ALS

Skriv ut (ca 2 sidor)

ALS är en förlamningssjukdom som beror på att de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna bryts ned. Orsaken är inte känd och ingen bot finns, men några av besvären kan behandlas.

Skriv ut

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en så kallad motorneuronsjukdom som leder till förlamningar. Sjukdomen bryter ner de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar de viljemässigt styrda musklerna. Det gör att förlamningarna ökar i omfattning. Däremot påverkas inte funktioner som känsel, syn, hörsel och förmågan att hålla tätt. En del kan få försämrade minnesfunktioner. Sjukdomen kan inte botas, men man kan ofta få behandling som minskar symtomen.

Den som har ALS får förr eller senare andningssvikt och avlider. Det sker oftast inom två till fyra år efter insjuknandet, men en del lever betydligt längre.

Hos ungefär var tionde som får sjukdomen finns en ärftlighet, så kallad familjär ALS (FALS). Hos allt fler av dessa hittar forskare genetiska mutationer, men något genetiskt test finns inte än.

Varje år insjuknar drygt 200 personer i Sverige och de flesta som insjuknar är mellan 50 och 70 år. ALS är något vanligare bland män och det är inte känt varför sjukdomen uppstår.

Symtom vid ALS

Symtom vid ALS

ALS kan börja med flera typer av symtom. Besvären ser olika ut hos olika personer.

Förlamningen börjar oftast i en del av kroppen. Vid en form av ALS, så kallad bulbärpares, påverkas först talet och sväljningsfunktionen. Vanligt är annars att svagheten börjar i en fot eller i en hand. Förlamningen sprider sig därefter, för att förr eller senare nå andningsmuskulaturen.

Vid ALS får man ofta en muskelförtvining inom det området som försvagats. 

Fäll ihop

Sök vård

Sök vård

Om du har besvär som liknar ALS eller någon annan neurologisk sjukdom bör du i första hand kontakta vårdcentralen. Läkaren kan vid behov skriva remiss till en neurolog.

Du kan alltid kontakta sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Det viktigaste för att fastställa diagnosen är en undersökning av nervsystemsfunktionerna som görs av en specialist i neurologi.

Vid misstanke om ALS styrks diagnosen med hjälp av EMG, elektromyografi. EMG är en undersökning som görs på neurofysiologiskt laboratorium och mäter nervcellernas effekt på muskelfibrerna.

För att utesluta vissa andra sjukdomar, till exempel neuroborrelios, undersöks ryggmärgsvätskan genom lumbalpunktion. Även hjärnan och ryggmärgen undersöks med magnetkamera, MRT.

Fäll ihop

Behandling av ALS

Behandling av ALS

ALS kan inte botas, men det finns ett läkemedel som innehåller det verksamma ämnet riluzol, som kan förlänga överlevnaden något. Studier pågår världen över för att finna ytterligare behandling som kan bromsa sjukdomsutvecklingen.

Vissa neurologiska kliniker har specialiserade ALS-team med arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut/sjukgymnast, kurator, logoped, läkare och samordnande sjuksköterska.

Neuroförbundet är en intresseorganisation specialiserad på neurologi som erbjuder rådgivning och stöd åt sina medlemmar.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 2 sidor)
Senast uppdaterad:
2014-12-17
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anne C. Zachau, läkare, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna