Läkemedel vid hypertyreos

Skriv ut (ca 5 sidor)

När sköldkörteln tillverkar för mycket hormoner ökar ämnesomsättningen och du får hypertyreos. De två grupper av läkemedel som kan användas vid behandling av sjukdomen är betablockerare och tyreostatika. Ofta används de i kombination.

Skriv ut

När du får hypertyreos och har kraftiga besvär med till exempel hjärtklappning och darrningar får du betablockerare för att snabbt känna dig friskare.

Betablockerare används bara för att lindra symtomen vid hypertyreos, även om det är överproduktionen av hormon som är orsaken till symtomen. Betablockerare påverkar inte sköldkörtelns produktion av sköldkörtelhormon och används framför allt i början av behandlingen när hormonnivåerna är höga.

Samtidigt kan du få tyreostatika för att minska hormonbildningen. 

Betablockerare

Betablockerare

Om du har hypertyreos används betablockerare för att lindra de besvär som du får av den ökade mängden sköldkörtelhormon i kroppen. Betablockerarna fungerar bäst mot symtom som hjärtklappning, skakningar, oro och ångest.

De fungerar lika bra oavsett om besvären beror på en tillfällig sköldkörtelinflammation, eller på en kronisk, det vill säga varaktig, överproduktion av sköldkörtelhormon. Däremot påverkar betablockerare inte själva orsaken till att du har för mycket hormon.

Du får vanligtvis ta betablockerare tills dess att produktionen av sköldkörtelhormon har blivit som den ska igen. Det kan till exempel vara efter behandling med tyreostatika, behandling med radioaktivt jod eller efter det att en inflammation i sköldkörteln har läkt.

Betablockerare har många användningsområden. De används till exempel även vid högt blodtryck, hjärtsvikt, kärlkramp eller mot störningar av hjärtrytmen.

Så fungerar betablockerare

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som ökar i kroppen när du blir stressad, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. Hypertyreos innebär en mycket kraftig fysisk stress för kroppen som ökar adrenalinhalten i blodet.

I kroppen finns mottagare för adrenalin som kallas betareceptorer. Betablockerande läkemedel hindrar dessa mottagare så att adrenalinet inte påverkar dem. På det sättet dämpas adrenalinets effekter i kroppen.

När adrenalinet hindras från att verka i kroppen minskar de symtom som du får av överproduktionen från sköldkörteln.

Skillnader mellan olika betablockerare

Alla betablockerare verkar genom att blockera betareceptorer i kroppen.

Vissa betablockerare påverkar främst de betareceptorer som finns i hjärtat och i blodkärlen. De kallas selektiva betablockerare.

Andra betablockerare kallas för icke selektiva. Förutom i hjärtat och i blodkärlen verkar de även i luftvägarna. Det kan minska luftrörens förmåga att vidga sig. Därför är det viktigt att läkaren får veta om du har astma när du ska få behandling med betablockerare.

De läkemedel som är godkända i Sverige för behandling vid hypertyreos är metoprolol och propranolol. Metoprolol är selektiv. Propanolol är icke selektiv. Båda är lika bra vid hypertyreos.

Gemensamt för dessa läkemedel är att du behöver ta en ganska hög dos. Det beror på att läkemedlen passerar levern och bryts ner i snabbare takt när du har hypertyreos.

Biverkningar

Exempel på biverkningar som kan förekomma när du använder betablockerare är trötthet, huvudvärk, yrsel och mag-tarmbesvär. Händer och fötter kan bli kalla.

En del som använder betablockerare tycker att de inte har samma ork som tidigare. Det beror på att betablockerare påverkar hjärtats och musklernas arbete.

De här preparaten tillhör gruppen betablockerare:

Fäll ihop

Tyreostatika

Tyreostatika

Tyreostatika används för att minska sköldkörtelns överproduktion av sköldkörtelhormon.

Du får läkemedlet om du har en överfunktion i sköldkörteln som orsakas av immunsystemet och som kallas Graves sjukdom eller giftstruma.

Tyreostatika kan även användas när det bildas för mycket hormon i en eller flera knölar i sköldkörteln, så kallad toxisk nodös struma. Det används då bara under en kortare tid när du väntar på annan behandling, såsom radioaktivt jod.

Du kan också få tyreostatika före en planerad operation av sköldkörteln om du lider av överfunktion.

Tyreostatika har inte någon effekt om du har en inflammation i sköldkörteln, så kallad tyreoidit.

Så fungerar tyreostatika

Tyreostatika minskar sköldkörtelns produktion av sköldkörtelhormonerna tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3. Höga doser av läkemedlet kan helt stoppa produktionen av sköldkörtelhormon.

När produktionen av sköldkörtelhormon minskar eller helt upphör får du mindre besvär av till exempel hjärtklappning, svettning, viktnedgång och skakningar. Du kan då vanligtvis minska och sedan ofta helt sluta med den första behandlingen med betablockerare.

Två behandlingsmodeller

Det finns två sätt att behandla med tyreostatika. Det ena sättet innebär att du tar så mycket tyreostatika att din egen produktion av sköldkörtelhormon stängs av helt. Därefter får du ett tillskott av konstgjort hormon, levotyroxin, för att hålla mängden sköldkörtelhormon på en lämplig nivå i blodet. Metoden kallas blockera och ersätta.

Det andra sättet innebär att du tar en så låg dos tyreostatika att du stänger av produktionen i din sköldkörtel så mycket att du får en lämplig mängd av ditt eget sköldkörtelhormon i blodet. Med den här metoden behöver du göra provtagningar oftare, då det är vanligt att dosen av tyreostatika behöver ändras över tid.

Redan efter två till fyra veckor brukar du känna dig friskare, men det kan flera veckor till innan blodprover visar hormonvärden är som de ska vara. Ofta tar det månader innan du känner dig helt bra.

Behandlingstiden om du har Graves sjukdom, det vill säga hypertyreos av autoimmun typ, är ett till ett och ett halvt år. Efter den tiden har sjukdomen i allmänhet dämpats, men för ungefär hälften av alla som fått sjukdomen kommer den tillbaka.

Vid en behandling som i stället inriktar sig mot radiojod eller operation kan tyreostatika användas fram till dessa behandlingar för att minska överproduktionen av hormoner.

De flesta som fått sjukdomen mår bra på sikt oavsett vilken behandling de fått.

Skillnader mellan olika tyreostatika

Det finns två typer av tyreostatika: tiamazol och propyltiouracil.

Tiamazol är det läkemedel du brukar få i första hand. Det har längre verkningstid och är något effektivare.

Om du snabbt behöver sänka produktionen av sköldkörtelhormonfår du propyltiouracil. Det ger en något snabbare effekt.

Om du är gravid eller ammar

Propyltiouracil brukar vara det läkemedel som du får om du väntar barn. Det passerar inte lika lätt till fostret som tiamazol och är godkänt att använda vid graviditet. Så låg dos som möjligt används. Det är bra att vänta med att bli gravid tills efter behandlingen med thyreostatika är avslutad. Om du skulle insjukna under graviditet är det propyltiouracil du kommer att behandlas med. Om du blir gravid när du använder thyreostatika bör du meddela läkare snarast möjligt  för att eventuellt byta till en låg dos av propyltiouracil. Tiamazol ska inte användas under graviditet.

Propyltiouracil passerar inte lika lätt över i bröstmjölken. Det är därför det lämpligaste läkemedlet när du ammar. Ta tabletten efter det att du just ammat.

Viktigt att kontrollera de vita blodkropparna

De vita blodkropparna kontrolleras alltid med blodprov innan du får påbörja en behandling med tyreostatika. Kontroller görs även när du har börjat ta din medicin.

Du ska omedelbart ta kontakt med din läkare om du får tecken på en infektion, till exempel feber, sjukdomskänsla eller halsont. Tyreostatika kan i ovanliga fall påverka benmärgen så att antalet vita blodkroppar sjunker. Då försämras kroppens försvar mot infektioner.

I de flesta fall är nivån av de vita blodkropparna bra och du kan fortsätta med medicinen och återhämta dig på vanligt sätt. Men det är viktigt att du är uppmärksam på denna ovanliga men allvarliga biverkning så att du vid behov kan få antibiotikabehandling i ett tidigt skede. Du ska därför alltid få de vita blodkropparna kontrollerade om du får någon av de ovan nämnda sjukdomssymtomen. Om mängden vita blodkroppar skulle minska ska behandlingen med tyreostatika avbrytas.

Om du gravid och tar läkemedlet måste du stå under noggrann uppsikt av läkare. Tyreostatika kan sänka fostrets ämnesomsättning. Både du och fostret kontrolleras därför noga genom regelbundna provtagningar.

Biverkningar

En del som behandlas med tyreostatika kan få hudutslag och klåda. Utslagen ser ofta ut som nässelutslag. Utslagen försvinner om behandlingen avbryts. I och med att de finns två olika tyreostatika så kan du ofta i stället få det andra läkemedlet. Detta gäller också om du skulle få leverpåverkan.

Om mängden vita blodkroppar skulle minska ska behandlingen med tyreostatika avbrytas, oberoende av vilket av läkemedlen du har reagerat på. Då ska hypertyreosen behandlas på annat sätt.

De här läkemedlen tillhör gruppen tyreostatika:

  • Thacapzol, som innehåller tiamazol
  • Tiotil, som innehåller propyltiouracil.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-14
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Filipsson Nyström, läkare, specialist i hormonsjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg