Fibromyalgi

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man får fibromyalgi har man värk i stora delar av kroppen. Det är vanligast att man har ont i nacken, axlarna och nedre delen av ryggen. Smärtan kan finnas hela tiden eller komma och gå.

Det kan finnas flera orsaker till att man får fibromyalgi, till exempel stress, enformiga rörelser eller långvarig värk på samma ställe i kroppen. Sjukdomen är allra vanligast hos kvinnor mellan 40 och 55 år, men kvinnor i andra åldrar och män kan få sjukdomen.

En del blir bättre under de första åren, men de flesta har ont i många år. Man blir inte helt frisk men det finns behandling som kan lindra besvären.

Symtom

Man har värk på olika ställen i kroppen och musklerna kan kännas stela. Många känner sig trötta.

Man kan också ha problem att sova eller få besvär från magen, till exempel knipsmärtor eller gaser.

Behandling

Det är mycket viktigt att man rör på sig på ett sätt som känns bra och som man orkar med. Även om man tillfälligt får mer ont motverkar motion smärta på längre sikt. Vattengympa, promenader och qi-gong är exempel på rörelseformer som brukar passa bra. Man kan få råd av en sjukgymnast om vilken träningsform som kan vara lämplig.

En tensapparat kan ge smärtlindring genom att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Receptfria värktabletter kan ge tillfällig hjälp och läkare kan skriva ut andra läkemedel om det behövs.

När ska man söka vård?

Om man har värk i kroppen som inte går över på ett par veckor, eller om värken ger besvär i vardagen, kan man kontakta en vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. 

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Ont i kroppens muskler

Fibromyalgi innebär att man har långvarig smärta eller värk i musklerna på flera ställen i kroppen, tillsammans med en ökad smärtkänslighet. Med långvarig menas minst tre månader.

För att man ska få diagnosen fibromyalgi ska smärtan finnas både inom övre och nedre delen av kroppen och på både vänster och höger sida. Det som skiljer fibromyalgi från andra tillstånd med lokala eller utbredda muskelsmärtor är att den ökade smärtkänsligheten vid fibromyalgi är mera uttalad och mera utbredd.

Drygt åtta av tio som har fibromyalgi är kvinnor. Orsakerna till den stora skillnaden mellan könen är inte känd.

Nerverna skickar signaler till hjärnan

Smärtsystemet är en del av kroppens nervsystem. När smärtnerverna i musklerna retas, skickas signaler till nervcellerna i ryggmärgen. Där kan smärtsignalerna gå vidare oförändrade eller dämpas och bli svagare, eller förstärkas och bli kraftigare. Från ryggmärgen går smärtsignalerna till hjärnan. Det är först när signalen når hjärnbarken som man medvetet upplever smärta. Man känner hur stark smärtan är, hur obehaglig den känns, och var den sitter.

Signaler skickas också till de delar av hjärnan som ger upphov till känslomässiga reaktioner på smärta. Långvarig smärta handlar i stort sett alltid både om kropp och själ.

En ökad känslighet för smärta

Om man har fibromyalgi reagerar man kraftigare än vanligt på smärta. Smärtan sprider sig också lätt till många ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande.

En sänkt smärttröskel gör att även ett lätt tryck eller muskelspänningar och muskelsammandragningar som inte brukar vara smärtsamma gör ont.

Flera orsaker kan ligga bakom

Det kan finns flera olika orsaker som tillsammans leder till att man får fibromyalgi. Till exempel kan ett arbete där man alltid rör sig på samma sätt belasta muskler så att man får långvarig värk. Stress kan göra att man omedvetet spänner muskler till exempel i skuldrorna, och det kan i längden leda till att man får värk.

Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi, och sjukdomen kan delvis vara ärftlig.

Kroppens system samverkar

Hjärnans smärtsystem har förbindelser med kroppens immunsystem och med de system som reglerar sömn och hur vi reagerar på stress. Förbindelserna mellan smärtsystemet och de övriga systemen går i båda riktningarna. Det innebär till exempel att stress kan ge smärta och smärta kan ge stress.

Detsamma gäller för relationen sömn och smärta. Det är mycket vanligt att personer med långvarig värk har sömnproblem och att personer som har problem med sömnen har värk. Det är ofta svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först.

Detta förklarar varför fibromyalgi kan ge många symtom och att det kan vara svårt att veta vad som har orsakat sjukdomen från första början.

Smärta påverkar hur man mår

Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta ger oftast långvarig stress. Stressen kan i sin tur öka intensiteten i smärtan man upplever och även förklara en del av symtomen vid fibromyalgi. Inte bara när man får fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd spelar psykologiska faktorer en roll för hur de olika symtomen upplevs. Oro, ängslan, stress och depression kan förstärka symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.

Olika svåra symtom

En del blir bra redan under de första åren, men de flesta har ont i många år. Undersökningar visar att hälften av de som har haft besvär i flera år inte tycker att tillståndet ändrar sig från år till år. I den grupp som har märkt en förändring tycker hälften att de mår bättre och hälften att de mår något sämre jämfört med ett par år tidigare. Hur svåra symtomen är kan variera mycket från en person till en annan, och hos samma person vid olika tidpunkter.

Smärta påverkar hela livet

Om man har fibromyalgi är det viktigt att försöka se mer till vad man faktiskt kan och orkar, än till vad som känns svårt och omöjligt. Det är viktigt att man inte låter smärtan ta över livet, utan att man fortsätter med det som man tidigare har tyckt om att göra och mått bra av. Även om man tillfälligt kan få ondare när man rör sig, är den smärtan inte farlig eller ett tecken på att man är sämre.

Om man har fibromyalgi kan man ofta inte anstränga sig på samma sätt som den som inte har värk. Kanske måste man avstå från de fritidsaktiviteter som är mest fysiskt krävande, men det innebär inte att man helst bör vara i stillhet. På arbetet kan man behöva hjälp av företagshälsovården för att få hjälp med rätt teknik och rätt utrustning i arbetet. Här kan små förändringar ofta göra stor skillnad.

Att vara närstående

Som närstående kan det vara svårt att se någon som ständigt har ont. Det är viktigt att den som har fibromyalgi är fysiskt aktiv, och det är viktigt att han eller hon inte tappar sin plats i familj och arbetsliv genom att man hjälper till för mycket. Samtidigt orkar man inte med de fysiskt största utmaningarna när man har fibromyalgi. Det här kan vara en svår balansgång. Som närstående kan man också tycka att det känns svårt att balansera mellan att vara lyssnande och medkännande, samtidigt som man vill att den som har ont ska kunna tänka på andra saker än sina besvär.

Det kan vara klokt att prata igenom de här sakerna på ett lugnt sätt tillsammans. Man kan till exempel vända sig till familjerådgivningen för samtal om man känner att det behövs.

Sex och samlevnad när man har fibromyalgi

Om man har fibromyalgi har man en ökad smärtkänslighet som kan leda till att samlivet försvåras. Som partner kan man till exempel vara rädd för att orsaka smärta.

Det är viktigt att man kan prata med varandra om vad som känns bra och vad som känns mindre bra. Ofta brukar ställningar som inte innebär ett starkt tryck mot kroppen fungera bättre.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Långvarig värk är det vanligaste symtomet

Många känner av värk hela tiden, andra har värk som kommer och går.

Ofta har man mer ont i vissa kroppsdelar än andra, som nacken, axlarna och nedre delen av ryggen. Smärtans styrka varierar i olika delar av kroppen och den kan också variera från en dag till en annan.

Svårare att röra sig

När en muskel gör ont är det svårt att röra den obehindrat. Många har svårt att lyfta och bära tungt, och att springa eller gå i trappor.

Det är vanligt att man känner sig stel i musklerna, särskilt på morgonen. Domningar och stickningar är också vanliga symtom.

Andra kroppsliga besvär

Om man har fibromyalgi är det också vanligt att man

  • får magbesvär med knipsmärtor, ökad gasbildning, omväxlande diarré och förstoppning.
  • har problem med att kissa, eller ett behov av att kissa ovanligt ofta.
  • blir torr i munnen.

Det här är besvär som många kan ha, men de är vanligare hos människor med fibromyalgi.

Sömnproblem och nedstämdhet

Smärtan gör att man vaknar på natten, ofta flera gånger, och därför inte känner sig utvilad på morgonen. Det är vanligt att man är trött när man har fibromyalgi, och det är främst den djupa sömnen som påverkas.

Dålig sömn, stress och smärta kan tillsammans förklara att personer med fibromyalgi kan få svårare att koncentrera sig och att komma ihåg saker.

Det är också vanligt att den ständiga värken leder till att man blir nedstämd och orolig.

Man blir noga undersökt av en läkare

Om man har ont i kroppen ska man i första hand vända sig till en läkare på en vårdcentral.

Vid fibromyalgi finns inte några prover eller röntgenundersökningar som kan visa om man har råkat ut för sjukdomen. Istället ställer läkaren diagnos utifrån det man kan berätta och det han eller hon kan hitta vid undersökningen.

Undersökningen går ut på att fastställa om det är fibromyalgi man har, eller någon annan sjukdom som kan förklara besvären. Därför är det i första hand viktigt att man berättar om sina besvär. Ofta får man också fylla i ett intervjuformulär om kroppsliga och psykiska besvär. Det är också vanligt att man får göra en så kallad smärtteckning, där man på en bild markerar var på kroppen man har olika slags besvär.

Läkaren gör en kroppsundersökning där han eller hon bland annat undersöker smärtkänsligheten genom att trycka på punkter som brukar vara ömma vid fibromyalgi, så kallade tender points.

Andra sjukdomar kan ge liknande symtom

En del reumatiska sjukdomar, framför allt muskelreumatism, kan ha symtom som påminner om fibromyalgi. Också andra sjukdomar kan ge muskelvärk. För att utesluta andra sjukdomar gör läkaren en noggrann undersökning.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Kunskap ger större trygghet

Om man har fibromyalgi är det viktigt att man får veta så mycket som möjligt om sjukdomen och hur man lever ett bra liv med fibromyalgi. Även om det kan kännas jobbigt att ha en sjukdom som ger långvarig värk är det viktigt att veta att sjukdomen i sig inte är farlig och inte leder till någon reumatisk sjukdom.

Det är viktigt att man rör på sig

Att röra på sig varje dag är en viktig del i behandlingen. Även om det känns jobbigt och gör ont brukar det i längden leda till att man får mindre ont, och man brukar också känna sig lugnare och sova bättre.

Det är inte ovanligt att man blir rädd för att röra sig om man har långvarig värk, och därför blir mer och mer stillasittande. Det leder till att musklerna försvagas och konditionen försämras. Om man då anstränger sig på ett sätt man inte är van vid kan man lätt få träningsvärk. En sådan träningsvärk är inte ett tecken på att något är fel, och man ska inte vara rädd för att röra sig på grund av värken.

Om man vill bli mer fysiskt aktiv bör man ta det stegvis. Det är bättre att gå en kort promenad på tio minuter än att inte röra sig alls. Man kan så småningom öka till att gå lite längre tid och kanske i ett något snabbare tempo efter ett tag. Andra aktiviteter som ofta passar bra är vattenjympa, simning och qi gong. Man får prova sig fram till en aktivitet som man tycker om, och man kan få hjälp av en sjukgymnast att välja en motionsform som passar.

Man kan få ett recept på fysisk aktivitet (FaR) utskrivet från vården. Det är till exempel läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster som skriver ut dem och ger förslag på aktiviteter som är lämpliga.

Man behöver en bra sömn

Det är viktigt att sova bra. Om man har ont kan sömnen störas, samtidigt som dålig sömn ger mer värk. Man bör försöka undvika att vila eller sova dagtid, eftersom det stör nattsömnen. Ibland kan man behöva sömntabletter för att kunna sova tillräckligt bra.

Andra fysiska behandlingar

Av en sjukgymnast kan man få hjälp att träna in en avslappningsteknik som kan lindra värken och göra det lättare att somna.

Tens, transkutan nervstimulering, är en smärtlindsringsmetod som kan hjälpa. Behandlingen innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar, vilket leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Tens ges genom en liten apparat som man lätt kan lära sig att hantera och som är liten och behändig och ryms i en byxficka. I de flesta landsting kan man få hyra eller låna en tensapparat efter utprovning.

Många tycker att massage kan lindra värken, åtminstone för stunden. Massage kan också vara ett sätt att nå avslappning.

Receptfria smärtstillande läkemedel

Det finns inget läkemedel som gör att man blir helt frisk från fibromyalgi, men det finns flera läkemedel som kan lindra besvären.

Om man har lindrig värk kan receptfria läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol, till exempel Panodil och Alvedon, hjälpa. Man kan också prova antiinflammatoriska läkemedel, så kallade cox-hämmare, som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen eller naproxen. Exempel på sådana läkemedel är Ipren och Pronaxen.

Man ska bara använda de här läkemedlen om man känner att de hjälper mot besvären.

Om man är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör man använda paracetamol istället för cox-hämmare.

Läkemedel som man kan få på recept

Många som har fibromyalgi får hjälp av läkemedel som också fungerar vid smärta som beror på skadade nerver ute i kroppen, eller på skadade nerver i centrala nervsystemet i hjärnan. Det som oftast används är så kallade tricykliska antidepressiva. Exempel på läkemedel i den här gruppen är Anafranil, som innehåller klomipramin, och Saroten som innehåller amitriptylin. Ibland används också en nyare grupp läkemedel, så kallade SNRI-preparat. Exempel är Efexor som innehåller venlafaxin. Dessa läkemedel används också vid behandling av depression och ångest.

I vissa fall används också läkemedlen Cymbalta eller Ariclaim, som innehåller duloxetin. Dessa läkemedel är inte subventionerade när de används mot smärta och därför måste man betala hela kostnaden själv om man får prova läkemedlet.

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tramadol, till exempel Tradolan, kan ibland användas tillfälligt vid mycket svår värk.

Psykologisk behandling

Det har visat sig att hur man tänker runt sina besvär har stor betydelse för hur man klarar att hantera sin situation. Det bästa är om man kan få hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.

Den psykologiska metoden som kallas KBT, kognitiv beteendeterapi, har visat sig kunna hjälpa. Med hjälp av psykolog eller en annan beteendevetare kan man enskilt eller i grupp lära sig mer om hur man kan leva ett bra liv trots att man har fibromyalgi. Man får arbeta med sina tankar, föreställningar och beteende när man har ont. Av terapeuten får man hjälp att ställa rimliga krav på sin kropp, att våga röra sig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter att utföra mellan träffarna.

Multimodal smärtbehandling

Om man har haft ont i ryggen, nacken eller axlarna i mer än tre månader kan man ha rätt till så kallad multimodal smärtbehandling enligt rehabiliteringsgarantin. Då används olika metoder samtidigt för att lindra besvären. En läkare bedömer om behandlingen är lämplig.

Multimodal smärtbehandling anpassas efter vilka besvär man har. Behandlingen pågår i ett par månader och man får ofta träffa både sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog under den tiden. Bland annat ingår föreläsningar om hur man kan hantera smärta och stress, och enskilda samtal om sin situation. Man får också prova olika träningsformer för att hitta något som passar, och kan få övningar att göra hemma.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Litteraturtips

  • Fibromyalgi - på grund av stress
    Ulla Maria Anderberg och Eva Bojner Horwitz
    ICA bokförlag 2007
Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-06-30
Skribent:

Christina Ledin, läkare, specialist i allmänmedicin, Karlstad

Redaktör:

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Janne Biörklund, läkare, specialist i allmänmedicin, rehabiliteringsmedicin och smärtlindring, Skånes universitetssjukhus