Generaliserat ångestsyndrom - GAD

Att ibland bli ledsen, trött, orolig eller känna ångest vid motgångar och påfrestningar är helt naturligt och något alla kan råka ut för.

Men om man dagligen känner oro eller ångest för de flesta aktiviteter och inte själv kan tygla sin oro kan man ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom. Det förkortas ibland GAD efter engelskans generalized anxiety disorder. Om man har GAD påverkas hela ens tillvaro.

Ofta börjar generaliserat ångestsyndrom redan under barndomen eller tonåren.

Många som har GAD drar sig för att söka hjälp och kan gå utan behandling i flera år.

Det finns bra behandling vid generaliserat ångestsyndrom.

Hur märker man att man har generaliserat ångestsyndrom?

Om man har generaliserat ångestsyndrom känner man sig mer eller mindre konstant ängslig och osäker. Det gör att man kan ha svårt att koncentrera sig. Man kan känna sig pessimistisk, rastlös, lättretlig, stressad och spänd.

Den ständiga oron gör att man lätt blir uttröttad, samtidigt är det vanligt att man sover dåligt om orostankar finns där när man ska sova. Man kan också få kroppsliga symtom som spända muskler, huvudvärk, hjärtklappning, ont i magen eller orolig mage.

När man har generaliserat ångestsyndrom är man ofta medveten om att personer i ens omgivning tycker att man oroar sig i onödan.

Vad kan man göra själv?

Det är bra att prata om hur man känner sig med någon man har förtroende för. För en del kan det också hjälpa att skriva om de jobbiga känslorna. Motion, avslappning och övningar i mindfulness kan också hjälpa till att minska oron.

Att skaffa sig kunskap om generaliserat ångestsyndrom, till exempel genom att läsa böcker om hur det behandlas är bra. Det kan också vara ett viktigt steg mot att söka hjälp.

Behandling

Generaliserat ångestsyndrom kan behandlas med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av båda.

Den typ av läkemedel man kan få används också vid depressioner.

En form av psykoterapi som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar fungera bra när man har generaliserat ångestsyndrom. I en del landsting kan det finnas möjlighet att få KBT-behandling via internet.

Det finns olika typer av psykoterapeutisk behandling och det kan vara individuellt från person till person vad som passar bäst. För att behandlingen ska hjälpa är det viktigt att man får bra kontakt och känner förtroende för den terapeut man pratar med.

När ska man söka vård?

Om man tror att man har generaliserat ångestsyndrom bör man kontakta en vårdcentral, skolhälsovården eller en ungdomsmottagning om man är under 25 år.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Råd till närstående

Som anhörig eller närstående till någon som har generaliserat ångestsyndrom kan man själv bli orolig och känna att man inte vet vad man ska göra. Därför är det bra om man skaffar sig kunskap om vad det är.

Ibland kan man behöva uppmuntra den som har detta syndrom att söka professionell hjälp.

Man kan få stöd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS.

Lästips

Fri från oro, ångest och fobier: Råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi. Maria Farm Larsson och Håkan Wisung. Månpocket 2005

Befriad från ångest: Så övervinner du oro och panikkänslor och tar makten över ditt liv. Lucinda Basset. Natur & Kultur 2000

Publicerad:
2012-11-12
Redaktör:

Birgitta Dalenstam Lindgren, 1177.se

Granskare:

Christina Ledin, läkare, specialist i allmänmedicin, Karlstad