Doftöverkänslighet

Skriv ut (ca 6 sidor)

Vid doftöverkänslighet får du besvär som hosta, snuva och rinnande ögon av exempelvis cigarettrök, avgaser, doftande blommor och parfym. Besvären kan bli kraftiga och påverka din vardag i stor utsträckning. Det finns ingen behandling mot doftöverkänslighet, men genom att undvika vissa miljöer kan du minska besvären.

Skriv ut

Symtom på doftöverkänslighet

Symtom på doftöverkänslighet

Vid doftöverkänslighet reagerar du på dofter, lukter och produkter som de flesta tål och inte får problem av. Det kan till exempel vara parfym i olika former, doftande blommor, rengöringsmedel, tvättmedel och nytryckta tidningar. Hur starka symtomen blir varierar person till person.

Symtomen kan likna de som uppstår vid astma och allergi, så som

  • nästäppa eller rinnsnuva
  • nysningar
  • kliande eller rinnande ögon
  • hosta och slembildning
  • heshet och klåda i halsen
  • tryck eller smärta över bröstet
  • en känsla av att det är svårt att andas.

Besvären kan också komma när du anstränger dig, särskilt vid kallt väder. Det beror på att kall luft kan irritera känselnerverna i luftrören.

Ibland kan du få andra symtom som

  • ont i huvudet
  • trötthet
  • svettningar
  • illamående och yrsel
  • svårigheter att koncentrera dig.

Som vid de flesta sjukdomar kan stress och oro förstärka symtomen. Trots att de ibland kan vara ångestladdade är de inte farliga.

Kan börja på flera sätt

Doftöverkänslighet är vanligare hos vuxna än hos barn och ungdomar, men kan utvecklas oavsett ålder. Det är vanligare hos kvinnor än hos män.

Doftöverkänslighet kan börja på olika sätt. Vissa upplever att besvären började efter en kraftig förkylning, andra sätter det i samband med att ha varit i en miljö där det förekommit dofter, kemikalier eller mögel. Men de flesta ser ingen säker orsak eller situation som orsakat doftöverkänsligheten.

Varför man utvecklar doftöverkänslighet är oklart. Därför går det inte att säga vad du kan göra för att undvika att bli doftöverkänslig.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du misstänker att du har doftöverkänslighet kan du försöka undvika produkter, situationer och miljöer som ger dig problem. Vid lindriga besvär kan du

  • avstå från produkter som doftar, till exempel hudlotion och tvättmedel
  • informera familj, vänner och arbetskamrater om vad du inte tål
  • motionera och vistas i naturen
  • undvika starkt doftande miljöer
  • undvika storstäder med mycket avgaser om du ska resa.

Om du har kraftigare besvär kan du behöva göra större förändringar både i vardagslivet och i yrkeslivet. Det kan till exempel vara att

  • helt sluta att använda vissa produkter, även personer i din omgivning kan behöva sluta använda vissa produkter
  • undvika omklädningsrum på badhus
  • tillfälligt flytta om du ska måla om hemma
  • fråga din arbetsgivare om arbetsmiljön kan anpassas eller om du kan arbeta hemifrån. 
Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har doftöverkänslighet och om du har sådana problem att du inte klarar av din vardag.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. På vårdcentralen har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

Du kan alltid ringa 1177 Vårdguiden på telefon 1177 för att få sjukvårdsrådgivning.

Viktigt att förstå

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en tolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns ingen medicinsk behandling som helt tar bort besvären eller botar doftöverkänslighet. Det som kan förebygga eller lindra besvären är att undvika sådana situationer, miljöer och produkter som du reagerar på. Får du andningsbesvär kan en fysioterapeut visa dig rörelser och lära ut andningsteknik som kan lindra besvären. Ett annat namn för fysioterapeut är sjukgymnast.

Några personer kan bli bättre av läkemedel som används vid astma och allergi. Du kan få prova sådana läkemedel, men det är viktigt att utvärdera behandlingsresultatet för att kunna avsluta medicineringen om den inte hjälper.

Fäll ihop

Vad är doftöverkänslighet?

Vad är doftöverkänslighet?

I luftvägarnas slemhinna finns nerver som reagerar på bland annat beröring, temperatur och irriterande ämnen. Vid doftöverkänslighet är nerverna extra känsliga och reagerar på mycket små mängder av ämnen du andas in. Nerverna skickar signaler till hjärnan, vilket leder till att du kan få en hostattack eller andra besvär.

Oklart varför

Det är oklart varför vissa drabbas av doftöverkänslighet. Det kan finnas ärftliga faktorer som bidrar till doftöverkänslighet, men det är inte heller kartlagt. Det är inte heller klarlagt om antalet personer som har doftkänslighet ökar. Däremot får de med besvär en svårare vardag eftersom det finns mer dofter och andra irriterande ämnen i luften än tidigare:

  • Moderna byggnadsmaterial, nya bilar och möbler kan avge kemiska ämnen till luften under lång tid.
  • Fler använder parfymerade produkter dagligen.
  • Fler produkter innehåller olika dofttillsatser, till exempel tvätt- och rengöringsmedel.
  • Fler miljöer är parfymerade, exempelvis hotell och gallerior.

Allt detta kan bidra till att problemen för personer med doftöverkänslighet ökar.

Inte astma eller allergi

Besvären vid doftöverkänslighet beror inte på allergi. Har man en allergi finns så kallade allergiantikroppar i blodet. Vid doftöverkänslighet finns däremot inga sådana allergiantikroppar i blodet.

Besvären beror inte heller på astma. Vid astma är luftvägarnas slemhinnor inflammerade vilket kan leda till kramp i luftrören, något du inte har vid doftöverkänslighet. Däremot kan du ha doftöverkänslighet även om du har astma. Om du har flera sjukdomar samtidigt är det viktigt att reda ut vad som är vad och att behandla astman på effektivaste sätt.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om du är doftöverkänslig liknar dina besvär de man får vid astma eller allergi. Därför undersöks du på samma sätt som vid astma och allergi. Du kan även få fylla i ett frågeformulär som är speciellt framtaget för att se om du har doftöverkänslighet. De flesta undersökningarna kan göras på vårdcentralen. Behöver du göra undersökningar som inte finns där skickar läkaren en remiss till den klinik du behöver komma till. Det kan till exempel vara en allergimottagning.

Lungornas funktion undersöks

För att undersöka lungornas funktion får du göra olika typer av undersökningar. Den enklaste undersökningen är en så kallad PEF-mätning. PEF är en förkortning för Peak Expiratory Flow, vilket betyder mätning av maximalt luftflöde under utandning. Under ett par veckor får du låna hem en PEF-mätare. Du får blåsa i den regelbundet och skriva ner resultatet som PEF-mätaren visar. På så sätt kan läkaren eller sjuksköterskan få ett mått på hur din andningsförmåga varierar under dygnet. Om andningsförmågan varierar mycket kan det vara ett tecken på att du har astma.

På vårdcentralen kan du också undersökas med spirometri. Då får du blåsa i ett munstycke som är kopplat till en apparat som kallas spirometer. Spirometri ger mera detaljerad information om lungornas funktion än PEF-mätaren. Efter en undersökning med spirometri kan du eventuellt få ta astmamedicin under ett par månader, och därefter göra en ny undersökning med spirometri för att se om medicinen haft effekt.

Vid doftöverkänslighet visar båda undersökningarna oftast normala värden och läkemedel har ingen eller väldigt liten effekt. Då kan du få en remiss till en lung- eller allergispecialist för fortsatt utredning.

Du kan också behöva röntga lungorna eller göra ett arbetsprov för att undersöka hjärtats funktion. Läkaren på vårdcentralen skickar då en remiss.

Allergitest

Du kan behöva genomgå en allergiutredning på vårdcentralen eller på en specialistklinik för att utesluta att du har en allergi. De vanligaste undersökningarna är

  • pricktest som testar den allergiska reaktionen i huden
  • blodprov för att se om du har ökat antal allergiantikroppar i blodet.

Har du doftöverkänslighet är pricktesten oftast normala och du har inga allergiantikroppar i blodet.

Metakolintest

För att utesluta att du har astma kan du få göra ett så kallat metakolintest. Metakolin är ett ämne som får luftrören att dra ihop sig. Har du astma är du särskilt känslig för ämnet, däremot inte om du har doftöverkänslighet.

Testet går till så att du får andas in ämnet metakolin i ökande doser. Efter varje dos mäts lungornas funktion med spirometri. Om luftrören drar ihop sig redan vid låga doser av metakolin har du troligtvis astma och inte doftöverkänslighet.

Ett metakolintest tar en till två timmar. När undersökningen är slut kan du få luftrörsvidgande läkemedel om du har svårt att andas.

Undersökningen görs på en allergi- eller lungklinik. Din läkare på vårdcentralen skickar en remiss dit.

Capsaicintest

Capsaicin är ett ämne som finns bland annat i chilifrukt. Det är capsaicinet som gör att chilin smakar starkt och att det hettar i munnen.

De flesta med doftöverkänslighet reagerar med kraftig hosta när de andas in capsaicin och den så kallade hostretbarheten är oftast ökad. Det är känselnerverna i luftrören som har en ökad känslighet för capsaicin. Du påverkas inte lika kraftigt om luftrören är friska, eller om du har en annan luftrörssjukdom, exempelvis astma. Capsaicintestet bygger på just denna ökade känslighet.

Under capsaicintestet får du andas in ånga med olika koncentrationer av capsaicin. Du börjar andas in ånga med en låg koncentration som sedan ökas. På varje koncentrationsnivå räknar sjuksköterskan eller läkaren dina hostningar. Ju fler hostningar desto större sannolikhet att du har doftöverkänslighet. Undersökningen kan ta upp till en och en halv timme.

Innan undersökningen ska du inte

  • använda allergiläkemedel eller luftrörsvidgande läkemedel ett dygn före undersökningen.
  • ha varit förkyld de senaste två veckorna.

Det kan vara obehagligt att andas in ett ämne som du hostar av. Du kan även fortsätta hosta en kort stund efter undersökningen och ha en retningskänsla i luftvägarna under ett par timmar efteråt. Besvären går över av sig själva.

Undersökningen görs på en allergi- eller lungklinik. Din läkare på vårdcentralen skickar en remiss dit.

Efter undersökningarna

Du ska få reda på vem du ska kontakta, och när, för att ta del av svaren efter provtagningarna och undersökningarna. Du ska också få reda på vart du ska vända dig om du blir sämre.

Fäll ihop

Att leva med doftöverkänslighet

Att leva med doftöverkänslighet

Det kan ta lång tid för läkaren att säkerställa att det är doftöverkänslighet du har, och inte andra sjukdomar med liknande besvär. Det kan vara skönt att till slut få veta att dina besvär beror på doftöverkänslighet. En diagnos kan också göra det lättare för omgivningen att förstå och att acceptera doftöverkänsligheten.

Eftersom det inte finns någon medicin som botar eller tar bort besvären består behandlingen till stor del av att undvika miljöer och produkter som gör att du får symtom. Vad och hur mycket du behöver förändra i din vardag beror på hur kraftig doftöverkänslighet du har.

Det kan vara påfrestande med alla förändringar, men de flesta med doftöverkänslighet hittar metoder och ett sätt att leva för att få vardagslivet att fungera.

Berätta för omgivningen

Berätta för dina närmaste och arbetskamrater om din doftöverkänslighet och vad den innebär. Då vet de hur de ska stödja dig och vad de kan göra för att du inte ska få besvär.

Går doftöverkänslighet över?

Det finns ganska liten kunskap om hur doftöverkänslighet utvecklas på längre sikt. Ett par undersökningar visar på att personer med doftöverkänslighet hade kvar problemen efter fem och tio år, men att de flesta levde bra och hanterade sina besvär på ett tillfredsställande sätt. Det fanns också en tendens till att besvären minskade efter pensionering.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-03-26
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Eva Millqvist, läkare, professor, specialist i internmedicin och allergisjukdomar, Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Göteborg