Bråck på stora kroppspulsådern i magen

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Ett bråck, aneurysm, på stora kroppspulsådern i magen innebär att ett avsnitt av pulsådern vidgas. Det kan göra att kärlväggen försvagas. De flesta som får ett sådant bråck har inga besvär av det, men om bråcket brister är det livshotande eftersom man får inre blödningar.

Riskfaktorer för att få sjukdomen ökar om man

Fler män än kvinnor får pulsåderbråck och sällan före 60 års ålder. Pulsåderbråck är inte en lika vanlig kärlsjukdom som hjärtinfarkt eller stroke.

Att inte röka är särskilt viktigt eftersom det är vanligare att rökare får brustet kroppspulsåderbråck än icke-rökare. Att sluta röka minskar också risken för att ett pulsåderbråck i magen blir större.

I många landsting och regioner kallas alla män vid en viss ålder, oftast vid 65, till en ultraljudsundersökning för att tidigt upptäcka pulsåderbråck i magen.

Symtom

För det mesta kan man inte själv känna ett pulsåderbråck i magen. Men om bråcket växer ovanligt snabbt kan man kanske känna att det gör ont, känns ömt eller pulserar i magen.

När bråcket brister får man ofta plötsligt smärtor i magen eller nedre delen av ryggen. På grund av blödningen från stora kroppspulsådern kan man samtidigt komma i ett chocktillstånd. Då blir man blek, kallsvettig, får hög puls och svimmar kanske.

Behandling

Man kan leva med ett måttligt stort pulsåderbråck i magen utan egentlig risk om det kontrolleras regelbundet. Om bråcket växer i tjocklek till en viss gräns opereras man oftast förebyggande för att undvika en bristning.

Om bråcket brister är det viktigt att snabbt komma till sjukhus och bli opererad.

När ska man söka vård

Om man misstänker att man har bråck på stora kroppspulsådern i magen kan man ringa sjukvårdsupplysningen eller kontakta en vårdcentral.

Man ska ringa 112 om man själv eller någon annan får symtom som skulle kunna bero på brustet pulsåderbråck.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Bilden visar aortan, stora kroppspulsådern.

    Stora kroppspulsådern, aorta, är kroppens största pulsåder. Den leder blodet från hjärtat ut i kroppen.

    Mer information
    Bilden visar aortan, stora kroppspulsådern.

    Stora kroppspulsådern går uppåt från hjärtats vänstra kammare, viker sedan ovanför hjärtat nedåt i en båge åt vänster i bröstkorgen, bakom hjärtat. På sin väg från bröstkorgen ner i buken passerar den bakom magsäcken och bukspottkörteln. Där går den bakom bukhinnan men just framför kotpelaren.
    Där den stora kroppspulsådern passerar genom bukhålan och där bråcket oftast sitter är åderns diameter två till två och en halv centimeter. Den är något bredare hos män än hos kvinnor.

  • Bilden visar ett bråck på stora kroppspulsådern - bukaortaanuerysm

    Ett pulsåderbråck innebär att pulsådern är utvidgad minst en centimeter och utvidgningen kan vara antingen rundad eller mera långsträckt och spolformad.

Bråck på stora kroppspulsådern

Stora kroppspulsådern leder blodet från hjärtat ut i kroppen. Ett bråck på stora kroppspulsådern innebär att ådern utvidgas och tänjs ut. Ett annat ord för bråck är aneurysm och om ådern utvidgas nere i magen, där bråcken oftast sitter, kallas det bukaortaaneurysm. Man kan ha ett sådant bråck länge utan att ha besvär av det. Men pulsåderväggen försvagas av bråcket och om ådern skulle brista riskerar man att få en livshotande blödning.

Fler män än kvinnor får pulsåderbråck och oftast är det män över 60 år, men pulsåderbråck är inte en lika vanlig kärlsjukdom som hjärtinfarkt eller stroke.

Stora kroppspulsådern går bakom magsäcken

Stora kroppspulsådern, aorta, är kroppens största pulsåder. Den leder blodet från hjärtat ut i kroppen. Stora kroppspulsådern går från hjärtat nedåt genom bröstkorgen. Från bröstkorgen ned i buken passerar den bakom magsäcken och levern.

Ut från kroppspulsådern i bröstkorgen ovanför hjärtat går blodkärl till huvud och armar. Längst ned i buken delas stora kroppspulsådern upp i två något smalare pulsådror som leder ned i varsitt benen.

Där den stora kroppspulsådern passerar genom bukhålan och där bråcket oftast sitter, just nedanför där pulsådrorna går till njurarna, är åderns diameter normalt två till två och en halv centimeter. Den är något bredare hos män än hos kvinnor.

Vad är ett pulsåderbråck?

Ett pulsåderbråck innebär att pulsådern är utvidgad minst en centimeter till över tre centimeter i diameter. Utvidgningen kan vara antingen rundad eller mera långsträckt och spolformad. Ådern kan vara uttänjd fyra eller fem gånger sin vanliga bredd. Utvidgningen av ådern beror på att bindväven i åderns yttre och mellersta lager har försvagats.

Ett bråck kan sitta på vilken pulsåder som helst, till exempel på små kärl i hjärnan där det kan orsaka hjärnblödning eller på ett mindre blodkärl i knävecket. På stora kroppspulsådern sitter det oftast i magen och ibland i bröstkorgen.

Orsaken är inte helt klarlagd

Varför man får bråck på stora kroppspulsådern är inte helt klarlagt. Några av de vanligaste riskfaktorerna som kan bidra till bråck på stora kroppspulsådern är

  • rökning
  • ålder, över 60 år för män, över 70 år för kvinnor
  • nära släktingar som har haft bråck på stora kroppspulsådern
  • kärlkramp i hjärtat eller benen
  • högt blodtryck.

Kroppspulsåderbråck kan orsakas av till exempel Marfans syndrom och andra ärftliga sjukdomar som försvagar bindväven i bland annat kärlväggarna, men det är mycket ovanligt. Andra ovanliga orsaker är till exempel en inflammation i blodkärlen som kallas arterit och bakterieinfektioner i kärlväggen.

Vanligare hos män

De flesta som har ett bråck på stora kroppspulsådern i magen får inga besvär av det. Är man under 50 år är kroppspulsåderbråck mycket ovanligt medan omkring två, tre av hundra män i 65-årsåldern har ett bråck på stora kroppspulsådern i magen. Med minskad rökning har förekomsten minskat under de senaste tjugo åren.

Betydligt färre kvinnor än män får kroppspulsåderbråck i magen och dessutom först vid en väsentligt högre ålder, över 70 år. Risken för bristning är däremot något högre än hos män. Bråck på stora kroppspulsådern i magen är inte en lika vanlig hjärt-kärlsjukdom som kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.

Rökning ökar risken stort

Att inte röka är speciellt viktigt eftersom det är två till tre gånger vanligare att rökare får brustet kroppspulsåderbråck än icke-rökare. Har man dessutom sjukdomen i släkten finns det ännu större anledning att inte röka. Om man röker och har ett bråck på stora kroppspulsådern i magen kan man minska risken att det blir större genom att sluta röka.

Operation förebygger bristning

Vanligtvis brister inte ett bråck på stora kroppspulsådern i magen. Det utvidgas oftast i långsam takt och har man ett bråck brukar man få gå på regelbundna kontroller då läkaren mäter utvidgningen.

Men om bråckets diameter överstiger fem och en halv centimeter för män och fem centimeter för kvinnor brukar läkaren oftast föreslå en förebyggande operation för att undvika en bristning som kan orsaka en livshotande inre blödning.

Om ett pulsåderbråck brister

Om bråcket brister är det mycket viktigt att snabbt komma till sjukhus och bli opererad. Bristningar är livshotande eftersom man får inre blödningar. Om man snabbt kommer till sjukhus ökar chanserna att överleva betydligt, ändå överlever färre än hälften av dem som får en bråckbristning på stora kroppspulsådern utanför ett sjukhus.

Läs mer: Hjärta och blodomlopp

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Oftast inga symtom

Man kan ha ett bråck på stora kroppspulsådern i magen länge utan att ha något besvär av det. Men om bråcket växer ovanligt snabbt kan ett symtom vara att det gör ont eller känns ömt i magen. Man kan också känna att det pulserar i magen mer än vanligt, det kan kännas som att hjärtat sitter i magen i stället för i bröstet.

Oftast kan man inte själv känna ett bråck i magen. Är man smal kan man känna kroppspulsådern pulsera om man trycker på magen. Det behöver inte betyda att man har bråck utan bara att man känner den friska kroppspulsådern pulsera.

Bråck kan upptäckas vid en läkarundersökning

Ett bråck på stora kroppspulsådern kan upptäckas till exempel när en läkare på vårdcentral undersöker magen för att den ömmar eller om en läkare gör en kroppsundersökning eller beställer en röntgenundersökning av något annat skäl.

Vid en kroppsundersökning trycker och klämmer läkaren med bägge händerna på magen för att känna om den är öm, hård eller mjuk. Undersökningen görs om man själv söker vård för ont i magen, men ingår även som en del av den kroppsundersökning som görs om man till exempel blir inlagd på en medicin- eller kirurgklinik.

Någon gång kan läkaren upptäcka ett bråck på stora kroppspulsådern genom att känna en pulserande bula mitt i magen, ovanför naveln. Själv kan man oftast inte känna bulan. Om man är överviktig kan det även för en läkare vara svårt att känna den pulserande bulan.

Ofta görs en ultraljudsundersökning

För att veta säkert om det är ett bråck på stora kroppspulsådern i magen brukar läkaren göra en ultraljudsundersökning som är enkel och inte gör ont.

Med undersökningens hjälp hittas ett bråck lätt och det är enkelt att mäta pulsåderbråckets utvidgning. Bredden är det som säger mest om risken för en bristning.

Även om läkaren bedömer att det inte är någon risk att bråcket brister inom den närmaste tiden behöver man undersökas varje halv- eller helår med ultraljud eller röntgen. Det är för att kontrollera om bråcket växer. Om vidgningen är liten kan man tryggt vänta två eller till och med fem år med en ny ultraljudsundersökning.  Varje enhet som undersöker kroppspulsådern har rutiner för hur ofta kontrollerna bör göras.

De flesta bråck ökar sakta i storlek, med mellan en till fem millimeter per år. Hastigheten beror på bråckets diameter, ju större bråck desto högre hastighet. Efter att ett kroppspulsåderbråck hittats i magen kan det därför dröja flera år innan man behöver genomgå en operation.

65-åriga män erbjuds undersökning

I de flesta landsting erbjuds alla män som är 65 år en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern i magen. I några landsting får även äldre män en kallelse.

Undersökningen görs med ultraljud, är helt smärtfri och tar cirka fem minuter. Man får direkt besked om storleken på ådern är normal eller inte. Om det finns ett bråck på kroppspulsådern får man träffa en sjuksköterska eller läkare för att diskutera kontroller eller den behandling som kan behövas.

Om bråcket brister

Om bråcket brister får man ofta plötsligt smärtor i magen eller i nedre delen av ryggen. På grund av blödningen från stora kroppspulsådern kommer man samtidigt i ett chocktillstånd. Man blir blek och kallsvettig, får hög puls och blodtrycksfall. Blodtrycksfallet gör att man känner sig trött och yr och man kan svimma.

Man ska alltid genast ringa 112 om man själv eller någon i ens närhet får symtom som skulle kunna bero på ett brustet pulsåderbråck.

Läs mer: Ultraljudsundersökning

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

När ska man söka vård?

Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om man själv eller någon i ens närhet plötsligt får smärtor i magen eller i ryggens nedre del samtidigt som man blir blek, kallsvettig och får hög puls.

Känns det ömt i magen kan man gå till en läkare på en vårdcentral. Läkaren gör då en undersökning och misstänks ett kroppspulsåderbråck i magen kan man få remiss för en ultraljudsundersökning.

Regelbundna kontroller

Visar det sig att man har ett kroppspulsåderbråck i magen men att utvidgningen inte är så stor får man gå på regelbundna kontroller och mäta bråckets storlek. Kontrollerna görs med ultraljud eller röntgen i intervaller på mellan ett halvt till ett år.

Visar det sig att bråcket är större än fyra och en halv centimeter i diameter får man en remiss till en specialist för en kärlkirurgisk bedömning.

Operation eller inte

För män går en viktig gräns när bråcket blivit vidgat till fem och en halv centimeter på bredden. För kvinnor är gränsen ungefär fem centimeter. Om utvidgningen är mindre är risken för bristning liten och bråcket brukar inte opereras. men man fortsätter med regelbundna kontroller. Om man opererar ett litet pulsåderbråck är risken med en operation  större än risken med att ha kvar bråcket.

Beslut om förebyggande operation

Om läkaren bedömer att det vore bra med en förebyggande operation bestämmer man det tillsammans. En operation kan vara riskfylld i sig och man kan känna sig tveksam inför beslutet. Det är därför viktigt att man frågar sin läkare hur stor risken är att bråcket brister om man inte opererar det. Man kan också be att få betänketid för att i lugn och ro tänka över saken och diskutera med sina anhöriga.

Det är bra att ha med sig en anhörig eller nära vän vid samtalen med läkaren. Man ska inte tveka att ställa så många frågor man behöver. Några av de viktigaste kan vara:

  • Hur stort är mitt pulsåderbråck just nu?
  • Hur stor är risken för livshotande bristning om man inte opererar?
  • Om operation är aktuell, vilken typ av operation rekommenderar läkaren och hur stor är risken att man inte överlever en sådan operation?
  • Vilka typer av komplikationer kan en sådan operation innebära och hur stora bedöms riskerna för dessa vara i just mitt fall?

Av alla som opereras för pulsåderbråck i Sverige överlever mer än 98 procent . Resultaten är ännu bättre om pulsåderbråcket som opereras har upptäckts i samband med att man har gått igenom en ultraljudsundersökning.  Om man däremot är mycket gammal och kanske har andra allvarliga sjukdomar händer det att man i samråd med läkaren väljer att helt avstå både från operation och fortsatta kontroller av pulsåderbråcket. En förutsättning för det är att det vid en kontroll inte finns något som tyder på att bråcket växer snabbt eller att det snart kommer att brista.

Ytterligare undersökningar före operation

Före en operation kompletteras vanligen ultraljudsundersökningen med datortomografi eller magnetkameraundersökning. Det görs för att bråckets utseende och utbredning ska kunna bestämmas mer exakt.

Före operationen kan man få genomgå ännu fler undersökningar. Det är oftast fråga om de undersökningar som alltid görs inför en större operation. Det kan vara en hjärtundersökning med EKG, en hjärt-lungröntgen och blodprover, ibland också ultraljudsundersökning av hjärtat.

Operation via ljumsken

Förr gjordes både akuta operationer efter en bristning och förebyggande operationer av pulsåderbråck som en öppen operation via ett stort snitt i buken. Numera görs drygt hälften av operationerna som en så kallad endovaskulär operation. Det är ett betydligt mindre ingrepp då man oftast bara behöver lokalbedövning. Endovaskulär operation används oftast förebyggande, men ibland även vid akuta operationer.

Endovaskulär betyder inuti ådern och syftar på att ett konstgjort blodkärl fästs inuti den stora kroppspulsådern där bråcket sitter. Det är inte alla gånger metoden passar, till exempel om bråcket ligger för långt upp i magen.

Operationen börjar med att ett litet snitt görs i ljumsken och sedan förs den konstgjorda ådern in i kärlet, hoppressat i en hylsa. Till sin hjälp har läkarna en röntgenkamera kopplad till en skärm. Genom att följa bilderna på skärmen kan läkaren avgöra när den konstgjorda ådern hamnat rätt. Då utvidgas den inuti bråcket och med ett slags metallfjädrar tätas det konstgjorda kärlet upp- och nedtill. Det nya konstgjorda kärlet hamnar på detta sätt inuti det gamla vidgade kärlet, som en förstärkning, som får sitta kvar.

Denna metod innebär mindre antal komplikationer efter operationen eftersom man snabbt är på benen och har mindre ont efteråt. Vanligtvis kan man lämna sjukhuset efter en till två dagar. Någon vecka efter operationen kan man vara i gång som vanligt.

Öppen operation

En så kallad öppen operation görs fortfarande, speciellt vid akuta bristningar. Det kallas öppen operation eftersom läkaren opererar genom en stor öppning i magen. Man blir sövd med narkos inför operationen. Tarmarna förs undan så att stora kroppspulsådern kan opereras. Det är ett stort ingrepp där den vidgade pulsådern ersätts med en konstgjord åder, en så kallad graft.

Bråckets väggar finns kvar efter operationen, men blodet går nu i stället i den konstgjorda ådern. Den nya ådern sys ihop med stora kroppspulsådern ovanför och nedanför utvidgningen.

De allra flesta går igenom operationen utan komplikationer och kan lämna sjukhuset efter en vecka. Man blir trött ett tag efteråt men man bör gå upp och hålla sig i rörelse så mycket som möjligt för att motverka blodpropp och lunginflammation. Stygnen i huden tas bort efter cirka två veckor och man brukar vara fullt återställd efter några veckor.

Denna större operation innebär en något större risk för komplikationer efter operationen. Den är dock mer långsiktigt hållbar än den endovaskulära operationen och erbjuds därför ofta till yngre patienten med friskt hjärta och friska lungor.

Risker med operationen

Det är vid en akut operation man löper störst risk att få komplikationer. Är det en förebyggande operation är risken liten. De komplikationer man kan få är till exempel hjärtinfarkt, lunginflammation, blodpropp i framför allt benen men även i lungorna och blödningar och infektioner i operationsområdet. Det är komplikationer som kan inträffa efter alla större operationer särskilt om man är lite äldre.

Risken för tidiga komplikationer är mindre om man opereras med den endovaskulära metoden än med den öppna operationen. Men en komplikation på längre sikt med den endovaskulära metoden är att den konstgjorda ådern kan börja läcka vid fästpunkterna, vilket kan leda till att pulsåderbråcket brister efter operationen. Den risken finns inte efter en öppen operation, och förklarar varför den öppna metoden fortfarande används. För att i tid kunna upptäcka om det börjar läcka vid något av fästena måste man bli undersökt med röntgen eller ultraljud ungefär en gång per år livet ut.

Efter en operation kan man oftast återgå till ett vanligt liv. Risken för ny bristning eller stor läckageblödning är liten.

Medicin i förebyggande syfte

Om man är äldre och opererad för bråck på stora kroppspulsådern i magen eller om man har ett bråck som inte är så stort att det behöver opereras riskerar man att få andra kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Beroende på vilka sjukdomar man riskerar att få kan man behöva medicin för att förebygga dessa sjukdomar.

Ofta får man blodtryckssänkande medicin, men man kan även få kolesterolsänkande medicin eller medicin som förebygger blodpropp.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-04-30
Skribent:

Anders Hernborg, specialist i internmedicin och allmänmedicin, Halmstad.

Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Martin Björck, läkare, professor i kärlkirurgi, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge