Gasbesvär

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Gas i magen och tarmarna är något som alla har. Den består av luft som man sväljer och gas från bakterierna i tjocktarmen. Om man har gasbesvär är det vanligt att man rapar, känner sig uppspänd och bullrig i magen, har ont i magen och "släpper sig".

Fler än var tionde svensk har besvär av för mycket gaser. Gaser i tarmkanalen är inte farligt och beror sällan på någon allvarlig sjukdom.

Behandling

Det kan vara bra att försöka lära sig vilken mat som minskar besvären och fundera över vilka vanor man kan behöva ändra. Att gå på toaletten kan lindra gasbevär eftersom gaser följer med ut när man tömmer tarmen. Ibland kan motion göra att besvären minskar. Man bör undvika läkemedel som kan ge förstoppning.

Stora mängder fibrer i kosten kan ge ökade besvär av gaser speciellt för den som har känslig tarm, även kallat IBS. Därför kan man prova att minska på mängden fibrer om man har mycket gasbesvär.

Det finns inga mediciner som gör att gasen i mag-tarmkanalen försvinner. Däremot finns det läkemedel som kan hjälpa mot den knipsmärta i magen som gaserna kan ge.

När ska man söka vård?

Man kan kontakta en vårdcentral om man orolig för sina besvär eller har besvär trots att man har prövat att behandla sig själv och om man tycker att besvären stör vardagen.

Man bör kontakta en vårdcentral om

  • man är över 50 år, inte har haft besvär från magen tidigare och nu har gaser och uppkördhetskänsla under mer än två veckor
  • går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten
  • man har gasbesvär och dessutom behöver gå på toaletten på andra tider än vanligt eller får ändrad konsistens på avföringen
  •  magen känns uppblåst på morgonen. Det kan ibland vara tecken på att det finns ett hinder för att gaserna ska förflyttas på rätt sätt i tarmen.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man har gasbesvär och får mycket intensiv smärta som inte verkar släppa på en halv till en timme.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Mag-tarmkanalen

    Gaser i magen består dels av nedsvald luft, dels av gas som produceras av bakterierna i tjocktarmen.

    Mer information
    Mag-tarmkanalen

    Gaser i tjocktarmen kan förutom av den nedsvalda luften orsakas av den mat man äter. När de delar som inte bryts ned når tjocktarmen jäser bakterierna dem, och gas bildas. En del av den gasen kan tas upp av blodet och försvinna med utandningen när blodet passerar lungorna. Resten av gasen går ut via ändtarmen

Alla har gaser i magen

Alla har en viss mängd gas i magen och tarmarna. Gasen består dels av nedsvald luft, dels av gas som produceras av bakterierna i tjocktarmen. Tillsammans blir det cirka en halv till en och en halv liter gas per dygn.

De besvär som man kan få av gaser är rapningar, en känsla av uppspändhet och buller i magen, ont i magen samt att gasen kommer ut genom ändtarmen. Ofta känns det lite genant att prata om gaser i magen, och därför talas det inte så mycket om det. Fler än var tionde svensk har besvär av för mycket gaser.

Gasen lämnar magen och tarmarna antingen genom munnen eller ändtarmen. En liten del av gasen kan också tas upp av blodet och lämnar kroppen med utandningsluften. Framför allt under natten släpper tarmen ut en hel del gas utan att man märker det. De allra flesta tycker att det är pinsamt att släppa sig, och det gör att många är bekymrade över att ha mycket gaser i tarmen. Även om man tycker det är pinsamt är det viktigt att man låter luften komma ut. Om det samlas stora mängder luft kan man få mycket ont.

Viktigt att rapa

Det är viktigt för spädbarn att få rapa efter maten för att de inte ska få kolik. Men att rapa är också viktigt för vuxna. Alla är lite olika när det gäller hur man upplever gas i tarmkanalen. Med samma mängd gas i tarmen kan en person uppleva stora obehag, medan en annan inte alls märker av det.

Gaser i tarmkanalen är inte farligt och är sällan orsakade av någon allvarlig medicinsk sjukdom. Gaserna kan däremot göra att man får mycket ont i magen. Det kan ibland samlas så mycket gas, framför allt under dagen, att man måste knäppa upp åtsittande kläder.

Vad är orsaken till gaser?

Varje gång man sväljer följer en liten mängd luft med ner, och nästan all gas i övre delen av tarmkanalen orsakas av svald luft. Det är bara en tiondel av all gas som bildas i tarmen.

Eftersom man sväljer cirka 70 gånger per timme under den vakna tiden, kan det bli så stor mängd gas att man får besvär.

När man är stressad sväljer man mer luft. Det ökar också mängden nedsvald luft om man röker, tuggar tuggummi, suger på hårda karameller, äter snabbt eller har en tandprotes som passar dåligt. Kolsyrade drycker gör att man får ökad mängd gas i magsäcken.

Maten kan påverka

Gaser i tjocktarmen kan även orsakas av den mat man äter. Bakterier i tjocktarmen jäser mat som inte bryts ner, och gas bildas. En del av den gasen kan tas upp av blodet och försvinna med utandningen när blodet passerar lungorna. En del gaser som produceras i tjocktarmen försvinner genom att de används av andra bakterier. Bakterierna i tarmen är viktiga för hälsan och överlevnaden genom att de bildar en del nyttiga ämnen, som till exempel K-vitamin. Resten av gasen går ut via ändtarmen.

Exempel på mat som bildar mycket gas är vitkål, brysselkål, blomkål, ärtor, vetekli och bönor. Om man vill förbättra hälsan med mer fibrer i kosten kan gaser bli ett problem om man börjar äta mycket frukt, fullkorn och grönsaker. Då kan det vara bra att i stället öka fibermängden lite i taget.

Mat som innehåller stora mängder svårsmälta kolhydrater, till exempel fruktos, sorbitol, kål, lök och bönor, måste jäsas av bakterierna i tjocktarmen och orsakar då gaser. Om tarmen inte kan bryta ned mjölksocker, så kallad laktosintolerans kan det göra att man får gasbesvär.

Gasbesvär under graviditet

Gaser är ett vanligt graviditetsbesvär, speciellt under senare delen och några dagar efter förlossningen. Det kan bero på att fostret tar upp ett stort utrymme så att gasen ger mer besvär än om det bara var gasen i tarmen som fyllde magen. Gasbesvär kan också bero på att tarmarna arbetar långsammare under en graviditet till följd av hormonförändringar.

Om man är gravid och har problem med gaser kan man kontakta sin barnmorska.

Kroppen producerar gas

Mängden gas som produceras i tarmen varierar från person till person. De flesta släpper ut gas upp till 20 gånger per dygn genom ändtarmen. Gasen kommer framför allt från nedsvald luft. Jäsningen av födan ger också upphov till gaser som för det mesta är luktfria. Endast en mycket liten del av den gas som släpps genom ändtarmen orsakas av svavelföreningar som ger otrevlig lukt.

När man sväljer luft stannar den ett tag i magsäcken och töms sedan i mindre portioner till tunntarmarna, där gasen passerar snabbt. I tjocktarmen samlas gasen i lite större mängder innan den släpps ut via ändtarmen. Gaserna ger alltså mest besvär från magsäcken och tjocktarmen. Man sväljer nästan ingen luft medan man sover, och en hel del gaser lämnar ändtarmen under sömnen. Detta är orsaken till att magen är lite mindre på morgonen.

Vad är orsak till upprepade rapningar?

Gasen i magsäcken kan försvinna på två sätt - via matstrupen när man rapar eller genom att den förs vidare till tarmen. En del gas kan tas upp i tunntarmen medan resten fortsätter till tjocktarmen och ut via ändtarmsmynningen.

När man rapar samverkar matstrupen, luftstrupen och mellangärdet. Oftast beror en rapning på en ökad mängd gas i magsäcken. Ibland kan en del av magsaften följa med upp, så kallad magsaftsreflux. Då kan man få halsbränna och eventuellt inflammation i matstrupen. Inflammationen kallas esofagit och beror på att det kommer upp magsyra i matstrupen som irriterar slemhinnan. Om det blir en sådan irritation reagerar kroppen med ökad salivproduktion som gör att man sväljer. Då följer lite luft med, och man kan få ökade besvär med rapning.

En operation mot magsaftsreflux går ut på att återställa den ventil som släpper ned maten i magsäcken, men förhindrar att den backar tillbaka upp i matstrupen igen. Efter en sådan operation är det oftast svårt att rapa, vilket kan medföra gasbesvär.

Rapningar förekommer oftare vid inflammation i magsäcken, så kallad gastrit. Det finns många orsaker till både akut och kronisk gastrit.

Gas i tjocktarmen

Vanligen släpper man sig upp till 20 gånger per dygn. Man har oftast bara besvär av att släppa sig om det sker mycket ofta, på olämplig tidpunkt eller luktar illa.

En del av gasen i tjocktarmen kommer från nedsvald luft som man inte rapat upp. Bakterierna i tarmen bildar gas när födan bryts ner och den gasen passerar alltid ut via ändtarmen. Ibland kan läkemedel ge gasbesvär.

Att man känner sig uppsvälld efter en större måltid beror på den totala mängden gas i hela tarmkanalen. Även små mängder gas i tarmen kan ge upphov till kramp i tarmen, speciellt efter att man har ätit.

Rapar kan lindra gasbesvär

Besvär som man får av gaser i magsäcken kan lindras genom att man rapar. När det känns svårt att rapa försöker man underlätta det genom att svälja lite luft, men det brukar oftast inte vara till så stor nytta. I stället kan besvären öka, eftersom mängden luft som kommer upp ofta inte är lika stor som den mängd man svalt ner.

Gaser kan samlas var som helst i tarmkanalen. Vanligast är en anhopning där tjocktarmen gör en krök, det vill säga till höger eller vänster överst i magen. Om besvären beror på gas till höger nedanför revbensbågen kan det likna gallbesvär och på vänster sida i stället hjärtbesvär.

Svullnadskänslan i magen är nästan aldrig orsakad av en allvarlig sjukdom, men kan i sällsynta fall bero på ett stopp i tarmen, så kallat tarmvred.

Om man tar läkemedel som har tendens att ge förstoppning som biverkan kan det också göra att gasen har svårare att passera på ett riktigt sätt.

Gasbesvar på grund av stress

När man är stressad tenderar man att svälja mer luft. Det kan leda till gasbesvär som gör att man mår sämre och känner större olust, vilket i sin tur kan göra att man omedvetet sväljer mera luft och därmed får ännu mer gasbesvär. Det är lätt att hamna i en sådan ond cirkel.

Kan symtomet vara tecken på sjukdom?

Om de besvär man har endast består av mer gaser från ändtarmen och rapningar beror det nästan aldrig på en sjukdom. Det gäller framför allt om obehagen i magen minskar när man rapar. Den mest troliga orsaken är då att man sväljer luft.

Den vanligaste sjukdomen som är orsak till gasbesvär är Irritable bowel syndrome, IBS. Då har man också diarré eller förstoppning och magont.

Vid känslig mage, så kallad dyspepsi, får man besvär i form av uppkördhets- och fyllnadskänsla i magen som kan likna gasbesvär.

Laktos- och glutenintolerans kan öka gasmängden

Överkänslighet mot mjölksocker, så kallad laktosintolerans, kan göra att man får besvär på grund av ökade mängder gas i tarmen.

Man kan också ha för lite av ett enzym som bryter ned laktos, så kallat laktas. Då blir det laktos kvar i tjocktarmen. Det kan göra att det bildas gas som kan ge besvär.

Även intolerans för gluten som finns i säd ger gasbesvär, främst genom samtidig laktosintolerans.

Andra sjukdomar som kan ge gasbesvär

Alla sjukdomar som gör att det blir stopp i tarmkanalen kan ge gasbesvär, men om det blir ett stopp tillkommer andra besvär. Om man har Crohns sjukdom har man haft diarré och andra tarmbesvär innan man får gasbesvär. Även cancer kan orsaka ett stopp i tarmen, och då kommer ändrade avföringsvanor långt före gasbesvären. Cancer i tjocktarmen förekommer mycket sällan före 45 års ålder.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Vad kan man själv göra för att minska besvären?

Samma sorts mat kan ge olika mängd gas och olika mycket besvär hos olika personer. Man måste försöka lära sig vilken mat som minskar besvären för en själv och vilka vanor man behöver bryta. Man kan till exempel försöka lägga märke till om man sväljer mycket luft i en stressad situation.

Att gå på toaletten kan lindra gasbevär eftersom gaser följer med ut när man tömmer tarmen. Ibland kan motion göra att gasbesvären blir lindrigare.

Man bör undvika läkemedel som har tendens att ge förstoppning. Om man tar några mediciner, även receptfria, och har besvär med gaser bör man rådgöra med apoteket eller sin läkare.

Om man ändrar kostvanorna brukar besvären minska. Man kan till exempel pröva att

  • Äta mindre fett.
  • Undvika kolsyrade drycker.
  • Om man har laktosintolerans undvika mjölk och grädde.
  • Undvika att äta större mängder mat som bildar mycket gas, till exempel vitkål, brysselkål, blomkål, kli och bönor.
  • Undvika mat som innehåller stora mängder svårsmälta kolhydrater, till exempel fruktos, sorbitol, kål, lök och bönor, eftersom det kan ge mer gaser. Ris är egentligen den enda stärkelsen som inte ger gaser.
  • Undvika tuggummituggande och att suga på hårda karameller, speciellt så kallade sockerfria som är sötade med sorbitol.
  • Tugga maten väl.

Mer om kostens innehåll av olika näringsämnen finns att läsa på Livsmedelsverkets hemsida.

När bör man söka vård?

Man kan kontakta en vårdcentral om man orolig för sina besvär eller har besvär trots att man har prövat att behandla sig själv och om man tycker att besvären stör vardagen.

Man bör kontakta en vårdcentral om

  • man är över 50 år, inte har haft besvär från magen tidigare och nu har gaser och uppkördhetskänsla under mer än två veckor.
  • går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten
  • man har gasbesvär och dessutom behöver gå på toaletten på andra tider än vanligt eller får ändrad konsistens på avföringen.
  • magen känns uppblåst på morgonen. Det kan ibland vara tecken på att det finns ett hinder för att gaserna ska förflyttas på rätt sätt i tarmen.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man

  • har gasbesvär och får mycket intensiv smärta som inte verkar släppa på en halv till en timme.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Hur undersöks orsakerna till gasbesvär i sjukvården?

Det finns inga tester eller undersökningar som direkt kan peka ut orsaken till gaser i magen. Vanliga blodprover, undersökningar med röntgen, gastroskopi eller koloskopi är till hjälp för att hitta eller utesluta en eventuell bakomliggande sjukdom. Gastroskopi är en undersökning av magsäcken då läkaren genom halsen för ner en böjlig slang med en liten kameralins i änden. Man kan då se på en tv-skärm insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Vid koloskopi undersöks tjocktarmen på samma sätt, men slangen förs upp via ändtarmen.

Man kan testa själv om man har laktosintolerans

Ett enkelt test för att undersöka om man har intolerans för laktos är att dricka två glas mjölk och se hur det går de följande dygnen. Om man har svåra gasbesvär kan man ha laktosintolerans, men det kan också bero på IBS. Får man stora gasbesvär vid ett sådant test bör man söka läkare på vårdcentral för att utreda besvären.

Om man misstänker intolerans mot sådant gluten som finns i säd brukar läkaren ta ett blodprov där det framgår om man har antikroppar mot gluten eller inte. Har man sådana antikroppar krävs ytterligare undersökning för att säkert kunna ställa diagnosen glutenintolerans.

Hur behandlas besväret?

Orsaken till gasbesvären är helt avgörande för vilken behandling man behöver. Om det inte går att hitta orsaken eller det är svårt att påverka den kan läkemedel användas för att minska gasbesvären.

Det finns inga läkemedel som gör att gasen i mag-tarmkanalen försvinner, men läkemedel som innehåller det verksamma ämnet dimetikon, till exempel Dimetikon eller Minifom, kan göra att besvären blir något mindre. Ämnet dimetikon kan ha viss effekt lokalt i mag-tarmkanalen genom att minska ytspänningen. Då hindras en skumbildning i tarmen och det påverkar också gasblåsorna så att de brister. Det är nämligen de lite större gasbubblorna som orsakar knipsmärtan. Full effekt uppnås efter ett par dygns behandling. Läkemedlet minskar alltså inte mängden gas, men kan hjälpa mot framför allt knipsmärta som orsakas av gaserna.

Är man laktosintolerant och råkat få i sig laktos, eller vet att man kommer att få i sig laktos, kan man köpa läkemedel som innehåller enzymet laktas på apoteket. Exempel på läkemedel som innehåller laktas är Kerulac, Kerutabs, Lactasin och Lactrase. Det här kan hjälpa om man fått i sig mindre mängder laktos.

Aktivt kol rekommenderas inte eftersom det inte gör någon nytta.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-02-28
Skribent:

Claes Ehinger, specialist i allmänmedicin, Härnösand

Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Henrik Sjövall, professor, Sektionen för medicinsk gastroenterologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge