår inte bara för dig själv utan också för anhöriga. De flesta i ens dagliga omgivning vet inte så mycket om hur det går till att söka hjälp eller vilka behov du kan ha som synskadad.

På syncentralen finns en väl utbyggd organisation som det går att få hjälp av. På Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få synhjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.
På de flesta större ögonmottagningar kan du få stöd från en kurator för att klara av den första tidens chock eller sorg av att ha fått en synskada.

Synskadades riksförbund

Synskadades riksförbund, SRF, är en intresseorganisation för synskadade i Sverige. Föreningen har 15 000 medlemmar i olika lokalföreningar runt om i landet.

 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-03
Redaktör:

Carina Wesström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Sidestam, ögonläkare

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge