Cedax

Skriv ut
Skriv ut

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

  • Dosbägare, dossked och doseringsspruta

    Dosbägare, dosspruta och dossked kan man hämta gratis på apotek.

Vad är Cedax?

Cedax är ett bakteriedödande läkemedel. Det tillhör en grupp av antibiotika som kallas cefalosporiner och innehåller det verksamma ämnet ceftibuten. Cefalosporiner är närbesläktade med penicilliner och har effekt på flera olika slags bakterier.

Medicinen används framförallt vid mer svårbehandlade urinvägsinfektioner. Cedax kan även användas vid öroninflammation, bihåleinflammation och vid halsfluss när ett vanligt penicillin inte har hjälpt. Medicinen kan även användas vid infektioner i nedre luftvägarna om man har kronisk luftrörskatarr.

Recept och högkostnadsskydd

Cedax finns som kapslar och i flytande form. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Medicinen förhindrar att bakteriernas cellväggar byggs upp, vilket innebär att bakterierna dör.

Vanligen känner man sig bättre inom tre dygn. Gör man inte det ska man ta kontakt med läkaren igen.

Hur tar man medicinen?

Man ska ta medicinen mellan måltiderna för att effekten ska bli så bra som möjligt. Man ska ta medicinen senast en halvtimme före en måltid eller tidigast en timme efter en måltid.

Kapslarna ska sväljas hela tillsammans med minst ett halvt glas vatten.

Man ska skaka flaskan innan man tar den flytande medicinen. Då blandas innehållet ordentligt och man får sig rätt mängd av det verksamma ämnet. Flaskan ska förvaras i kylskåp och är då hållbar i två veckor. Den flytande medicinen innehåller socker. Det är därför bra att skydda tänderna genom att skölja munnen med vatten efter att man har tagit en dos och att vara noga med tandborstningen.

Alkohol påverkar inte effekten av medicinen.

När man ger medicinen till barn

Ibland kan det vara svårt att få barnet att ta antibiotika. Det är sällan bra att blanda medicinen i välling eller annan dryck som barnet får ofta, eftersom barnet kan få avsmak för drycken. Det är inte heller bra att blanda ut medicinen i stora mängder vätska eller mat, eftersom det då finns en risk för att barnet inte får i sig tillräckligt stor dos.

När man ger flytande medicin till spädbarn är det bra att låta barnet sitta eller halvligga i knät och använda en doseringsspruta. Man sprutar sedan ganska långsamt in medicinen genom barnets mungipa mot insidan av kinden. Då minskar risken för att barnet ska få medicin i luftstrupen.

Från ettårsåldern kan man använda en doseringssked istället för sprutan. Om man för skeden långt in i munnen minskar risken för att barnet spottar ut medicinen.

Ibland kräks barn upp medicinen direkt, och då ska man vänta en stund innan man gör ett nytt försök. Om barnet kräks upp nästa dos också kan det vara bra att kontakta läkaren för att få råd om hur man ska göra.
Att ge medicin till barn

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Dos och behandlingstid beror på vilken infektion man behandlas för. Dosen till barn beror på barnets vikt. Man tar oftast medicinen en gång om dagen.

Om man glömmer en dos ska man ta den så fort man kommer ihåg det. Men om det är mindre än halva tiden kvar till nästa dos är det bättre att hoppa över den glömda dosen, och sedan fortsätta som vanligt.

Viktigt

Om man är överkänslig mot penicilliner ska man inte använda Cedax eftersom cefalosporiner är närbesläktade med penicilliner. Man ska alltid berätta för läkaren om man vet att man reagerat mot någon medicin tidigare.

Det är viktigt att inte avbryta behandlingen även om besvären har gått över. Om man slutar för tidigt kan några bakterier överleva och börja föröka sig. Infektionen kan då komma tillbaka.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan få magbesvär som till exempel illamående och lös avföring. Vissa kan få ont i huvudet.

När man behandlas för en infektion kan man ibland få hudutslag. Utslagen är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkan av medicinen. Men om man får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska man avbryta behandlingen och ta kontakt med den läkare som skrev ut medicinen. Samma sak gäller om man får en långvarig eller svår diarré.

När man behandlas med antibiotika påverkas den normala bakteriefloran bland annat i underlivet. Det kan ibland orsaka en svampinfektion hos kvinnor. Symtomen är bland annat klåda, rodnad och vitaktig flytning. Om man har haft en svampinfektion tidigare och känner igen symtomen kan man behandla sig själv med receptfria medel som finns på apotek. Däremot är det bra att kontakta en läkare om besvären med klåda kommer för första gången. En läkarundersökning kan ge ett säkert besked om orsaken till klådan.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-01-03
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Urban Hellgren, infektionsläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg