Åderförfettning – åderförkalkning

Skriv ut (ca 3 sidor)

Åderförfettning, som också kallas för åderförkalkning eller ateroskleros, beror på inlagringar i de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar. Det kan leda till blodpropp och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Kontakta din vårdcentral om du har svåra smärtor i benen som inte går över vid vila, eller om du misstänker besvär från hjärtat.

Skriv ut

Åderförfettning innebär att det bildats lagringar på blodkärlens insida.

När vi blir äldre blir väggarna i artärerna, pulsådrorna, tjockare och stelare. Med tiden lagras fett, blodkroppar och bindväv på insidan av blodkärlen. När det blir för trångt får blodet svårare att passera.

Åderförfettning kan ibland göra att det bildas blodproppar, vilket kan orsaka olika allvarliga sjukdomar:

  • När blodkärlen som leder blodet till hjärtmuskeln blir för trånga kan du få kärlkramp eller hjärtinfarkt .
  • Om kärlen som leder blodet upp till hjärnan blir för trånga kan du drabbas av stroke eller TIA, då en del av hjärnan får tillfällig syrebrist.
  • Åderförkalkning i benen ger kärlkramp i benen, som också kallas fönstertittarsjuka.

Åderförfettning kan också ge problem med potensen. När åderförfettningen börjat ge besvär i någon del av kroppen är oftast även andra blodkärldrabbade, även om man ännu inte börjat märka det.

Åderförfettning drabbar de flesta när man blir äldre. Män drabbas ofta tidigare än kvinnor, men vid diabetes minskar dessa könsskillnader.

Riskfaktorer

Flera levnadsvanor kan göra att du riskerar att drabbas av åderförfettning även i yngre ålder. Om du har flera riskfaktorer, se nedan, innebär det en kraftigt ökad risk:

Symtom vid åderförfettning

Symtom vid åderförfettning

Åderförfettning ger till en början inga symtom. När sjukdomen gjort att ett blodkärl har fått en kraftig förträngning eller när en propp har lossnat kan du få hjärtinfarkt, kärlkramp i hjärtat eller i benen, stroke, TIA eller andra besvär beroende på vilka blodkärl som drabbats.

Fäll ihop

Förebygga åderförfettning

Förebygga åderförfettning

Du kan förebygga högt blodtryck och höga blodfettshalter genom att äta nyttigt, sova ordentligt  och röra på dig regelbundet. Övervikt, fetma och rökning kan göra att du får skador i blodkärlen.

Högt blodtryck, höga halter av blodfetter, kolesterol, och lindrig diabetes kan man ha utan att känna av det. Om det finns flera fall av åderförfettning i din släkt, framför allt om någon i familjen fått det före 60 års ålder, bör du be din husläkare att kontrollera ditt blodtryck och dina blodfetter.

Fäll ihop

Sök vård

Sök vård

Om du får symtom på hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke eller om du får svåra smärtor i benen som inte släpper fastän du vilat ska du omedelbart ringa 112 även om symtomen verkar lindriga eller har gått tillbaka.

Kontakta en vårdcentral om du har tecken på fönstertittarsjuka. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Ultraljud eller kontraströntgen av blodkärlen, så kallad angiografi kan användas för att undersöka blodkärl där man misstänker åderförfettning. Datortomografi, isotopundersökning eller andra metoder kan användas för att se omnågon kroppsdel tagit skada. EKG används för att se om det finns tecken på att hjärtat är belastat.

Blodtryck, blodsocker och blodfetter mäts för kartläggning av riskfaktorer.

Fäll ihop

Behandling vid åderförfettning

Behandling vid åderförfettning

Viktigast är att se över sina levnadsvanor och försöka minska riskfaktorerna för åderförfettning. Det är viktigt att inte röka när skadan har blivit så svår att det är nödvändigt att behandla. Läkemedel eller operation kan aldrig kompensera en ohälsosam livsstil.

Läkemedel

Mot diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter finns det läkemedel. Blodförtunnande läkemedel kan förebygga blodproppar. Den åderförfettning som redan finns går inte tillbaka av medicineringen, men förloppet kan bromsas upp.

Operation

Att operera det drabbade blodkärlet kan ibland skapa bättre blodflöde.

Ballongvidgning innebär att en liten ballong förs in i det förträngda blodkärlet och sedan blåses upp för att utvidga kärlet. Bypass-operation/kranskärlsoperation innebär att andra blodkärl leder blodet förbi förträngningen. Att skrapa bort det innersta förkalkade lagret av blodkärlet är ett annat alternativ.

 Externa Länkar

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-02-22
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Peter M Nilsson, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö