Ergenyl och Ergenyl Retard

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Ergenyl och Ergenyl Retard?

Ergenyl och Ergenyl Retard är läkemedel som används vid epilepsi. Ergenyl Retard kan också användas vid behandling av så kallad bipolär, eller manodepressiv, sjukdom.

Medicinen tillhör en läkemedelsgrupp som kallas för antiepileptika och det verksamma ämnet är natriumvalproat.

Recept och högkostnadsskydd

Ergenyl finns som så kallade enterotabletter i styrkorna 100 milligram, 300 milligram och 500 milligram, som lösning i styrkan 60 milligram/milliliter och som droppar i styrkan 200 milligram/milliliter. Ergenyl Retard finns som så kallade depåtabletter i styrkorna 300 milligram och 500 milligram och som depågranulat i dospåse i styrkorna 100, 250, 500 och 1000 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Epilepsi innebär att man får anfall av övergående störningar i hjärnans nervceller. Hur anfallen yttrar sig beror på var i hjärnan störningen uppstår. Oftast påverkas medvetandet under anfallet. Epileptiska anfall börjar alltid mycket plötsligt. De varar från några sekunder till minuter och slutar nästan alltid av sig själva.

Det är inte exakt klarlagt hur medicinen fungerar. Vid epilepsi tros medicinen förhindra eller dämpa de signaler i hjärnan som utlöser ett epileptiskt anfall.

Hur tar man medicinen?

Lösning och droppar

Den flytande medicinen och dropparna kan tas tillsammans med en måltid för att minska risken för biverkningar från magen. Lösningen har en smak av hallon och körsbär. Dropparna har en besk smak och man kan därför ta dem på en sked tillsammans med lite fruktmos eller liknande.

Enterotabletter och depåtabletter

Enterotabletterna ska sväljas hela eftersom det verksamma ämnet kan irritera magens slemhinnor. Tabletterna har därför en tunn hinna som gör att de inte löses upp förrän de nått tarmen, vilket minskar risken för biverkningar från magen. Om tabletten krossas eller tuggas förstörs den skyddande hinnan.

Depåtabletterna bör sväljas hela. De är utformade så att det verksamma ämnet ska komma ut långsamt i kroppen och ge en jämn och långvarig verkan. Om man har svårt att svälja kan man dela depåtabletterna. Däremot får de inte krossas eller tuggas eftersom läkemedlet då verkar för kraftigt under för kort tid och risken för biverkningar ökar.

Både enterotabletterna och depåttabletter är fuktkänsliga och bör därför förvaras torrt. Enterotabletterna blir mjuka om de utsätts för fukt och kan få ett annorlunda utseende, men det påverkar inte effekten av läkemedlet.

Depogranulat

Depågranulatet består av små korn som inte ska tuggas. Granulatkornen är utformade så att det verksamma ämnet ska frisättas långsamt i kroppen och ge en jämn och långvarig verkan.
Granulat passar för barn och för vuxna som har svårt att svälja tabletter.

Man kan strö ut eller blanda granulatet i kall eller rumstempererad mat eller dryck, till exempel yoghurt, juice, mjukgjord glass eller kräm. Man ska därefter svälja blandningen direkt. Man ska inte blanda granulatet i varm mat eller dryck. Man kan även hälla granulatet direkt i munnen och skölja ned med kall dryck.

Granulatet är känsligt för fukt och ska förvaras i påsen tills det ska användas. En öppnad dospåse får inte sparas för att användas senare. Granulatet ska också förvaras i skydd mot kyla och värme. Annars kan kornen smälta eller klumpa ihop sig så att det verksamma ämnet inte kan frisättas på rätt sätt.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Doseringen kan variera mycket beroende på ålder, kroppsvikt och hur svåra anfall man har.

Viktigt

Man bör vara försiktig med alkohol när man använder Ergenyl eftersom läkemedlet kan förstärka vissa av alkoholens biverkningar, till exempel kan man bli mer trött, dåsig och yr.

Om man behandlas mot epilepsi och ska minska dosen eller sluta med medicinen ska det ske försiktigt och stegvis i samråd med läkare. Om man slutar med medicinen alltför snabbt ökar risken för att man får fler epilepsianfall.

Läkemedlet ska inte användas om levern fungerar dåligt eller om man har blodsjukdomen porfyri.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan till exempel få magbesvär som till exempel illamående, kräkning, diarré, ont eller ett sug i magen. Dessa besvär brukar gå över efter ett tag.

Några kan få ökad aptit och öka i vikt, medan andra kan få sämre aptit och gå ner i vikt. Andra kan bli darriga eller få lättare att blöda.

Graviditet och amning

Det verksamma ämnet i medicinen påverkar fostret och kan orsaka missbildningar. Om man planerar att bli gravid eller just fått veta att man är med barn ska man därför snarast kontakta sin läkare för att diskutera den fortsatta behandlingen. Det är viktigt att inte själv avbryta medicineringen eftersom epileptiska anfall kan innebära en större risk för fosterskador än medicineringen i sig.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det inte sannolikt att barnet påverkas.

Andra läkemedel som innehåller det verksamma ämnet

Det finns andra läkemedel som innehåller natriumvalproat. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket av ämnet.

Exempel på läkemedel som innehåller natriumvalproat är:

  • Absenor och Absenor Depot
  • Depakine Retard
  • Orfiril och Orfiril Long.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-08-14
Manusunderlag:

Åsa Schelin, farmaceut, Stockholm

Granskare:

Martin Lindberger, läkare, specialist i nervsystemets sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge