Ankyloserande spondylit - Bechterews sjukdom

Skriv ut (ca 12 sidor)

Bechterews sjukdom beror på inflammation, framför allt i muskelfästena och lederna. Du får ont, blir trött och stel. Smärtan kommer och går i perioder, oftast tätare i början. Sjukdomen kan inte botas, men med behandling kan den lindras och hejdas.

Skriv ut

Orsaken till sjukdomen är okänd men risken att få den ökar om du har en nära släkting med Bechterews sjukdom. Oftast blir du sjuk innan du fyllt 40 år. Andra namn för Bechterews sjukdom är pelvospondylit och ankyloserande spondylit.

Symtom

Symtom

Det är vanligt att få följande symtom:

  • Du får en smygande, dov värk i nedre delen av ryggen och i skinkorna under flera veckor, ibland månader. Många gånger byter smärtan plats mellan höger och vänster skinka. Det kan vara svårt att avgöra exakt var smärtan sitter.
  • Du får inflammation i bäckenet, höfterna, axlarna och käklederna. Ibland kan även ögonen bli inflammerade. Då blir de bland annat röda, gör ont och synen blir dimmig.
  • Du känner dig ovanligt trött. Att ha ont på natten gör att du sover dåligt, får en störd sömnrytm och blir trött. Men tröttheten beror också på att du har en pågående inflammation i kroppen.
  • Du känner dig allmänt sjuk. Du kan tappa matlusten, gå ner lite i vikt, må illa eller ha låg feber. Sådana allmänna symtom är speciellt vanliga när barn får Bechterews sjukdom.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du har haft en molande värk i nedre delen av ryggen och i skinkorna under en längre tid och utan förklarlig orsak ska du kontakta en läkare på vårdcentral.

Om det behövs skriver läkaren sedan remiss till en reumatolog för diagnostik och råd om behandling. Ofta finns reumatologiska team tillgängliga med både läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator på sjukhusens reumatologmottagningar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

 Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

För att läkaren ska kunna ställa diagnos är det viktigt att du förklarar hur det gör ont, när smärtan började och om den har förflyttat sig mellan olika sidor av kroppen. Läkaren frågar om det gör ont när du sitter eller ligger och om det blir bättre om du rör dig. Läkaren undersöker också ryggen, lederna, huden och ögonen.

Blodprover

Du får även lämna blodprover för att mäta värdet av sänkan och CRP. Värdena speglar graden av inflammation i kroppen.  Är sjukdomsaktiviteten hög är sänkan och CRP för det mesta också högre än den ska vara. Men ofta visar dessa prover vanliga värden trots att du har sjukdomen. 

I vissa fall kan inflammationen orsaka blodbrist, det vill säga för lite röda blodkroppar i blodet. Därför tas även prover för att bestämma blodvärdet. Blodbrist eller lågt antal röda blodkroppar mäts som hemoglobinhalten, Hb, i blodet. Du får även lämna urinprov och prover för levervärden och njurvärden.

Det finns inget speciellt prov som kan tas för att ta reda på om du har Bechterews sjukdom. Diagnosen grundas på läkarens samlade bedömning av de besvär du har och på vad de olika undersökningarna och proverna har visat.

Röntgen- och bildundersökningar

På röntgenbilder kan läkaren se förändringar vid senornas fästen till skelettet och på kotornas benkroppar. Efter en tids sjukdom kan det bildas överbryggande ben mellan kotorna. Tidigt i sjukdomsförloppet kan det vara svårt att se sådana förändringar.

Om du får brott på en kota beror det oftast på att du lider av benskörhet. Du kan därför få gå igenom en så kallad bentäthetsmätning, även kallad DEXA. Du sitter eller ligger ner under röntgenundersökningen som tar cirka 20 minuter. En mycket svag röntgenstråle skickas genom det ben som ska undersökas till exempel i ryggen eller höften. Undersökningen känns inte och de flesta brukar inte uppleva den som obehaglig.

Magnetkameraundersökning, MR, är en känsligare undersökningsmetod än vanlig skelettröntgen. Därför används ibland magnetkamera för att hitta förändringar i muskelfästen och leder tidigt i sjukdomsförloppet.

Har du besvär från hjärtat kan du undersökas med ultraljud.

Viktigt att få preliminär diagnos

Det kan vara svårt för läkaren att tidigt ställa diagnosen Bechterews sjukdom. Ofta syns det inte någonting på röntgenbilder av rygg och bäckenleder i början av sjukdomen.

Om mycket ändå talar för att det är fråga om Bechterews sjukdom är det viktigt att läkaren ställer en preliminär diagnos. Då kan du snabbt inleda fysisk träning för att förhindra att leder och ledband omvandlas till ben

Feldiagnoser

Ibland är symtomen diffusa och svåra att förstå. Det kan ibland leda till att du får fel diagnos som till exempel ischias, ryggskott, ledgångsreumatism eller fibromyalgi.

Att få ett sjukdomsbesked

Det kan kännas både skönt och svårt att få veta att du har Bechterews sjukdom. Skönt, för att du äntligen får en förklaring till de besvär som ofta funnits flera år. Svårt, därför att du får veta att du har en kronisk sjukdom som kan förvärras med åren. Att få rätt diagnos är viktigt eftersom det är grunden för att få rätt behandling.

För att få förståelse för smärtan, stelheten och tröttheten som sjukdomen ger, är det viktigt att berätta för anhöriga, nära vänner, arbetskamrater och chefer om sjukdomen och den minskning av prestationsförmågan som ofta följer med sjukdomen. Det är olika från person till person om du behöver vara sjukskriven.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

När du får Bechterews sjukdom är det viktigt att snabbt komma igång med behandling för att motverka broskpåverkan, helst innan den alls har börjat. Med rätt diagnos och råd om träning kan mycket av smärtan och stelheten förhindras. I början av sjukdomen kan du ha mest besvär från musklerna, på grund av muskelkramper eller överansträngning av musklerna. Det betyder att både medicinering och träning kan ge stora förbättringar.

Ofta får du gå i sjukgymnastik och få olika läkemedel som hjälper mot smärtan och inflammationen. Du kan få Bechterews sjukdom i små leder, till exempel i tår eller fingrar. Speciellt för Bechterews sjukdom är att du också kan få inflammation och ont i den så kallade sakroiliakaleden i höftbenet. En kortisoninjektion i leden kan då ge långvarig lindring av symtomen.

Är sjukdomen så svår att en led har skadats kan den behöva bytas ut genom en operation.

Viktigt med stabil vårdkontakt

Om du har en stabil kontakt med vården är möjligheterna mycket goda att du kan undvika långvarig smärta och stelhet. Men effekterna av olika behandlingar varierar mycket från person till person.

Motion hjälper mot smärta och stelhet

Du kan vårda dig själv genom att röra på dig. Du kan till exempel ta promenader eller gymnastisera. Det bästa är om du kan göra det varje dag. Daglig motion hjälper både mot smärtan och mot stelheten. Att duscha eller bada varmt kan också lindra smärtan och stelheten.

Att hålla i gång kroppen kan vara svårt när du har ont, men det finns sätt som brukar fungera som till exempel träning i varmvattenbassäng, promenader, cykling och andra typer av lugn motion. Smärtlindrande medicinering kan också underlätta träningen. Var och en bör i samråd med fysioterapeut hitta lämpliga sätt att röra på sig.

Sjukgymnastik för att lindra smärta och förhindra stelhet

Det är lättare att lindra smärta tidigt i sjukdomsförloppet än senare.

Olika slags sjukgymnastik kan minska smärtan och öka rörligheten. Det gäller till exempel exempel akupunktur, massage eller träning i varmvattenbassäng. Även värme, rörelse, beröring och nervstimulering ger smärtlindring.

Sjukgymnastik med fysisk träning kan också förhindra att leder och muskelfästen stelnar och omvandlas till ben.

Behandling med läkemedel

Du kan också få behandling med smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel. Är sjukdomen lindrig eller bara måttligt aktiv räcker oftast antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel tillsammans med sjukgymnastik och egen träning.

Är sjukdomen mer aktiv används oftast starkare läkemedel som kan bromsa ledinflammationen och som innehåller metotrexat, sulfalazin och kortison.

Läkemedel

De läkemedel som kan används vid Bechterews sjukdom är

  • smärtstillande läkemedel
  • antiinflammatoriska läkemedel
  • antireumatiska läkemedel
  • biologiska läkemedel
  • kortison.

Smärtstillande läkemedel

Vilka smärtstillande läkemedel du får beror på vilken sorts smärta du har.

Mot smärta från skadade leder, ligament eller muskler används smärtstillande läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol, som sällan ger biverkningar om det tas i rätt dos.

Långvarig smärta, där sjukdomen lett till att kroppen fått skador som inte längre går att reparera, kan kräva mer intensiv smärtlindring. Då kan du till exempel få morfinliknande smärthämmande läkemedel.

Antiinflammatoriska läkemedel

För att minska smärta och inflammation används antiinflammatoriska läkemedel, så kallade cox-hämmare eller NSAID. De används framför allt när du har inflammation i rörelseapparaten, till exempel i leder eller senskidor. Exempel på NSAID är läkemedlen Naproxen och Celecoxib. Läkemedlen lindrar symtomen, men hindrar inte själva sjukdomen.

En biverkning av läkemedlen är att de kan irritera magslemhinnan och ge magont. Du kan också få magsår eller blödande magsår. Det går att kombinera läkemedlen med andra läkemedel som skyddar slemhinnan i magen, till exempel Omeprazol.

Tar du ett långverkande antiinflammatoriskt läkemedel på kvällen brukar du få mindre ont på natten, bättre nattsömn och mindre morgonstelhet. Har du mer periodvis och kortvarig smärta kan det vara bättre att ta något mer snabbverkande.

Har du någon hjärtsjukdom, njursjukdom eller allergi av något slag ska du vara väldigt försiktig med antiinflammatoriska läkemedel. Rådgör med din läkare innan du börjar ta läkemedlen.

Du bör inte använda NSAID när du är gravid, särskilt inte under de tre sista månaderna av graviditeten när prostaglandin är viktigt för utvecklingen av fostrets hjärta och blodkärl. Om du använder NSAID i början av graviditeten bör du alltid rådgöra med läkare och välja ett beprövat medel. NSAID kan också göra det svårare för kvinnor att bli gravida.

Du ska rådgöra med läkare om du behöver använda NSAID när du ammar. De flesta antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedlen passerar över i modersmjölken, men om du följer doseringsanvisningarna är det liten risk att barnet påverkas,

Antireumatiska läkemedel

När du har Bechterews sjukdom är det vanligt att du får läkemedel som hejdar förloppet, så kallade antireumatiska läkemedel.

När du har Bechterews sjukdom med inflammation i andra leder än i ryggen, som till exempel höft-, axel, eller knäleder, är det vanligt att du får börja med läkemedlet Salazopyrin som innehåller det verksamma ämnet sulfalzalasin. Den vanligaste biverkningen är påverkan på mag-tarmfunktionen som orsakar illamående eller ont i magen. Överkänslighetsreaktioner i huden förekommer också.

Om sjukdomen är begränsad till ryggraden finns inga säkra bevis för att sjukdomen skulle bromsas av läkemedlet. I dessa fall bör du i första hand använda antiinflammatoriska läkemedel och träna för att förhindra att du blir stel i ryggen.

Methotrexate används ibland vid behandling av Betcherews sjukdom, men det finns inga bevis för att läkemedlet påverkar sjukdomsförloppet.

Biologiska läkemedel

Under senare år har en ny grupp läkemedel tillkommit. De är ofta framställda i cellkulturer och kallas därför biologiska. Läkemedlen tillverkas av levande celler eller vävnad och är ofta kopior av ämnen som finns i kroppen. Biologiska läkemedel kan du få pröva när övriga behandlingar inte fungerat.

De läkemedel som används för behandling av Bechterews sjukdom är Infliximab, Etanercept, Adalimumab, Golimumab, Certolizumabpegol och Sekukinumab. Du kan få läkemedlen i kombination med andra antireumatiska läkemedel. Du får dem antingen som dropp eller som en spruta under huden. De här läkemedlen har för många patienter inneburit en väsentligt förbättrad sjukdomskontroll och ökad livskvalitet.

Om sjukdomen är begränsad till ryggraden finns inga säkra bevis för att sjukdomen skulle bromsas av de här läkemedlen.

Kortison

Kortison har en kraftigt inflammationsdämpande effekt och kan dämpa inflammation i nästan alla organ i kroppen. Eftersom du får biverkningar av höga doser av kortison är det bra om det räcker med en låg dos under en kortare tid. En kortvarig behandlingskur på en till tre veckor kan ibland vara det som gör att du kommer upp ur sängen och kan börja träna.

Vanliga biverkningar av höga doser kortison under lång tid är bland andra viktuppgång, tunn skör hud och benskörhet.

Om du har Bechterews sjukdom finns en ökad risk för benskörhet. Därför brukar du få extra kalk och D-vitamin redan när du börjar en kortisonbehandling som förväntas pågå under en längre tid. Om du trots detta får benskörhet kan du få behandling med läkemedel med bisfosfonater som bromsar bennedbrytningen.

Kortison direkt i leden ger inga biverkningar

En viktig och skonsam behandlingsmetod av inflammation i en yttre led, som till exempel en höft- knä- eller axelled, är att få en spruta med kortison direkt i den led du har besvär av. Det ger snabb lindring av inflammationen utan att påverka resten av kroppen.

Efter att till exempel en knäled behandlats med kortisonspruta kan du ofta gå utan smärta redan ett dygn senare. Det kan vara ett sätt att komma igång med promenader och sjukgymnastik igen.

Olika specialister behandlar

När du har Bechterews sjukdom kontrolleras du av specialister i allmänmedicin, reumatologi och invärtesmedicin. Vem som ska behandla sjukdomen avgörs i första hand av hur svår sjukdomen är och vilka läkemedel som krävs för att få bättre sjukdomskontroll.

Många gånger kan behandlingen skötas av läkare på vårdcentral efter att diagnosen är ställd och behandlingsformen bestämd.

Vård om du blir svårt sjuk

Långvarig smärta, där sjukdomen lett till att kroppen fått skador som inte längre går att reparera, kan kräva intensiv smärtlindrande behandling. På många sjukhus finns speciella smärtgrupper att tillgå när smärtan blir svår och långvarig.

Smärtgrupperna kan bestå av läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kuratorer som är specialutbildade i smärtbehandling.

En sådan långvarig smärta kan till exempel bero på att sjukdomen orsakat en skada i en höftled. Rådfråga din läkare om leden är så skadad att den bör bytas ut.

En ortoped avgör sedan om en ledprotesoperation är möjlig och om den skulle ge bättre funktion och dämpa smärtan. En höftledsoperation kan till exempel göra att du får tillbaka funktioner som tidigare försvunnit. Vid en höftledsoperation ersätts en stel och ständigt smärtande höftled mot en konstgjord led, en så kallad protes.

Även knä- och axelleder kan bytas ut genom operation. Leden ersätts då med en protes. Det är något vanligare med knäproteser än axelproteser.

Har du fått en svår felställning i ryggen kan det i vissa fall vara aktuellt med en ryggoperation, en så kallad korrigerande osteotomi. Det innebär att en liten kil i ryggraden sågas ut, sedan rätas ryggraden upp och stabiliseras med hjälp av metallstag eller en platta med skruvar.

Om du har svåra besvär från övre delen av ryggraden kan en stabiliserande operation bli aktuell.

Andra behandlingsmetoder – alternativ behandling

Det finns många alternativa behandlingssätt för reumatiska sjukdomar. Några av dem är dokumenterade, vilket betyder att det finns vetenskapligt stöd för att de kan påverka symtomen vid reumatiska sjukdomar. Andra behandlingssätt saknar vetenskaplig dokumentation och bör tills vidare betraktas med viss skepsis.

Bechterews sjukdom och graviditet

De flesta kvinnor med Bechterews sjukdom kan bli gravida. Risken för barnlöshet hos kvinnor med Bechterews sjukdom är inte större än hos friska kvinnor. Ibland kan symtomen och inflammationen till och med lindras under en graviditet.

I de allra flesta fall kan du också föda på ett naturligt sätt. Men i vissa fall, till exempel om bäckenets anatomi förändrats på grund av sjukdomen, kan det vara nödvändigt med kejsarsnitt.

Läkemedel och graviditet

Eftersom läkemedlen du behandlas med påverkar fostret bör du planera graviditeten noggrant tillsammans med din läkare.

Du ska vara försiktig med läkemedel som innehåller sulfasalazin. Tillsammans med läkaren bör du göra en avvägning mellan hur viktigt läkemedlet är för sjukdomen och de eventuella biverkningar som läkemedlet kan ge i samband med graviditet.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID, är inte lämpliga att använda under graviditet. Under de första sex månaderna av graviditeten bör du inte använda läkemedlen utan att först ha rådgjort med läkare. Det finns en risk för att fostret kan påverkas negativt. Under de tre sista månaderna ska du inte använda NSAID alls. Läkemedlen kan allvarligt påverka fostret, förlänga värkarbetet, fördröja förlossningen och göra att du blöder mer. Har du tagit en enstaka dos under graviditeten behöver du inte vara orolig. Det är framför allt upprepad användning som ska undvikas. Alla smärtstillande läkemedel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barn som ammas.

Ibland behöver du ta kortison under en graviditet för att den ska fortlöpa som den ska och att inte den egna sjukdomen ska förvärras. Kortisondosen hålls så låg som möjligt men bestäms av hur aktiv sjukdomen är.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Bechterews sjukdom är en kronisk inflammationssjukdom. Du kan få inflammationen i olika vävnader som ledband, muskelfästen och leder. Det vanligaste är att du får Bechterews sjukdom i ryggraden. Då sitter inflammationen framför allt i de längsgående ledbanden men kan också sitta i de små lederna mellan kotorna.

Sjukdomen börjar ofta med en smygande värk i nedre delen av ryggen eller i skinkorna, särskilt på morgonen. Efter något år med sjukdomen blir värken mer ihållande och i sena stadier av sjukdomen kan de inflammerade vävnaderna ombildas till ben. Det kan leda till stelhet och långvarig smärta.

Det går inte att bota sjukdomen, men smärtan och stelheten kan både lindras och förhindras med hjälp av läkemedel och fysisk träning, särskilt i ett tidigt skede av sjukdomen. Därför är det viktigt att du får diagnosen så tidigt som möjligt.

Bechterews sjukdom tillhör en grupp av de reumatiska sjukdomarna, spondartriterna, som man kan få i leder och muskelfästen. Till spondartritgruppens sjukdomar räknas bland annat Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, och ledsjukdomar som är förknippade med inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel Crohns sjukdom och reaktiv artrit.

Orsaken är inte känd

Det är ett samspel mellan ärftliga anlag och miljöfaktorer som avgör om du får Bechterews sjukdom.

Orsakerna till sjukdomen är inte kända, men av någon anledning uppstår inflammation i vissa vävnader i kroppen, till exempel muskelfästen och leder. I de inflammerade vävnaderna samlas stora mängder vita blodkroppar som bildar olika inflammatoriska ämnen. Det gör att du blir trött, får ont och blir stel, dessutom kan de inflammerade vävnaderna retas eller brytas ned.

Rökning räknas som en ökad risk för att få Bechterews sjukdom. En annan risk är om du utsätts för kiseldamm, till exempel om du arbetar som gruvarbetare eller krukmakare.

Sjukdomen är ofta ärftlig

Om någon av föräldrarna har Bechterews sjukdom är det större risk än annars att själv få den. Ett barn av tio som har en sjuk förälder får sjukdomen.

Vanligare bland yngre män

Bechterews sjukdom är mer än dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor, och det är framför allt yngre män som blir sjuka. Oftast blir du sjuk innan du fyllt 40 år, men sjukdomen kan debutera även när du är äldre. I Sverige har drygt 40 000 Bechterews sjukdom. Det finns också en speciell och mycket ovanlig form av Bechterews sjukdom som barn kan få.

Rökning ökar risken att bli sjuk

Det finns ingenting att göra för att säkert undvika sjukdomen, och det går inte att ta reda på om du kommer att få sjukdomen. Men ett sätt att minska risken för insjuknande är att inte röka.

Om sjukdomen blir svårare

Sjukdomen yttrar sig mycket olika hos olika personer. Oftast är sjukdomsförloppet lindrigt och de flesta kan fortsätta med sitt vanliga arbete och sina fritidssysselsättningar.

I ovanliga fall kan sjukdomen vara besvärligare och snabbt göra att vardagliga rörelser blir svåra att utföra. Det gäller framför allt om du tidigt får inflammation i höfterna, om du har dålig effekt av vissa antiinflammatoriska läkemedel och om du får dålig rörlighet i den nedre delen av ryggen, den så kallade ländryggen.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Bechterews sjukdom hör till en grupp av de reumatiska sjukdomarna som på medicinskt fackspråk kallas för spondartritsjukdomar. Spondartrit är ett samlingsnamn för flera olika inflammationstillstånd som ger värk och stelhet i leder, muskler, muskelfästen och i ryggraden.

Ordet spondartrit kommer från de grekiska termerna artrit som betyder ledinflammation och spondylos, kota.

Andra sjukdomar som också hör till spondartritsjukdomarna är psoriasisartrit, reaktiv artrit och artrit associerad till inflammatorisk tarmsjukdom.

Psoriasisartrit är en sjukdom som både ger inflammation i lederna och psoriasisförändringar i hud och på naglar. Ledbesvären kan komma både före och efter hudförändringarna. Reaktiv artrit är en ledinflammation som kan utvecklas efter en infektion, till exempel efter en salmonellainfektion. I samband med en inflammationssjukdom i tarmen, till exempel ulcerös kolit, kan man också få inflammation i lederna - artrit associerad till inflammatorisk tarmsjukdom.

De olika sjukdomarna har många likheter i hur de ger sig tillkänna och vad de beror på. Motsvarande sjukdomar kan också drabba barn och räknas då till de barnreumatiska sjukdomarna.

HLA-B27

Nio av tio personer som har Bechterews sjukdom har arvsanlag, gener, för en speciell vävnadstyp som kallas för HLA-B27.

Det innebär att de flesta av kroppens celler bär en liten proteinmolekyl på ytan, HLA-B27, som bland annat är viktig för kroppens försvar mot virus. Av någon anledning verkar den också ha med Bechterews sjukdom att göra, men det är inte känt på vilket sätt. Det betyder däremot inte att alla som har denna vävnadstyp kommer att bli sjuka.

Ungefär tio procent av Sveriges befolkning har HLA-B27, men bara fem procent av dessa personer kommer att få Bechterews sjukdom. Därför kan man inte testa sig för HLA-B27 i syfte att ta reda på om man kommer att få sjukdomen eller inte.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-09-27
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Per Larsson, läkare, specialist i reumatiska sjukdomar, Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge