Generaliserat ångestsyndrom - GAD

Skriv ut (ca 5 sidor)

Om du varje dag har så mycket oro och ångest att det påverkar och begränsar ditt liv kan du ha något som kallas generaliserat ångestsyndrom, GAD. Då kan du behöva få hjälp för att må bättre. Det finns behandling som hjälper.

Skriv ut

Vad är GAD?

Vad är GAD?

Att känna ångest, bli ledsen, orolig eller mycket uttröttad är något alla kan råka ut för ibland. Men om du under sex månader eller mer ständigt känner oro eller ångest för många saker samtidigt, och själv inte kan hantera sin oro kan man ha vad som kallas generaliserat ångestsyndrom. Det förkortas ibland GAD efter engelskans generalized anxiety disorder.

Att vara orolig och fundera mycket på framtiden och vad som kan gå fel, är inte samma sak som att ha diagnosen GAD. Om du har GAD är din dagliga ångest så stark att det påverkar hela din tillvaro.

Ett ångestsyndrom

GAD är ett så kallat ångestsyndrom. Exempel på andra ångestsyndrom är paniksyndrom, fobier och social ångest. Medan övriga ångestsyndrom är kopplade till specifika situationer eller föremål som man försöker undvika för att slippa få ångest, handlar GAD om att man dagligen plågas av ångest och återkommande orostankar.

Ett ångestsyndrom innebär inte automatiskt en livslång diagnos, utan det går att må bättre och det finns behandling som hjälper.

Fäll ihop

Symtom på GAD

Symtom på GAD

En person som har GAD känner en ständig oro och osäkerhet som gör att det är svårt att koppla av och känna sig lugn och trygg i sig själv. Man kan känna sig ångestfylld, pessimistisk, rastlös, lättretlig, stressad och spänd. Tankarna handlar vanligtvis om att något hemskt ska hända, att en katastrof ska ske eller att de som står en nära ska försvinna eller lämna en. Dessa orostankar, såväl som grubblerier över det förflutna, gör att du får svårt att koncentrera dig och vara närvarande i nuet.

Att ständigt vara orolig och känna ångest gör att du blir trött, samtidigt som du får svårt att sova. Sömnsvårigheterna kan göra att du blir känsligare för stress och ångest. Du kan även få kroppsliga symtom som 

  • spända och värkande eller ömma muskler
  • huvudvärk
  • värk i nacke och axlar
  • hjärtklappning
  • yrsel 
  • ont i magen eller orolig mage. 

Om du har GAD är du ofta medveten om att personer i din omgivning tycker att du oroar dig i onödan. Ibland kan det skapa irritation i olika relationer. Det är inte ovanligt att de som lever nära en person med GAD gör sig lustiga över den oro som uttrycks. Det kan i sin tur göra att den som har GAD känner sig ledsen och sårad och drar sig för att berätta för andra om sin oro.

Ofta börjar orostankarna redan under barndomen eller tonåren. Det är vanligt att man lever med symtomen under många år utan att söka vård.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det är bra om man kan prata med någon om hur man mår. För en del kan det också hjälpa att skriva om sina tankar och känslor. Att träna avslappning eller göra övningar i mindfulness kan hjälpa till att minska oron och öka förmågan att vara i nuet.

De flesta som har besvär av ångest kan ha nytta av att röra på sig. Dels är det bra att få lite vardagsmotion varje dag, dels att träna lite mer ordentligt några gånger i veckan. Läs mer och få råd om träning på 1177.se.

Försök att hålla hälsosamma matvanor, det vill säga att du äter näringsrik mat på regelbundna tider. Alkohol kan däremot förvärra besvär av ångest, oro och nedstämdhet. Försök att få så mycket vila och återhämtning som möjligt, utöver den sömn du får på natten. Försök att hålla nere på kraven.

En annan viktig sida av livet handlar om att få uppleva gemenskap och ha roligt ihop med andra människor. Att försöka hitta meningsfulla aktiviteter som till exempel att utbilda sig, arbeta eller ägna sig åt konstnärlig eller andlig verksamhet kan också hjälpa.

Att skaffa sig mer kunskap om generaliserat ångestsyndrom är bra och kan vara ett viktigt steg mot att söka hjälp. Se tips för vidare läsning i slutet av artikeln.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Generaliserat ångestsyndrom kan behandlas med psykoterapi, läkemedel eller en kombination av båda.

En form av psykoterapi som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar fungera bra vid generaliserat ångestsyndrom. I en del landsting kan det finnas möjlighet att få KBT-behandling via internet.

En variant av KBT som visat sig vara effektiv vid vissa ångestsyndrom och även långvarig smärta är ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Det är en form av beteendeterapi som fokuserar på att hitta nya förhållningssätt till tankar, känslor och kroppsliga reaktioner så att man inte reagerar spontant genom att undvika sådant som varit smärtsamt eller oroande. Syftet är att hitta sätt att kunna göra det som är viktigt för en själv. Läs mer om ACT på Svenska Psykologinstitutets webbplats.

Det finns olika typer av psykoterapeutisk behandling och det kan vara individuellt från person till person vad som passar en bäst. För att behandlingen ska hjälpa är det viktigt att du får bra kontakt och känner förtroende för den terapeut du pratar med.

Man kan också ha stor hjälp av läkemedel. Oftast får man en typ av läkemedel som även används vid depression.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du har så stora besvär av ångest och oro att det påverkar ditt liv varje dag behöver du hjälp. Det gäller också om du försöker lindra dina symtom med alkohol, narkotika eller genom att skada dig själv. Det finns bra hjälp att få.

Du ska i första hand kontakta en vårdcentral. Om du är under 25 år kan du kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. När du bokar en tid kan du be att få en tillräckligt lång besökstid så att du hinner berätta om din situation.

Du kan ibland också själv söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning, det beror på hur vården är organiserad just där du bor. Adress och telefonnummer till mottagningar hittar du här. Du kan välja var du vill söka vård i hela landet. Du kan alltid ringa 1177 för att få sjukvårdsrådgivning på telefon.

Om du har så stark ångest att du har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt på en vårdcentral eller akutmottagning eller ringa 112.

Du har rätt att få information

För att du ska kunna vara delaktig är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få skriftlig information så att du kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Du kan även ha möjlighet att söka vård i ett annat landsting än där du bor. För att ta reda på hur du gör då kan du läsa mer läsa mer här.

Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

Som anhörig eller närstående till någon som har GAD kan du själv bli orolig och undra vad du ska göra. Då kan det vara bra att skaffa sig kunskap om vad det är. Ibland kan du behöva uppmuntra den som har detta syndrom att söka professionell hjälp.

För att stötta någon med generaliserad ångest kan det ibland vara bra att sätta gränser för orosprat, bryta och göra någonting helt annat. Att ta en promenad, se en film eller laga mat är exempel på saker som gör en mer närvarande i nuet och samtidigt hjälper till att skapa distans till oroande tankar. Om man lever nära en person med generaliserad ångest kan man behöva vägledning av den terapeut som har ansvar för behandlingen. 

Man kan få stöd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS, eller Anhörigas riksförbund.

Fäll ihop

Lästips

Lästips

Sluta grubbla, börja leva. Stephen Hayes, Natur & Kultur Akademisk 2007

Fri från oro, ångest och fobier: Råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi. Maria Farm Larsson och Håkan Wisung. Månpocket 2005

Befriad från ångest: Så övervinner du oro och panikkänslor och tar makten över ditt liv. Lucinda Basset. Natur & Kultur 2000

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-09-08
Redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Christina Ledin, läkare, specialist i allmänmedicin, Karlstad