Flutide Diskus

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Flutide Diskus?

Flutide Diskus är ett läkemedel som man använder regelbundet vid astma och ibland vid KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Medicinen tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider som ofta bara kallas steroider eller kortisonläkemedel. Medicinen innehåller det verksamma ämnet flutikason.

Recept och högkostnadsskydd

Medicinen finns som pulver som man andas in genom en inhalator. Inhalatorn är färdigladdad med 60 doser. Inhalatorn finns i fyra olika styrkor: 50 mikrogram per dos, 100 mikrogram per dos, 250 mikrogram per dos och 500 mikrogram per dos. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp

Så här fungerar medicinen

Astma är en sjukdom som innebär att man har en inflammation i luftvägarna. Det gör att man får besvär med lättretliga luftrör, hosta, slem och svullna slemhinnor. Då blir luftrören trånga. Inflammationen gör också att musklerna i luftrören blir tjockare och lätt drar ihop sig.

Kortison dämpar inflammationen och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med återkommande astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Många kan då leva i stort sett som vanligt.

Kortison botar inte astma, men det dämpar inflammationen och sjukdomen lugnar sig oftast avsevärt. Man kan använda kortisonläkemedel dagligen i flera år utan att effekten mattas av.

Kortison som man andas in har inte någon snabb verkan utan ska tas varje dag vid astma under en längre period för att ge effekt. Effekten börjar komma efter några dagars behandling men full effekt får man först vid fortsatt regelbunden behandling.

När man har KOL är flödet av luft genom de mindre luftvägarna i lungorna ständigt nedsatt, till skillnad från astma då man får anfall av andnöd. Man har även en inflammation i luftrören. Vid KOL blir man andfådd, man kan få slemhosta och det kan väsa och pipa när man andas. Medicinen är inte lika effektiv vid KOL som vid astma och rekommenderas bara för dagligt bruk om man har tydliga besvär och får god effekt av behandlingen.

Hur tar man medicinen?

När man andas in genom inhalatorn följer medicinen med inandningsluften ner i luftrören, där den verkar.

Man ska använda medicinen regelbundet, det vill säga varje dag, även om man inte har några besvär av sin astma. Hur många gånger man ska ta medicinen varje dag varierar beroende på hur man mår. Till hjälp kan man vid astma har hjälp av en så kallad PEF-mätare. Om man får sämre värden när man använder PEF-mätaren kan det vara dags att öka doseringen. Vid KOL ligger PEFvärdet alltid lågt. De flesta har samma dosering under längre perioder.

Det finns en viss risk att få svampinfektion i munnen. Därför ska man skölja munnen när man har tagit medicinen.

Utförlig bruksanvisning för hur man andas in medicinen finns i informationsbladet, bipacksedeln, som följer med läkemedelsförpackningen. Det är viktigt att man följer bruksanvisningen noga för att vara säker på att andas in rätt dos. Om man känner sig osäker kan man be sjukvårdspersonal att visa rätt inandningsteknik.

En dosräknare visar hur många doser som finns kvar.

Medicinen ska förvaras i rumstemperatur.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering vid astma för vuxna och ungdomar över 16 år är 50-500 mikrogram 2 gånger dagligen.

Barn som är 4 år och äldre: 50-200 mikrogram 2 gånger dagligen.

En vanlig dosering vid KOL är 500 mikrogram 2 gånger dagligen.

Om man har glömt att ta en dos ska man ta nästa dos som vanligt.

Viktigt

Det är viktigt att man använder medicinen regelbundet för att den ska ge så bra verkan som möjligt. Även om man efter en tids medicinering känner sig bra eller bättre ska man inte sluta med medicinen utan att fråga läkaren. Man kan annars få mer besvär av sjukdomen.

Om man får akuta astmabesvär ska man använda en snabb och kortverkande luftrörsvidgande medicin.

Om sjukdomen förvärras eller om effekten av medicinen uteblir eller minskar ska man omedelbart kontakta läkare. Då kan man behöva annan behandling.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man ska inte använda vissa mediciner mot svampinfektion samtidigt med Flutide Diskus utan att först rådgöra med läkare.

Biverkningar

Vissa personer som använder medicinen kan till exempel få hosta eller känna sig hesa och irriterade i halsen eller få blåmärken. Andra kan få svampinfektion i munnen eller svalget, men man kan undvika detta genom att skölja munnen med lite vatten efter varje inhalation.

Graviditet och amning

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda medicinen när man är gravid. Graviditeten kan göra att man blir sämre i sin astma och då kan doseringen behöva justeras.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Andra former av läkemedlet

Flutide finns i andra former som man andas in eller sprejar i näsan, till exempel

  • Flutide Evohaler
  • Flutide Nasal.

Andra läkemedel som innehåller de verksamma ämnena

Det finns andra läkemedel som innehåller flutikason. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket av ämnet. Exempel på läkemedel som innehåller flutikason är

  • Dymista nässprej
  • Flutikason Teva
  • Avamys.

Det verksamma ämnet flutikason finns även i andra läkemedel i kombination med salmeterol som är ett beta-2-stimulerande medel, till exempel

 

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-05-28
Manusunderlag:

Ingela Andersson, farmaceut, Stockholm

Granskare:

Helena Almer, specialist i allmänmedicin samt lung- och allergisjukdomar, Gustavsbergs vårdcentral, Värmdö