Att få hörapparat

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En hörapparat är en liten apparat som förstärker ljudet på de frekvenser där örat hör sämst. Om man har bestående problem med sin hörsel blir man ofta hjälpt av hörapparater, men det är bra att vara medveten om att hörseln inte kan bli perfekt.

Hörapparaten drivs av ett batteri och består av en mikrofon som fångar upp omgivande ljud. Ljudet behandlas, förstärks och skickas vidare till en högtalare. Digitala hörapparater innehåller också ett så kallat datorchip som reglerar ljudkvaliteten.

Det kan ta tid att vänja sig vid att använda hörapparater, men när man gjort det ger det flera fördelar. Det sociala samspelet med andra underlättas och man kan njuta av till exempel musik på ett helt annat sätt än tidigare.

Om man har nedsatt hörsel på båda öronen är det bra att använda hörapparater till båda öronen, på det sättet får man så kallad riktningshörsel. Det innebär att man även uppfattar från vilket håll ljuden kommer.

Förberedelser

Man behöver inte förbereda sig på något särskilt sätt.

Hur går utprovningen till?

Beroende på vad hörselundersökningen visar bestämmer man tillsammans med en så kallad audionom vilken hörapparat som passar bäst.

Visa mer

Att använda hörapparat

Att använda hörapparat

Ett av de vanligaste hörselhjälpmedlen

Om man har bestående problem med nedsatt hörsel blir man ofta hjälpt av hörapparater, oavsett vad som orsakar besvären. Genom att använda hörapparaterna regelbundet tränar man upp sin förmåga att höra så bra att vardagslivet underlättas, men det är bra att vara medveten om att hörseln inte kan bli perfekt.

Det kan ta tid att vänja sig vid att använda hörapparater, men när man gjort det ger det flera fördelar. Att delta i samtal brukar kännas lättare och mindre tröttande än förut. Det sociala samspelet med andra underlättas och man kan njuta av till exempel musik på ett helt annat sätt än tidigare.

Hur fungerar en hörapparat?

Hörapparaten fångar med hjälp av en mikrofon upp ljud som sedan behandlas, förstärks och skickas till en högtalare. Förutom mikrofon, högtalare och batteri innehåller en digital hörapparat också ett datorchip som reglerar ljudkvaliteten.

Alla ljud förstärks mer eller mindre av hörapparaten. Ljud som man tidigare inte uppfattade kan man åter höra. Ändå kan en enskild röst vara svår att uppfatta i ett sorl av flera röster. Dagens hörapparater är bättre på att sortera buller, men det är svårt att få bort bullret helt och man kan ha svårt att uppfatta tal i sorlig miljö. Därför är det viktigt att man använder hörapparaterna regelbundet. Då tränar man hjärnan att urskilja en enskild röst i en bullrig miljö.

Olika program

En digital hörapparat kan ofta växla automatiskt mellan olika program och anpassar sig till örats hörselnedsättning genom att förstärka ljudet mest på de frekvenser där örat hör sämst. Apparaten kan till exempel förstärka de ljud i talet som man annars har svårt att uppfatta, samtidigt som den behåller tydligheten i sådana ljud som man redan kan höra. Starka ljud förstärks lite eller inte alls. Hörapparaten kan också ställas in så att den slås av vid för starka ljud för att sedan omedelbart fungera som vanligt igen. Dessutom kan den i viss mån sortera bort störande bakgrundsljud.

En så kallad audionom programmerar hörapparaterna utifrån de önskemål och behov man har. Om man inte vill att hörapparaten anpassar sig automatiskt till omgivningen kan man själv ställa in den på det lyssningsprogram som man för stunden är i behov av. Exempel på lyssningsprogram är Tal i buller, Musik eller Teleslinga. En audionom sköter även hörselmätning, diagnostisering och rehabilitering av hörselnedsättningen. Audionomen hjälper också till att prova ut andra tekniska hjälpmedel, som exempelvis teleslinga och telefonhjälpmedel.

Två apparater oftast bättre

Om man har nedsatt hörsel på båda öronen och bara har hörapparat till ett öra brukar det vara svårt att uppfatta varifrån ljuden kommer. Genom att använda hörapparater till båda öronen får man så kallad riktningshörsel. Det innebär att man även uppfattar från vilket håll ljuden kommer. Man behöver dessutom mindre förstärkning i var och en av hörapparaterna.

Hörapparaterna kan också fungera som radiomottagare om man är i ett rum med hörselslinga. Många offentliga lokaler har sådana slingor. Talarens mikrofon är då både kopplad till högtalare och till en apparat som via en slinga i rummet sänder radiovågor till hörapparater. Därigenom hör man talaren mycket tydligt i hörapparaterna och slipper störande ljud i rummet, som hostningar eller skrap av möbler.

Den senaste typen av hörapparater kan också kopplas trådlöst till kommunikationsutrustning som mobiler, datorer, tv och musikspelare med hjälp av så kallad bluetooth.

Vem kan använda hörapparat?

En vanlig hörapparat fungerar vid alla slags hörselnedsättningar, men inte för den som är helt döv.

Tillsammans med en audionom får man prova olika hörapparater för att komma fram till vilken som passar bäst. När man har hittat en modell som passar ställer audionomen in hörapparaterna på bästa möjliga sätt.

Om man har tinnitus blir besvären ofta mindre när man använder hörapparat. Märker man att besvären istället ökar kan man rådgöra med sin audionom om hur man ska använda hörapparaten eller om det går att göra justeringar.

Eftersom hörapparaterna oftast är programmerade att inte förstärka de starka ljuden behöver man inte vara orolig för att ljuden blir så starka att hörseln försämras när man använder hörapparaterna.

Fäll ihop

När behöver man hörapparat?

När behöver man hörapparat?

Neurogen hörselnedsättning

Den vanligaste orsaken till att man hör sämre beror på en så kallad neurogen hörselskada. Om man har en neurogen hörselnedsättning fungerar inte den nervfunktion som skickar impulserna vidare till hörselcentrat i hjärnan. Skadan kan sitta i innerörat, på hörselnerven eller i hörselcentrat i hjärnan. Om hjärnan i sin tur har svårt att tolka nervimpulserna, kallas skadan central. Både neurogen och central hörselnedsättning är bestående och går inte att operera.

Den vanligaste orsaken till en neurogen hörselnedsättning är en skada i innerörat som beror på att snäckans hårceller delvis är borta. Man kan få viss hjälp av en hörapparat, men eftersom sinnescellerna i innerörat är skadade eller saknas helt blir det svårt att höra vissa ljud tydligt.

Att man hör sämre när man blir äldre, så kallad åldersnedsättning, kan ha många orsaker. Den vanligaste orsaken är att kroppen och hörselorganen åldras. Men även sjukdomar, skador eller ärftliga förändringar i örat kan orsaka en neurogen hörselnedsättning.

Om inte ljudvågorna kan komma fram

Ibland kan problemen ha uppkommit i hörselgången, trumhinnan eller i hörselbenen – hammaren, städet och stigbygeln. Då är innerörat ofta friskt men örats förmåga att leda in ljud fungerar inte eller är begränsad. Denna typ av hörselnedsättning kallas för ledningshinder.

Vid ledningshinder är ljudvågen i örat dämpad och hörapparaten hjälper till att förstärka ljudvågen. Om man har en hörselnedsättning som beror på ett ledningshinder har man ofta stor hjälp av en hörapparat.

Ibland kan man också bli hjälpt av en operation. Då är det vanligt att man får en hörapparat i väntan på operationen, som ett första steg i behandlingen.

Om man har nedsatt hörsel kan skadan sitta i innerörat, på hörselnerven eller i hörselcentrat i hjärnan. Det kan också bero på skador i hörselgången, på trumhinnan eller i hörselbenen – hammaren, städet och stigbygeln. 

Fäll ihop

Olika slags hörapparater

Olika slags hörapparater

  • Illustration på bakom örat-hörapparat.

    Bakom örat-hörapparat med gjuten öroninsats. Hörapparaten sitter bakom örat och ljudet går in i hörapparatens mikrofon som sitter högst upp på örat. Ljudet leds in i hörselgången genom en tunn slang som mynnar ut i en gjuten öroninsats.

  • Illustration på bakom örat-hörapparat med en helt öppen öroninsats.

    Bakom örat-hörapparat med en helt öppen öroninsats. Hörapparaten, som är mycket liten, sitter bakom örat. Ljudet går in i mikrofonen som sitter antingen i hörapparaten högst upp på örat eller inuti öroninsatsen.

  • Illustration på en allt i örat-hörapparat.

    I en allt i örat-hörapparat sitter hela hörapparaten inuti ett individuellt gjutet skal. Hörapparatens storlek beror på hörselnedsättningen och hur stor hörselgången är. Ljudet går in i mikrofonen som sitter i hörapparaten ovanför hörselgångsdelen.

Hörapparat efter behov

Det finns flera olika slags hörapparater, allt från enklare varianter som placeras i hörselgången till mer avancerade. Vilken typ av hörapparat man bör använda beror inte bara på vilken slags hörselnedsättning man har. Hur hörselgången ser ut, vilken rörelseförmåga man har i händerna och armarna, vilka behov man har av olika funktioner och de egna önskemålen har också betydelse.

Om man använder hörapparater med en så kallad gjuten öroninsats kan man uppleva en känsla av instängdhet. Detta gäller framförallt om man har hörapparater till båda öronen. Om man upplever att det känns instängt är det viktigt att berätta detta för sin audionom. Genom att audionomen exempelvis ökar ventilationen i öroninsatsen, eller genom att programmera om hörapparaterna kan denna känsla minska eller försvinna helt.

Bakom örat-hörapparat

Den vanligaste typen av hörapparat har man bakom örat. Ljudet leds in i hörselgången genom en tunn slang. Där mynnar slangen i en individuellt gjuten propp, en öroninsats. Den sluter tätt så att inte ljud läcker ut. Hörapparatens mikrofon och förstärkare sitter mycket nära varandra och om ljud läcker förbi öroninsatsen blir det rundgång av ljudet och apparaten tjuter. Hörapparaten har en på- och avfunktion, programväljare och volymkontroll. Den får plats bakom örat även om man använder glasögon.

Det finns en variant av bakom örat-hörapparat. Den har en mycket tunn ljudslang som istället mynnar till en helt öppen öroninsats. Detta för att man ska kunna uppfatta de ljud som man fortfarande hör och samtidigt få de ljud som man inte hör förstärkta. På det sättet får man ett mer naturligt ljud och känslan av instängdhet brukar vara mindre. Denna lösning fungerar vid lite lättare hörselnedsättningar. Hörapparaten har även en funktion som minskar risken för rundgång. Vid lite svårare hörselnedsättningar finns ändå en risk för rundgång av ljudet, men detta löser man genom att sätta mikrofonen i öroninsatsen istället.

Allt i örat-hörapparat

Eftersom alla delar är små på en allt i örat-hörapparat får den plats inne i hörselgångens mynning. Hela apparaten ryms i ett individuellt avgjutet skal som syns i ytterörat eller bara i mynningen av hörselgången. Denna typ av hörapparat rekommenderas inte om man har en kraftigare hörselnedsättning. Då behöver man mer ljudförstärkning, vilket i sin tur ökar risken för rundgång.

Benledningshörapparat

Om det inte går att placera hörapparaten i hörselgången kan man i stället få en så kallad benledningshörapparat. En benledningshörapparat fungerar som en vibrator och skickar vibrationer till skallbenet bakom öronen, snäckan uppfattar då ljudet mycket tydligt.

Det finns olika anledningar till att man inte kan använda en hörapparat med öroninsats, till exempel kan man ha någon form av missbildning i örat som gör att man inte kan få in öroninsatsen. Man kan också pröva en benledningshörapparat om man har problem med återkommande öroninfektioner eller kroniska öroninflammationer, till exempel otit. Då bildas det lättare infektioner i huden när utrymmet blir lufttätt.

Idag opereras de flesta benledare fast med hjälp av titanskruvar i skallbenet, på svenska kallad benförankrad hörapparat.

Fäll ihop

Prova ut och använda hörapparat

Prova ut och använda hörapparat

  • Bild på hur man sätter en hörapparat på plats.

    1. Börja med att sätta in öroninsatsen i hörselgången. Var noga med att den verkligen sitter ordentligt. Tänk på att ha riktning mot näsan.

    2. Lägg upp hörapparaten bakom örat. Nu ska ljudet komma igång i hörapparaten. Om din hörapparat har volymkontroll, ställer du in lagom ljudstyrka efter behov. Är hörapparaten programmerad med olika lyssningsprogram väljer du det program som passar bäst för din omgivning.

Audionom justerar hörapparaten i flera steg

Efter en hörselundersökning bedömer audionomen vilken typ av hörapparat som är mest lämplig. Audionomen följer sedan upp användandet och gör utvärderingar och finjusteringar av hörapparaten. Utprovningen är klar när både man själv och audionomen känner sig nöjda.

Hur man sätter hörapparaten på plats

De flesta hörapparater har sin strömbrytare i batterifacket som oftast sitter längst ned i hörapparaten. När man har satt in ett batteri och stänger igen batterifacket går hörapparaten igång, ofta med en tidsfördröjning på ungefär tio sekunder. På den tiden ska man hinna sätta hörapparaten på plats. Om hörapparaten är igång när man ska sätta den på plats blir det ofta rundgång i apparaten. Om man tycker att det är för kort tid kan man tala med audionomen som kan ställa in fördröjningstiden så att den blir längre än tio sekunder. Det går också att ta bort tidsfördröjningen helt.

Att höra bra med hörapparat bygger på träning

När man börjar använda hörapparaterna kan man uppleva att man hör för mycket ljud. Det brukar kallas för att man blir ljudtrött. Man kan också få lite ont i huvudet. Orsaken är att man med hjälp av hörapparaterna åter börjar höra vardagens alla ljud som man på grund av hörselnedsättningen inte hörde tidigare. Det kan vara allt från svaga ljud, som steg på ett golv eller en klocka som tickar, till starkare ljud från trafik, apparater eller fläktar. Genom att träna på att använda hörapparaterna några timmar de första dagarna vänjer man sig gradvis vid de nya ljuden. Efter några veckor kan man börja använda hörapparaterna hela dagar.

Genom att använda hörapparaterna regelbundet tränar man upp sin förmåga att uppfatta alla ljud. Med tiden blir man också bättre på att urskilja tal. Hörapparaterna har olika lyssningsprogram som är till för att förbättra möjligheten att höra i miljöer med störande ljud. Vissa störande ljud, till exempel från tv och radio, kan man däremot stänga av i en samtalssituation.

Berätta för andra

Trots att man har hörapparat kan det ändå ibland vara svårt att höra. Därför kan det vara bra att fundera på vilka situationer man tycker känns jobbigast och vad man själv kan göra för att underlätta. Bara genom att berätta för personer i ens omgivning att man hör dåligt kan underlätta mycket och förhindra missförstånd. Det kan också kännas bra att beskriva hur man påverkas av sin hörselnedsättning och vad andra kan göra för att man lättare ska uppfatta vad de säger.

Det kan exempelvis underlätta om man ber personen som pratar att vända sig mot en själv. Man kan också be personen att prata långsamt och tydligt och med tydliga läpprörelser. Det kan vara svårt att höra om flera pratar samtidigt, då kan man försöka se till att en person åt gången pratar. Man brukar också ha svårare att uppfatta vad en person som skriker säger.

Om man känner sig isolerad eller mår dåligt på annat sätt på grund av sin hörselnedsättning, kan det vara bra att träffa en kurator eller psykolog.

Några tips

Man ska inte använda hörapparaten när man badar, duschar eller vistas utomhus i regn, eftersom de flesta hörapparaterna är mycket känsliga för fukt. Om man har en liten hörapparat är ett bra råd att ha med sig asken att lägga den i om man behöver ta av den när man är ute för att undvika att tappa bort den.

När man ska sova är det också bra att ta ut hörapparaten eftersom örat behöver få vila och luftas. Det är även bra att öppna batterifacket för att på det sättet lufta ut kondens och fukt som kan samlas i hörapparaten genom kroppsvärmen.

Det är viktigt att rengöra hörselgångsinsatsen regelbundet. Då minskar man risken för klåda och eksem i örat. Audionomen visar hur man rengör sina hörapparater. Man kan också läsa i hörapparatens bruksanvisning hur man gör.

I hörapparatens bruksanvisning står det också vilka batterier som ska användas. De flesta hörapparater har signalvarning en stund innan batteriet tar slut. Det är alltid bra att ha med sig extra batterier. Om man reser är det viktigt att ta med sig tillräckligt med batterier hemifrån eftersom det kan vara svårt att hitta rätt sort på resmålet.

Hörapparater påverkar inte en pacemaker, om man har en sådan. Det är inte heller några problem att passera stölddetektorer eller röntgenkontroller på flygplatser.

Fäll ihop
Publicerad:
2012-06-20
Skribent:

Ann-Kristin Espmark, audionom, Sahlgrenska Akademin, Göteborg.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carina Hammarin Ågren, audionom, Karolinska universitetssjukhuset, Solna.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, illustratör, Göteborg