Blodförtunnande läkemedel

Skriv ut (ca 9 sidor)

Blodförtunnande läkemedel kallas också antikoagulantia, som är ett samlingsbegrepp för de läkemedel som används för att förebygga och behandla blodproppar.

Skriv ut

Blodproppar i viktiga organ är orsaken till några av våra vanligaste allvarliga sjukdomar. Om de bildas i hjärtats kranskärl kan du få en hjärtinfarkt. Om de bildas i hjärnan kan du få stroke, ett så kallat slaganfall. Andra exempel är blodpropp i lungan, vilket ofta kallas lungemboli och blodpropp i benens djupa blodkärl, som kallas djup ventrombos.

Så bildas en blodpropp

Blodet har förmågan att levras, koagulera, för att stoppa blödningar. När ett blodkärl skadas klumpar blodplättarna, de så kallade trombocyterna, i blodet ihop sig och fäster på den skadade kärlväggen. Det bildas en "plugg" som hejdar blödningen. Det finns flera ämnen i blodet som har betydelse för blodets förmåga att levra sig och hjälper till att förstärka pluggen. När kärlväggen har reparerats ser andra ämnen i blodet till att koagulationen inte fortsätter, och pluggen löses upp igen. Det här är något som ständigt pågår i kroppen och som skyddar mot blödningar.

Ibland kan blodproppar börja växa till vid en skada på ett blodkärl. Blodcirkulationen genom kärlet blir långsammare när blodplättar och andra ämnen i blodet bidrar till att blodproppen byggs på. Till slut kan blodkärlet bli helt tilltäppt.

Blodproppar kan också bildas utan att blodkärlet har skadats. Då kan blodplättar börja fästa sig vid ojämnheter i kärlväggen som har orsakats av till exempel åderförfettning.

Hela eller delar av blodproppen kan lossna och följa med blodet. Inom sjukvården kallas en sådan blodpropp för emboli.

Blodförtunnande läkemedel motverkar proppar

Om du får en blodpropp kan blodförtunnande läkemedel motverka att proppen växer. Läkemedlen hjälper kroppen att lösa upp proppen så att blodkärlet öppnas. Läkemedlen förebygger också att nya proppar bildas.

Om du har ökad risk att få proppar, till exempel om du har opererats eller har förmaksflimmer tillsammans med andra riskfaktorer som hjärtsvikt, diabetes eller högt blodtryck, kan du få blodförtunnande läkemedel som förebyggande behandling.

Läs om attackvis förmaksflimmer och kroniskt förmaksflimmer.

Vilka läkemedel används?

Blodförtunnande läkemedel brukar delas in i följande grupper

  • trombocythämmare
  • vitamin K-hämmare
  • NOAK, nya orala antikoagulantia
  • heparingruppen.

Dessa läkemedel verkar antingen genom att minska blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig eller genom att på olika sätt påverka bildningen av de ämnen som blodproppen byggs upp av.

Vilket läkemedel läkaren väljer beror på vilken sjukdom du har. Ibland kan du behöva använda flera blodförtunnande läkemedel samtidigt. Läkaren tar även hänsyn till om du har andra sjukdomar eller tar andra läkemedel.

Du kan få biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Blodförtunnande läkemedel och blödningar

Alla blodförtunnande läkemedel gör att blodet inte levrar sig lika lätt som vanligt. Det innebär att du blöder lättare och att en liten skada, till exempel ett skärsår kan göra att du blöder kraftigt.

Näsblod, blod i urinen, svart avföring, många och stora blåmärken eller andra symtom på blödning kan vara tecken på att behandlingen har blivit alltför kraftig.

Om du ska opereras är det viktigt att du talar om att du tar blodförtunnade läkemedel eftersom du kan få blödningar som kan vara svåra att stoppa. Det gäller också om du behöver göra ett större ingrepp hos tandläkare, till exempel dra ut en tand. Ibland kan du tillfälligt behöva sluta ta det blodförtunnande läkemedlet.

Ibland, beroende på vilket läkemedel du tar, kan du behöva få ett så kallat motgift för att snabbt avbryta den blodförtunnande effekten. Det kan vara till exempel vid en allvarlig blödning eller en akut operation.

Trombocythämmare

Trombocythämmare

Trombocythämmare förhindrar att blodplättarna, trombocyterna, klumpar ihop sig. På så sätt förebygger läkemedlen att blodproppar bildas. Effekten kvarstår i cirka en vecka. Om du avbryter behandlingen tar det flera dagar innan blodet kan levra sig som vanligt igen.

Trombocythämmare används vid kärlkramp, efter hjärtinfarkt och stroke samt efter ballongvidgning av hjärtats kranskärl. Om du har fått ett stabiliserande nät, en så kallad stent, insatt i kranskärlet är det vanligt att få något av dessa läkemedel. De förhindrar att blodproppar bildas i anslutning till stenten. Trombocythämmare anses inte räcka som förebyggande behandling mot stroke vid förmaksflimmer.

Till gruppen trombocythämmare hör läkemedel som innehåller de verksamma ämnena acetylsalicylsyra, klopidogrel, dipyramidol, tikagrelor eller prasugrel.

Acetylsalicylsyra finns i läkemedlet är Trombyl och klopidogrel finns i Plavix. Dessa läkemedel används mest vid kärlkramp och efter hjärtinfarkt eller stroke. Acetylsalicylsyra finns också i vanliga receptfria värktabletter som till exempel Treo, Bamyl och Aspirin. När acetylsalicylsyra används som blodförtunnande läkemedel är dosen mycket lägre än i värktabletterna.

De nyare trombocythämmarna, tikagrelor och prasugrel, ersätter mer och mer klopidogrel.

Dipyridamol används ensamt eller tillsammans med acetylsalicylsyra efter en stroke. Det är vanligt att läkaren väljer ett så kallat kombinationspreparat, som innehåller både acetylsalicylsyra och dipyridamol.

Viktigt

Använd inte trombocythämmare utan att samråda med en läkare om du har magsår, brist på blodplättar, blödarsjuka eller allergi mot acetylsalicylsyra.

Om du tar andra läkemedel samtidigt finns det risk för att effekten av trombocythämmarna påverkas, till exempel kan risken för blödningar öka. Om du måste ta ett annat läkemedel kan därför doseringen behöva ändras. Det gäller till exempel smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare. Många av dem kan du köpa receptfritt, till exempel Bamyl, Voltaren, Diklofenak, Ipren och Naproxen. Det gäller också vissa naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Därför ska du alltid rådgöra med läkare eller fråga på ett apotek innan du använder något annat läkemedel.

Använd inte klopidogrel tillsammans med vissa läkemedel mot magbesvär eftersom effekten av klopidogrel då kan minska. Detta gäller läkemedel som till exempel innehåller omeprazol.

Graviditet och amning

Om du använder trombocythämmare och planerar att bli gravid eller ammar bör du rådgöra med läkare.

Biverkningar

Vissa personer kan få blödningar. En del kan få till exempel magbesvär, hudutslag eller blåmärken.

Om du har allergi eller astma finns en ökad risk för överkänslighetsreaktioner vid användning av acetylsalicylsyra.

Läkemedel som ingår i gruppen trombocythämmare

  • Trombyl och Acetylsalicylsyra, som innehåller acetylsalicylsyra
  • Plavix och Clopidogrel, som innehåller klopidogrel
  • Efient, som innehåller prasugrel
  • Brilique, som innehåller tikagrelor
  • Persantin Depot och Dipyramidol, som innehåller dipyridamol
  • Asasantin Retard och Diprasorin, som innehåller dipyridamol och acetylsalicylsyra.
Fäll ihop

Vitamin K-hämmare

Vitamin K-hämmare

Vitamin K behövs för att blodet ska levra sig. Vitamin K-hämmare minskar effekten av vitamin K. Då motverkas bildningen av blodproppar i blodkärlen.

Till gruppen vitamin K-hämmare hör läkemedel som innehåller det verksamma ämnet warfarin.

Warfarin är ett av de vanligaste blodförtunnande medlen. Du kan få läkemedlet om du har inopererade mekaniska hjärtklaffar. Du kan också få det om du har haft en blodpropp i benet eller i lungan eller för att förebygga blodproppar i ben och lungor. Warfarin används också för att förebygga stroke och annan blodpropp vid förmaksflimmer.

Behandling med warfarin sköts ibland av vårdcentralen och ibland av speciella mottagningar.

Doseringen varierar från person till person och kan även variera för samma person över tid. Ärftliga faktorer, kostvanor och andra läkemedel kan påverka hur stor dos som behövs. Blodets förmåga att levra sig måste därför kontrolleras regelbundet för att bestämma vilken dos du ska ta. Det görs genom att du får lämna blodprov för att mäta det så kallade PK (INR)-värdet.

Om du har glömt att ta en dos warfarin ska du i första hand kontakta din mottagning.

Viktigt

Du kan få en informationsbricka samt ett kort som visar att du behandlas med warfarin. Brickan kan du ha runt halsen som säkerhet om du skulle råka ut för något som gör att du inte själv kan berätta det. Du kan få brickan och kortet på mottagningen där du behandlas.

Om du tar andra läkemedel samtidigt finns det risk för att effekten av warfarin påverkas, till exempel kan risken för blödningar öka. Därför ska du alltid rådgöra med läkare eller fråga på ett apotek innan du använder något annat läkemedel. Det gäller också vissa naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Om du måste ta ett annat läkemedel kan doseringen av warfarin behöva ändras.

Du bör till exempel undvika att ta warfarin tillsammans med vissa smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare. Många av dem kan du köpa receptfritt, till exempel Bamyl, Voltaren, Diklofenak, Ipren och Naproxen.

Ät allsidigt och regelbundet

Vitamin K finns i många grönsaker, men speciellt mycket i exempelvis broccoli, kål och gröna bladgrönsaker. Även vissa oljor, till exempel rapsolja, är rika på vitamin K. Kosttillskott och dietpreparat kan innehålla stora mängder vitamin K.
Du behöver inte undvika någon särskild mat när du behandlas med warfarin. Däremot är det en fördel med ett jämnt intag av grönsaker från dag till dag, hellre än stora mängder enstaka dagar och inget alls vissa dagar. Då blir det svårt för läkaren att ställa in dosen på ett bra och säkert sätt.
Om du gör stora förändringar i din kost bör du prata med din läkare eller sjuksköterska.

Alkohol påverkar behandlingen men effekten kan vara svår att förutse. Högt alkoholintag kan göra behandlingen svårstyrd och öka risken för blödningar. Att dricka vin eller öl till maten går bra, men du ska undvika starksprit på grund av risken för sår i matstupen och magsäcken.

Graviditet och amning

Du ska inte använda warfarin när du är gravid eftersom warfarin påverkar fostret och kan orsaka missbildningar. Du kan använda läkemedlet när du ammar. Warfarin passerar inte över i modersmjölken.

Biverkningar

Vissa personer kan få blödningar. Detta beror vanligen på att effekten av läkemedlet blivit för kraftig. Du ska alltid kontakta mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Läkemedel som ingår i gruppen vitamin K-hämmare

  • Waran
  • Warfarin Orion, som inte innehåller färgämnet indigokarmin.
Fäll ihop

NOAK – nya orala antikoagulantia

NOAK – nya orala antikoagulantia

Till läkemedelsgruppen NOAK hör läkemedel som till exempel innehåller de verksamma ämnena dabigatran, apixaban, rivaroxaban och edoxaban.

Läkemedlen verkar genom att blockera ämnen i blodet som medverkar till att blodet levrar sig. Då motverkas bildningen av blodproppar. Dabigatrin är en trombinhämmare, medan apixaban, rivaroxaban och edoxaban är faktor Xa-hämmare.

Dessa läkemedel används vid vissa tillfällen då det finns en ökad risk för blodpropp, till exempel vid operation av höft- eller knäledsprotes. De kan också användas om du har oregelbunden hjärtrytm, så kallat förmaksflimmer, och samtidigt har någon annan sjukdom som också ökar risken för blodpropp. Det kan till exempel vara hjärtsvikt eller högt blodtryck. Vissa av läkemedlen används också för behandling av djup ventrombos och lungemboli.

Om du tar dessa läkemedel behöver du inte kontrollera PK (INR)-värdet som vid warfarin-behandling. Däremot behöver njurfunktion och följsamhet till behandlingen kontrolleras, oftast via den vanliga mottagningen.

Viktigt

Eftersom effekten normalt inte mäts är det viktigt att vara noga med att ta sitt läkemedel regelbundet för att få önskad effekt. Om den blodförtunnande effekten behöver brytas inför exempelvis en operation, så hävs effekten snabbt när behandlingen avbryts på grund av att läkemedlen snabbt bryts ner i kroppen. Om du skulle behöva opereras akut eller om du får en kraftig blödning finns behandling du kan få.

Om du har besvär med matstrupe, magsäck eller har dåligt fungerande njurar ska du vanligtvis inte ta dabigatran, men även rivaroxaban och apixaban ska användas med försiktighet.

Du kan få en informationsbricka samt ett kort som visar att du behandlas med läkemedlen. Brickan kan du ha runt halsen som säkerhet om du skulle råka ut för något som gör att du inte själv kan berätta det. Du kan få brickan och kortet på mottagningen där du behandlas.

Om du tar andra läkemedel samtidigt finns det risk för att effekten av läkemedlen påverkas, till exempel kan risken för blödningar öka. Om du måste ta ett annat läkemedel kan därför doseringen behöva ändras. Det gäller till exempel smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare. Många av dem kan du köpa receptfritt, till exempel Bamyl, Voltaren Voltaren, Diklofenak, Ipren och Naproxen. Det gäller också vissa naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Därför ska du alltid rådgöra med läkare eller fråga på ett apotek innan du använder något annat läkemedel.

Graviditet och amning

Det är inte helt känt hur fostret eller barnet påverkas om du använder läkemedlen när du är gravid eller ammar. Läkemedlen ska därför inte tas när du är gravid, planerar att bli gravid eller ammar.

Biverkningar

Läkemedlen kan orsaka blödningar. Du ska alltid kontakta mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Läkemedel som ingår i gruppen NOAK

Pradaxa, som innehåller dabigatran

• Eliquis, som innehåller apixaban

• Xarelto, som innehåller rivaroxaban

• Lixiana, som innehåller edoxaban.

Fäll ihop

Heparingruppen

Heparingruppen

Läkemedel i heparingruppen verkar genom att blockera flera ämnen i blodet som medverkar till att blodet levrar sig. Då motverkas bildningen av blodproppar.

Till heparingruppen hör läkemedel som innehåller heparin, dalteparin, enoxaparin, eller tinzaparin.

Läkemedlen används som förebyggande behandling om du har ökad risk för att få blodproppar. De används också för att underlätta upplösning av blodproppar som redan har bildats. Du kan få dem om du inte kan ta warfarin eller vissa andra antikoagulantia, till exempel i samband med operationer eller graviditet. En vanlig anledning till att behandling med dessa läkemedel är blodproppar i benen eller lungorna.

I vissa fall, om du har hög risk att få hjärtinfarkt, kan du få läkemedel från heparingruppen tillsammans med låga doser acetylsalicylsyra under en begränsad tid.

Läkemedlen tar du med en spruta i underhudsfettet i magen. Det är vanligt att få lära sig att ta sprutorna själv hemma, kanske med hjälp av en anhörig. Om det behövs kan du få hjälp av en distriktssköterska.

Viktigt

Du kan få en informationsbricka samt ett kort som visar att du behandlas med läkemedlen. Brickan kan du ha runt halsen som säkerhet om du skulle råka ut för något som gör att du inte själv kan berätta det. Du kan få brickan och kortet på mottagningen där du behandlas.

Om du tar andra läkemedel samtidigt finns det risk för att effekten av läkemedlen påverkas, till exempel kan risken för blödningar öka. Om du måste ta andra läkemedel kan därför doseringen behöva ändras. Det gäller till exempel smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare. Många av dem kan du köpa receptfritt, till exempel Bamyl, Voltaren, Diklofenak, Ipren och Naproxen. Det gäller också vissa naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Därför ska du alltid rådgöra med läkare eller fråga på ett apotek innan du använder något annat läkemedel.

Graviditet och amning

Läkemedel i heparingruppen används ofta i stället för warfarin under graviditet. Om du behöver använda läkemedlen när du ammar ska du rådgöra med läkare.

Biverkningar

Vissa personer kan få blödningar. Du ska alltid kontakta mottagningen där du behandlas om du får blödningar.

Du kan få blåmärken runt injektionsstället och det är inget du behöver oroa dig för.

Läkemedel som ingår heparingruppen

  • Fragmin, som innehåller dalteparin
  • Heparin, som innehåller heparin
  • Klexane, som innehåller enoxaparin
  • Innohep, som innehåller tinzaparin.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-10-20
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulrika Orrhede, läkare, specialist i internmedicin och blodsjukdomar, Höglandssjukhuset, Eksjö