Diabetesretinopati

Skriv ut (ca 4 sidor)

Diabetesretinopati är kärlförändringar i ögats näthinna som orsakas av diabetes. Förändringarna ger till en början inga symtom. Det är därför viktigt för dig som har diabetes att gå på regelbundna ögonkontroller. Då kan förändringar i näthinnan upptäckas i tid och behandlas innan de orsakat synskador. Du kan förebygga diabetesretinopati genom att hålla blodsocker, blodtryck och blodfetter på en bra nivå.

Skriv ut

Om du har högt blodsocker under en längre tid kan det uppstå sjukliga förändringar i de små blodkärlens väggar. När det drabbar blodkärlen i ögats näthinna kallas det diabetesretinopati.

Vid diabetesretinopati försvagas kärlväggarna och det kan läcka blod och vätska ut i näthinnan. Så småningom kan blodkärlen täppas till, vilket innebär att delar av näthinnan inte får tillräcklig syreförsörjning. Syrefattigheten kan leda till att nya blodkärl bildas. De nybildade blodkärlen är tyvärr av dålig kvalité och blöder lätt. Om blödningar och svullnader i ögat drabbar gula fläcken - den centrala delen av näthinnan där seendet är som skarpast - kan synen skadas. Blödningarna kan på sikt även orsaka bindvävsärr på näthinnan. Då ökar risken för näthinneavlossning, som i värsta fall kan leda till blindhet.

Diabetesretinopati leder numera sällan till svåra synskador eftersom patienter med diabetes regelbundet får gå på kontroll för att man i tid ska upptäcka förändringar i näthinnan. Om kontrollen visar att det har uppstått förändringar som hotar synen kan dessa behandlas med laser.

Cirka 35-65 procent av alla personer med diabetes beräknas ha någon form av näthinneförändringar medan 10-35 procent har förändringar som hotar synen.

Symtom vid diabetesretinopati

Symtom vid diabetesretinopati

Diabetesretinopati ger inga symtom förrän sjukdomen påverkar gula fläcken i den centrala delen av näthinnan eller orsakat blödningar i glaskroppen - den geléartade substans som fyller ut ögats bakre kammare. När en synskada väl har uppstått kan den märkas som mörka skuggor över synfältet.

Fäll ihop

Riskfaktorer

Riskfaktorer

Flera faktorer har betydelse för om en person med diabetes ska utveckla diabetesretinopati:

  • hur länge man har haft diabetes - ju längre tid man haft sjukdomen desto större är risken att drabbas av näthinneförändringar
  • dålig inställning av blodsockervärdet
  • högt blodtryck
  • höga blodfettsvärden
  • hormonella förändringar i kroppen, som exempelvis vid graviditet
  • rökning.
Fäll ihop

Förebygg diabetesretinopati

Förebygg diabetesretinopati

Du som har diabetes kan förebygga diabetesretinopati genom att:

  • hålla blodsockervärdet så bra som möjligt
  • se till att blodtryck och blodfetter ligger på en bra nivå
  • gå på regelbundna kontroller då ögonbotten fotograferas. På så sätt kan förändringar som ännu inte givit upphov till några symtom upptäckas och behandlas i tid.
Fäll ihop

Sök vård

Sök vård

Om du drabbas av synstörningar och inte redan har diagnosen retinopati kontaktar du optiker eller vårdcentral för att bli undersökt.

Om du har fått diagnosen diabetesretinopati och har besvär tar du kontakt med din ögonläkare.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Fäll ihop

Undersökning vid diabetesretinopati

Undersökning vid diabetesretinopati

Ögonbottenfotografering innebär att ögonbotten, ögats bakre del där näthinnan sitter, fotograferas med särskild ögonbottenkamera. Genom att jämföra bilder tagna vid olika tidpunkter kan förändringar i näthinnas följas.

Ögonbottenfotografering innebär att en serie bilder tas på ögonbotten. Man sitter i ett mörklagt rum och tittar i ett ögonmikroskop, till vilket en digitalkamera är ansluten. Före undersökningen får man droppar som vidgar pupillerna så att den bakre delan av ögat syns tydligt.

Undersökningen görs av en sköterska och tar fem till tio minuter. Det gör inte ont och är helt ofarligt. Det enda obehagliga är att man kan bli bländad av upprepade blixtar.

Har du diabetes typ 1, som oftast börjar under barn- och ungdomsåren, får du gå på regelbundna kontroller från tio års ålder. Har du diabetes typ 2, som i regel bryter ut senare i livet, bör du undersöka dina ögon när du fått din diabetesdiagnos.

Om undersökningen inte visar på några förändringar i näthinnan får du gå på ny kontroll var tredje år. Vid lindriga förändringar får du gå på årlig kontroll.

Om ögonbottenfotograferingen visar på förändringar i näthinnan som hotar synen kallas du till undersökning av ögonläkare som beslutar om fortsatta kontroller och eventuell behandling.

Du som har diabetes får en remiss till ögonbottenfotografering av din diabetesläkare.
I annat fall görs undersökningen på en ögonmottagning. Även om du som regel blir kallad till undersökning kan det vara bra att själv hålla reda på när det är dags för nästa kontroll.


Fäll ihop

Behandling av diabetesretinopati

Behandling av diabetesretinopati

Laserbehandling

Förändringar i näthinnan behandlas med laser. Först bedövas ögat med ögondroppar. Sedan projiceras en ljusstråle in i ögat, på ögonbotten där näthinnan sitter. Laserstrålen gör små brännskador som täpper till skadade blodkärl och minskar risken att nya kärl bildas. På så sätt kan svullnader försvinna och blödningar upphöra.

Ofta behövs upprepade behandlingar för att man ska få ett stabilt resultat. Målet med laserbehandlingen är att bevara den synförmåga patienten har kvar och bromsa vidare försämringar. Däremot förbättras sällan synskärpan vid laserbehandling.

Laserbehandlingen kan ge biverkningar i form av ökad ljuskänslighet och försämrat mörkerseende och i vissa fall begränsat synfält. Viktigt att komma ihåg är också att sådana besvär kan orsakas av sjukdomen i sig. Biverkningarna kan bli bestående men är sällan svåra.

Injektionsbehandling

Alla förändringar i näthinnan går inte att behandla med laser. I vissa fall är kärlförändringarna i gula fläcken så centralt placerade att lasern i sig riskerar att skada den känsliga gula fläcken. Sedan en tid tillbaka finns en ny lovande behandlingsmetod att minska diabetesrelaterad svullnad i gula fläcken. Det är ett läkemedel som sprutas in i ögat med gles regelbundenhet och som kan hålla svullnad borta, stabilisera och ibland också förbättra synen.

Operation

Nybildade blodkärl i näthinnan kan oftast återbildas eller bromsas med laser, men ibland blöder dessa trots laserbehandling. Många gånger tar kroppen själv hand om blodet men ibland blir blödningen i ögat kvarstående med dålig syn som följd. Då kan man behöva operera bort blodet. Detta sker med en fin mikrokirurgisk teknik där man under mikroskop går in med små instrument i ögat. Det kan göras både i lokalbedövning och i narkos. Skrumpnande kärlnybildningar kan också skapa dragningar inne i ögat och ge upphov till näthinneavlossning. Näthinneavlossning behöver alltid opereras. Det är inte alltid synen återfås helt efter operation, men hos flertalet går det att spara en viss funktion på ögat.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2013-06-07
Skribent:

Anna Hammarström, webbredaktör

Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Urban Eriksson, överläkare, S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm