Feber

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Feber innebär att kroppstemperaturen är högre än den brukar vara. Oftast får man feber i samband med en virusinfektion, till exempel en förkylning. Det kan också bero på en infektion som orsakas av bakterier. Man kan även få feber av andra orsaker, som till exempel matförgiftning.

När man får feber kan man känna sig svag och lite yr. Ofta fryser man när temperaturen stiger och svettas när febern går ner igen. Den normala kroppstemperaturen hos vuxna varierar från person till person, men brukar ligga mellan 36 och 37,8 grader. Temperaturer på 38 grader och högre räknas som feber.

Feber kommer oftast tillsammans med ett eller flera andra symtom beroende på vad som orsakar den.

Behandling

När man har feber bör man stanna hemma från arbetet eller skolan och låta kroppen vila, men man behöver inte ligga till sängs. Man ska aldrig idrotta när man har feber.

Eftersom man svettas mycket när man har feber är det bra att dricka ofta. Om man vill kan man ta receptfria febernedsättande läkemedel.

När ska man söka vård?

De allra flesta som får feber behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Om man har långvarig feber som inte går över efter fyra dygn eller om febern först går ner och sedan börjar stiga igen kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man har feber och dessutom får svårt att svälja, andas eller blir stel i nacken ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd om vart man ska vända sig.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Feber är en del av kroppens försvar

Feber är inte en sjukdom utan ett symtom på att någonting är fel i kroppen. Feber är inte farligt eller skadligt i sig, utan är en del av kroppens naturliga försvar mot främmande virus och bakterier.

Febern varar oftast inte mer än några dagar.

Temperaturen regleras

Kroppstemperaturen regleras i hjärnan i ett område som kallas hypotalamus, som fungerar som en termostat. Den ser till att hålla temperaturen kring 37 grader eftersom kroppen då fungerar bäst. Hjärnans termostat får information om kroppstemperaturen dels från blodet, dels från nerver som känner av kyla och värme i huden och i kroppens inre.

Frossa och svettningar

När man får en infektion ökar de vita blodkropparna som är kroppens försvarsceller. Dessa blodkroppar frigör ämnen som påverkar kroppens termostat så att den ställs in på en högre temperatur, och man får feber.

Man huttrar och fryser medan temperaturen stiger. När den nått det värde som termostaten är inställd på avstannar temperaturstegringen och frossan upphör. När febern går ner igen blir man svettig eftersom kroppen gör sig av med överskottsvärme.

Kroppens temperatur varierar

Den normala kroppstemperaturen hos vuxna varierar från person till person, men brukar ligga mellan 36 och 37,8 grader. På kvällen är temperaturen lite högre än på morgonen. Barn har oftast högre temperatur än vuxna. Generellt kan man säga att temperaturer över omkring 38 grader hos vuxna är feber. Det viktigaste är egentligen inte temperaturen i sig, utan det är hur man mår för övrigt som avgör om man är sjuk. Särskilt äldre människor kan ha allvarliga infektioner utan att reagera med ökad kroppstemperatur.

Man kan få högre kroppstemperatur utan att vara sjuk, till exempel när man idrottar. Kvinnor har något högre kroppstemperatur efter ägglossningen fram till menstruationen. Barn som leker livligt kan också få högre temperatur.

Feber hos barn

Feber kommer sällan ensam

Feber kommer ofta tillsammans med ett eller flera andra symtom beroende på vad som orsakar febern. Man kan till exempel få halsont, hosta eller huvudvärk. Vid en del virusinfektioner hos barn kan feber vara det enda symtomet. Då brukar febern gå över efter ett par, tre dagar.

Ibland bör man söka vård

Oftast går febern över av sig själv, men det finns några varningssignaler som man ska vara uppmärksam på. Om man har långvarig feber som inte går över efter fyra, fem dagar, eller om febern först går ner och sedan börjar stiga igen, bör man söka läkare. Har man feber och dessutom får svårt att svälja, andas eller blir stel i nacken ska man söka hjälp direkt. Barn som får feberkramp för första gången ska alltid undersökas av läkare.

Febersjukdomar som orsakas av virus

Förkylningar som orsakas av virus är mycket vanliga och kan ge feber med hosta och snuva. Influensa är också vanligt, särskilt vintertid, och då brukar man få hög feber, värk i kroppen och hosta. Barn får ofta feber och utslag, till exempel vid tredagarsfeber. Körtelfeber är en långdragen virussjukdom som förutom att ge feber ofta gör att man får halsont, svullna körtlar och ont i magen. Det är vanligt att man blir trött ganska länge efter en körtelfeber.

Febersjukdomar som orsakas av bakterier

Urinvägsinfektioner orsakas av bakterier och gör att det svider när man kissar. Ibland kan man även få feber. Man kan få bakterieinfektioner i huden som förutom feber också gör att det område som är infekterat blir varmt, rött och gör ont.

Lunginflammation kan orsakas av bakterier och ger ofta både feber och hosta. Bihåleinflammation och öroninflammation är komplikationer som kan uppstå efter en förkylning. Vid könssjukdomar och blindtarmsinflammation kan man förutom feber också ha ont i magen.

Andra orsaker till feber

Förutom bakterier och virus finns det även andra orsaker till att man kan få feber. Inflammationssjukdomar som reumatism kan utöver ledbesvär ge feber, särskilt om man är äldre. Man kan också få feber vid vissa matförgiftningar. En del läkemedel kan också ibland ge feber.

I sällsynta fall kan feber bero på en allvarlig sjukdom. Känner man sig tveksam kan man rådgöra med vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Bäst att ta temperaturen på morgonen

Om man vill mäta sin temperatur bör man göra det när man har vilat minst 30 minuter, till exempel på morgonen innan man går upp. Man kan mäta i ändtarmen, munnen, armhålan eller örat.

Det mest tillförlitliga sättet att mäta temperaturen är att mäta i ändtarmen i en till tre minuter, beroende på termometer. Om man istället mäter i munnen under tungan kan man vänta två minuter, medan om man mäter i armhålan kan man vänta tio minuter. Mätning i örat med en elektronisk termometer tar endast några sekunder.

Vila och extra dryck

I de flesta fall går febern över av sig själv utan att man behöver söka vård eller få någon behandling.

Det är viktigt att dricka lite extra eftersom man förlorar mycket vätska när man svettas. Har man ingen aptit behöver man inte tvinga i sig mat.

Sovrummet får gärna vara svalt, men inte kallt. Det är vanligt att man huttrar och fryser när febern stiger. Då kan man ta på sig extra kläder tills man blir varm, och sedan klä av sig igen.

När man har feber bör man vara hemma från arbetet eller skolan för att låta kroppen vila och återhämta sig. Man ska undvika att anstränga sig fysiskt men man behöver inte ligga till sängs. Det är bra att vara uppe och röra på sig lite grann.

Man ska aldrig träna eller idrotta när man har feber. Vid en kraftig förkylning med feber kan i sällsynta fall virusinfektionen spridas till hjärtmuskeln och leda till hjärtmuskelinflammation, så kallad myokardit. Om man tränar samtidigt kan ansträngningen av hjärtat orsaka rubbningar i hjärtats rytm.

Läs mer: Hjärtmuskelinflammation

Om man känner sig andfådd, trött och orkeslös och har ont i bröstet bör man ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 eller kontakta en vårdcentral. Det är särskilt viktigt om man är ung och inte haft några besvär från hjärtat tidigare.

Feber - vad kan man göra själv?

Receptfri medicin

Om man mår mycket dåligt kan man ta febernedsättande läkemedel, men det är viktigt att inte överdosera dem. Det finns olika receptfria läkemedel som man kan pröva:

  • paracetamol, finns bland annat i Alvedon och Panodil.
  • ibuprofen, finns exempelvis i Ipren och Ibumetin.
  • acetylsalicylsyra, som till exempel finns i Bamyl och Aspirin. Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda acetylsalicylsyra vid feber utan att först ha talat med läkare.

Om man är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör man använda paracetamol istället för ibuprofen, acetylsalicylsyra eller liknande läkemedel, så kallade cox-hämmare.

När ska man söka vård?

De allra flesta som får feber behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv. Det är hur man mår som avgör när man ska söka vård.

Man ska alltid söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om

  • man får feber och svårt att svälja eller andas
  • man får feber och blir stel i nacken
  • det känns som om man håller på att förlora medvetandet
  • ett barn får feberkramp för första gången.

Man bör kontakta en vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 om

  • febern kommer snabbt, är hög och man mår mycket dåligt
  • febern fortsätter att vara hög i fyra, fem dagar utan att det finns någon uppenbar orsak
  • febern först går ner och sedan börjar stiga igen, vilket kan bero på att man har fått en bakterieinfektion som ska behandlas med antibiotika
  • man får ont i magen i samband med febern
  • det är svårt att kissa eller svider när man kissar samtidigt som man har feber.

Olika symtom tyder på olika sjukdomar

När man söker vård gör läkaren en bedömning av vad som har orsakat febern och ger antingen behandling, gör ytterligare undersökningar, eller skriver remiss till en specialistmottagning.

För att kunna ta reda på vad som orsakar febern behöver läkaren veta om man har några andra symtom samtidigt. Läkaren brukar också fråga när febern började, hur hög den har varit och om den har varierat kraftigt med höga febertoppar och frossa.

Man får genomgå en allmän kroppsundersökning som blir mer omfattande om det inte är uppenbart vad som orsakar febern.

Olika behandlingar

Om man har feber får man vanligtvis ta läkemedel som lindrar symtomen. I första hand använder man receptfria febernedsättande medel som också dämpar smärta. Om man har förkylningsfeber kan näsdroppar, nässprej och ibland hostdämpande medicin ha god effekt.

Har man en bakterieinfektion som till exempel halsfluss, lunginflammation eller urinvägsinfektion får man ofta behandling med antibiotika.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-09-29
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Christer Petersson, läkare, specialist i allmänmedicin, Växjö.