Läkemedel vid kroniskt förmaksflimmer

Skriv ut (ca 10 sidor)
Skriv ut

Behandling av kroniskt förmaksflimmer

Behandling av kroniskt förmaksflimmer

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår med oregelbunden rytm. Den oregelbundna hjärtrytmen kan komma i form av korta attacker och kallas då attackvis förmaksflimmer eller på fackspråk paroxysmalt förmaksflimmer. Om du har flimmer hela tiden kallas det för kroniskt förmaksflimmer.

Hjärtat slår ständigt med oregelbunden rytm

Du kan ha haft en lång period med kortvariga förmaksflimmerattacker. Attackerna har sedan kommit allt oftare för att så småningom bli ihållande. Du har då fått kroniskt förmaksflimmer vilket innebär att hjärtat ständigt slår med oregelbunden hjärtrytm.

Om hjärtat mer eller mindre ständigt slår fortare än vad som är normalt i vila kan du på sikt utveckla hjärtsvikt. Det innebär att hjärtats funktion blir nedsatt, vilket gör att hjärtat får svårare att pumpa ut blod i kroppen.

Beroende på besvär krävs olika behandlingar

Beroende på hur svåra besvär du har och hur länge du haft dem får du olika slags behandling.

De flesta personer som har kroniskt förmaksflimmer behöver blodproppshämmande läkemedel, ofta livet ut.

Det finns olika läkemedel som kan få ett kroniskt förmaksflimmer att återgå till normal regelbunden rytm. Syftet med behandlingen är att kontrollera hjärtrytmen så att du får en rytm som, om än oregelbunden, ligger mellan 70 och 100 slag per minut i vila. Det vanligaste sättet att återfå en normal hjärtrytm är annars att få behandling med hjälp av en elektrisk strömstöt, så kallad elkonvertering.

Vilka läkemedel används vid kroniskt förmaksflimmer?

Det finns flera olika grupper läkemedel som används mot kroniskt förmaksflimmer. De läkemedelsgrupper som används är

  • betablockerande läkemedel
  • rytmstabiliserare - antiarytmika
  • kalciumflödeshämmare
  • digitalis
  • blodproppshämmande läkemedel.

Vilket eller vilka av dessa läkemedel läkaren väljer beror bland annat på om du har andra sjukdomar, som till exempel hjärtsvikt, astma eller KOL.

Två behandlingsvägar

När du har kroniskt förmaksflimmer, kan du få två olika slags behandlingar.

  • Den ena behandlingen går ut på att återställa hjärtrytmen och förhindra att förmaksflimret kommer tillbaka.
  • Den andra behandlingen innebär att du har kvar själva förmaksflimret, men besvären lindras med läkemedel. Det är läkemedel som bromsar hjärtat så att det inte slår så fort, vilket också stärker hjärtmuskeln.

Ingen av behandlingarna har någon säker fördel jämfört med den andra. För de personer som har besvär av förmaksflimret blir det oftast aktuellt att försöka återställa hjärtrytmen.

Betablockerande läkemedel i första hand

Ofta används betablockerande läkemedel, som är en vanlig hjärtmedicin, i första hand för att stabilisera hjärtrytmen. Betablockerare minskar risken för återfall av förmaksflimmer och bromsar snabb puls vid ett återfall. Betablockerare ger mindre risk för vissa allvarliga biverkningar jämfört med rytmstabiliserande läkemedel.

Rytmstabiliserande läkemedel återställer hjärtrytmen

Många personer med förmaksflimmer får återfall. För att förebygga återfall av förmaksflimret kan ett rytmstabiliserande läkemedel tas som tablett dagligen. På grund av de biverkningar som dessa läkemedel kan ge brukar de inte användas första gången hjärtats rytm återställts.

Att lindra kroniskt förmaksflimmer

För många visar det sig inte vara meningsfullt att försöka få tillbaka normal hjärtrytm. Förmaksflimret får finnas kvar och istället lindras besvären med hjälp av medicin, ett väl så bra alternativ.

För att lindra besvären finns flera olika läkemedel. Ofta behövs läkemedel som bromsar den snabba pulsen, till exempel betablockerare, vissa kalciumflödeshämmare eller digitalis. Ibland kan dessa läkemedel behöva kombineras. Läkarens val av läkemedel beror till exempel på om du har andra sjukdomar eller om du riskerar eller får olika slags biverkningar.

Digitalis används ibland

Digitalis är mindre lämpligt om det enbart syftar till att bromsa hjärtrytmen. Det beror på att digitalis huvudsakligen bromsar hjärtat i vila men gör att det slår fortare vid ansträngning. Om du däremot samtidigt har hjärtsvikt med nedsättning av hjärtats arbetsförmåga, så kan ibland digitalis användas även vid kroniskt förmaksflimmer.

Blodproppshämmande läkemedel

Om du har förmaksflimmer är risken att få blodpropp lite större än normalt. Om läkaren bedömer att risken är betydelsefullt ökad kan du ibland få behandling med ett blodproppshämmande läkemedel, som minskar risken för blodpropp.

Personer med kroniskt förmaksflimmer tar ofta också någon form av blodförtunnande läkemedel, förutsatt att de inte har mycket lätt att få blödningar. Läkemedlet behövs för att minska risken för blodpropp. För de personer som inte har några besvär alls av sitt förmaksflimmer är det ofta den enda medicinen de behöver ta.

Om du inte behandlas för ditt förmaksflimmer ökar risken för blodpropp, och hos vissa ökar risken för hjärtsvikt. Däremot ökar inte risken för att få andra former av hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt.

Kroppen kan så småningom själv bromsa hjärtats hastighet

När du har kroniskt förmaksflimmer brukar hjärtrytmen så småningom bromsas upp av sig själv, genom kroppens egna system. Du kan därför ibland få sluta ta bromsande läkemedel efter en tids behandling. Men detta ska alltid ske i samråd med läkare.

Om förmaksflimret kommer tillbaka

Om förmaksflimret återkommer trots behandling med elkonverteringar och läkemedel får du acceptera att leva med förmaksflimmer. Framtidsutsikterna är goda, egentligen inte sämre än om du skulle ha regelbunden rytm. Förutsättningarna för det är att hjärtrytmen kan regleras så den inte är för snabb i vila och behandling för eventuell ökad risk för blodpropp.

Fäll ihop

Betablockerare

Betablockerare

Så här fungerar betablockerare

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När mängden stresshormoner ökar i blodet stiger blodtrycket och belastningen på hjärtat ökar. Då måste hjärtat arbeta hårdare och hjärtmuskeln behöver mer syre.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för stresshormonerna, så kallade betareceptorer. Betablockerande läkemedel blockerar dessa receptorer så att hormonerna har mindre effekt på dem. Då sjunker blodtrycket och pulsen och hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Man kan säga att de här läkemedlen fungerar som en skyddande broms på hjärtat.

Vid förmaksflimmer kan betablockerare även bromsa den elektriska överledningen i den så kallade AV-knutan i hjärtat. AV-knutan är en speciell cellanhopning som finns mellan hjärtats förmak och kammare.

Vilka betablockerare används vid kroniskt förmaksflimmer?

De betablockerare som används mot kroniskt förmaksflimmer innehåller oftast något av de verksamma ämnena atenolol, metoprolol, bisoprolol eller sotalol.

Sotalol kan utöver den betablockerande effekten också ha en viss rytmstabiliserande effekt.

Alla betablockerare verkar på ungefär samma sätt. Men eftersom människor fungerar olika kan det ändå hjälpa att byta till en annan typ av betablockerare om den du prövar först inte fungerar tillräckligt bra eller om du får besvärliga biverkningar.

Viktigt

Eftersom betablockerare dämpar hjärtats aktivitet och bromsar hjärtrytmen är det viktigt att doseringen noga provas ut av en läkare.

Avbryt aldrig en behandling med betablockerande läkemedel på egen hand. Gör du det kan blodtrycket stiga och hjärtat påverkas negativt. En behandling med betablockerare bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Om du har astma, KOL eller andra besvär med luftrören och lungorna ska du berätta det för läkaren innan du börjar använda betablockerare.

Rådgör med läkare om du behöver använda betablockerare när du är gravid eller ammar.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Betablockerande läkemedel kan till exempel göra att du blir trött, får huvudvärk, känner dig yr, mår illa, kräks eller får diarré. De kan även göra att hjärtrytmen blir långsam och att händerna och fötterna blir kalla. Du kan också få sömnproblem med mardrömmar.

När du använder betablockerare kan du uppleva att du inte orkar lika mycket som tidigare. Om du anstränger dig normalt spelar det oftast ingen roll, men om du håller på med vissa idrotter eller tränar hårt kan betablockerare vara olämpliga.

Andra tillstånd där betablockerande läkemedel används

Betablockerare har många olika användningsområden. De används till exempel vid högt blodtryck, kärlkramp, hjärtsvikt och attackvis förmaksflimmer.

Exempel på betablockare som används vid kroniskt förmaksflimmer

Fäll ihop

Rytmstabiliserande läkemedel

Rytmstabiliserande läkemedel

Så här fungerar rytmstabiliserande läkemedel

Alla rytmstabiliserande läkemedel minskar den elektriska retbarheten i hjärtat. Hjärtrytmen blir mer stabil och därmed minskar risken för att förmaksflimret kommer tillbaka. Exempel på verksamma ämnen i rytmstabiliserande läkemedel är disopyramid, dronedaron, flekainid, amiodaron och ibutilid.

När används läkemedlen?

Du kan få rytmstabiliserande läkemedel om betablockerare inte har haft tillräcklig effekt eller om du fått besvärande biverkningar av dem.

Det oftast en hjärtspecialist som sköter medicineringen med denna typ av läkemedel. Behandlingen kan också kräva att du får gå på regelbundna kontroller med blodprover.

Viktigt

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid eller ammar.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

En del personer som använder rytmstabiliserande läkemedel kan till exempel bli törstiga, få problem att kissa, bli trötta, må illa eller få dimsyn.

Amiodaron förhindrar nya attacker av förmaksflimmer mycket effektivt. Det bromsar också hjärtrytmen under en pågående attack men kan ge flera olika och stundtals mycket allvarliga biverkningar. Till exempel kan lungorna eller sköldkörteln påverkas. Därför brukar amiodaron användas med viss försiktighet och noga följas upp med regelbundna kontroller.

Exempel på rytmstabiliserande läkemedel

  • Cordarone, som innehåller amiodaron
  • Corvert, som innehåller ibutilid
  • Durbis, som innehåller disopyramid
  • Multaq, som innehåller dronedaron
  • Tambocor, som innehåller flekainid.
Fäll ihop

Kalciumflödeshämmare

Kalciumflödeshämmare

Så här fungerar kalciumflödeshämmare

För att en muskelcell, till exempel i hjärtat eller i blodkärlen, ska kunna dra ihop sig måste det finnas kalcium i blodet. När muskelcellen aktiveras transporteras kalcium från blodet in i muskelcellerna genom speciella kanaler. Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalcium till muskelcellerna.

De kalciumflödeshämmare som används vid kroniskt förmaksflimmer innehåller verapamil eller diltiazem och påverkar främst hjärtats muskelceller. Läkemedlen bromsar upp den elektriska överledningen i den så kallade AV-knutan i hjärtat. AV-knutan är en speciell cellanhopning som finns mellan förmak och kammare i hjärtat. Läkemedlen sänker pulsen och minskar hjärtats arbete.

När används kalciumflödeshämmare?

Diltiazem och verapamil kan användas för att bromsa hjärtrytmen vid förmaksflimmer och ge en så stabil hjärtrytm som möjligt.

Ofta används kalciumflödeshämmare vid kroniskt förmaksflimmer först efter att du har prövat betablockerare.

Viktigt

Avbryt aldrig en regelbunden behandling med kalciumflödeshämmare på egen hand. En behandling ska alltid avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

En del som använder kalciumflödeshämmare kan få biverkningar på grund av att kroppens blodkärl vidgas. Då kan du till exempel bli röd i ansiktet, få svullna vrister, få huvudvärk, bli trött eller må illa. Oftast går biverkningarna över efter några dagar, men det gäller inte alltid fotsvullnaden.

Ibland kan du också bli förstoppad av kalciumflödeshämmare, framför allt av dem som innehåller verapamil. Det kan du motverka genom att äta mat som innehåller mycket fibrer. Du kan också använda receptfria läkemedel som innehåller laktulos. Kontakta din läkare om biverkningarna är besvärliga.

Andra tillstånd när kalciumflödeshämmare används

Kalciumflödeshämmare används framför allt mot högt blodtryck eller kärlkramp.

Exempel på kalciumflödeshämmare som används vid förmaksflimmer

Fäll ihop

Blodproppshämmande medel

Blodproppshämmande medel

Ökad risk för blodpropp vid förmaksflimmer

Förmaksflimmer ökar risken att få blodpropp och stroke. Blodproppshämmande läkemedel minskar avsevärt risken, men medför en ökad risk för blödning. För att bedöma om du har behov av behandling med blodproppshämmande läkemedel, det vill säga om nyttan överväger risken med behandlingen, kan läkaren göra en så kallad riskskattning. Exempel på faktorer som läkaren då väger in är kön, ålder och andra samtidiga sjukdomar.

När används blodproppshämmande mediciner vid förmaksflimmer?

Om läkaren bedömer att du har en betydelsefullt ökad risk för att få en blodpropp får du behandling med blodproppshämmande läkemedel, så kallade antikoagulantia. Du kan till exempel få läkemedel som innehåller det verksamma ämnet warfarin, dabigatran, apixaban eller rivaroxaban.

Läkemedlen kan medföra att du lättare får blödningar, men är ett effektivt skydd mot blodproppar vid förmaksflimmer. Läkemedel som innehåller warfarin, till exempel Waran, har använts i många år, de andra är nyare. De nya läkemedlen har i studier visat sig vara åtminstone likvärdiga med warfarin, de ger samma skydd mot blodproppar som warfarin och risken för blödningskomplikationer är densamma. Behandling med warfarin kräver regelbundna blodprovskontroller för att få rätt dosering. För övriga blodförtunnande läkemedel behövs inte regelbundna blodprov eftersom de tas med fast dosering en eller två gånger dagligen. Efter att du gått igenom fördelar och nackdelar med de olika preparaten kan du i samråd med läkaren välja vilket av läkemedlen som är mest lämpligt.

Acetylsalicylsyra, som finns i Trombyl, används numera i allt mindre omfattning vid förmaksflimmer då studier visat att läkemedlet ger sämre skydd mot blodpropp och stroke än andra blodförtunnande läkemedel. Detta läkemedel bör endast användas om risken för stroke bedöms vara mycket låg.

Så här fungerar blodproppshämmande mediciner

Warfarin motverkar att det bildas blodproppar genom att påverka vissa ämnen i blodet som behövs för att blodet ska levra sig.

Dabigatran verkar genom att blockera ett ämne i blodet som medverkar i bildningen av blodproppar.

Apixaban och rivaroxaban fungerar genom att blockera en så kallad blodkoagulationsfaktor som behövs för att blodet ska levra sig.

Acetylsalicylsyra minskar blodplättarnas, trombocyternas, klibbighet så att de inte så lätt klumpar ihop sig och bildar blodproppar.

Viktigt

När du behandlas med warfarin måste du lämna regelbundna blodprover för att kontrollera att du får rätt dos av läkemedlet.

Avbryt inte behandlingen med blodförtunnande läkemedel utan att först rådgöra med din läkare eftersom risken för allvarliga blodproppar kan öka om du slutar med medicinen.

Rådgör med läkare om du använder blodförtunnande läkemedel och planerar att bli gravid.

Tala om för din läkare om du använder:

  •  inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel, så kallade cox-hämmare eller NSAID, till exempel Magnecyl, Treo, Ipren och Diklofenak
  • medel som innehåller johannesört.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Warfarin, dabigatran, epixaban och rivaroxaban ökar risken för blödningar.

Hos en del som använder acetylsalicylsyra kan risken för blödningar öka. Vissa kan få magbesvär som till exempel sveda i magen eller matstrupen.

Exempel på blodproppshämmande läkemedel

  • Eliquis, som innehåller apixaban
  • Pradaxa, som innehåller dabigatran
  • Trombyl, som innehåller acetylsalicylsyra
  • Waran, som innehåller warfarin
  • Xarelto, som innehåller rivaroxaban.
Fäll ihop

Digitalis

Digitalis

Så här fungerar digitalis

Digitalis är samlingsnamnet på några hjärtstimulerande ämnen som förekommer naturligt i fingerborgsblomman, digitalis purpurea.

Digitalis stärker hjärtats pumpförmåga och bromsar hjärtrytmen i vila. Däremot ökar digitalis hjärtrytmen vid fysisk ansträngning. Då slår hjärtat fortare med digitalis än utan. Det innebär att digitalis bör användas med försiktighet vid förmaksflimmer och bara om du samtidigt har hjärtsvikt och då gärna i kombination med en betablockerare.

Digitalis förhindrar inte nya flimmerattacker.

När används digitalis?

Digitalis har använts länge, framför allt vid hjärtsvikt. Numera används digitalis framför allt vid hjärtsvikt och samtidigt snabbt förmaksflimmer.

Viktigt

När du behandlas med digitalis är det särskilt viktigt att följa doseringsanvisningarna på läkemedelsförpackningen noggrant. Om du tar en för låg dos eller glömmer att ta en dos kan hjärtverksamheten försämras. Tar du för höga eller för täta doser kan det snabbt leda till förgiftning. Det kan i sin tur störa hjärtats rytm.

Använd inte medel som innehåller johannesört när du behandlas med digitalis utan att först ha talat med läkare.

Du kan använda läkemedlet när du är gravid.

Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken, men om du följer doseringsanvisningarna är det osannolikt att barnet påverkas. Du bör ändå rådgöra med läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Om du har för mycket digitalis i blodet kan du till exempel få dålig aptit, må illa, och få synrubbningar som dimsyn eller att allt du ser färgas i en gulgrön ton. Kontakta omedelbart din läkare om du får sådana besvär.

Exempel på digitalisläkemedel

Digoxin BioPhausia

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-01-27
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Kenneth Pehrsson, docent, överläkare, kardiologiska kliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm