Höga blodfetter

Skriv ut (ca 7 sidor)

Det finns framför allt två sorters fett i blodet – kolesterol och triglycerider. Triglyceriderna används som energi i kroppen, och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Blir blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen. Det kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar.

Skriv ut

Mängden av blodfetter påverkas av ärftliga anlag, men vad du äter och hur mycket du rör på dig har också betydelse.

Symtom vid höga blodfetter

Symtom vid höga blodfetter

Förhöjda blodfetter ger vanligen inga symtom i sig, men på lång sikt kan de leda till sjukdomar. Vissa personer kan få senknutor vid höga kolesterolvärden eller vit-gula avlagringar kring ögonen, men det är ovanligt.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du har vissa sjukdomar eller andra riskfaktorer är det viktigt att få dina blodfettvärden kontrollerade och att försöka sänka dem om de är höga. Det är lämpligt att kontrollera halterna av blodfetter om du har

  • hjärt-kärlsjukdom
  • diabetes
  • njursjukdom
  • släktingar som fått hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder
  • andra riskfaktorer som till exempel rökning, högt blodtryck och övervikt.

Hjärt-kärlsjukdom

Om du har eller har haft någon åderförfettningssjukdom, som hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke, är det viktigt att inte ha för höga halter av blodfetter. Andra delar av kroppen som kan beröras av åderförfettning är de stora kärlen i magen, till exempel stora kroppspulsådern, samt i fötter och underben, till exempel vid så kallad fönstertittarsjuka. Den som har någon åderförfettningssjukdom bör alltid få blodfetterna kontrollerade och få behandling för att sänka höga blodfetter.

Diabetes

Den vanligaste formen av diabetes, så kallad typ 2-diabetes, ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Den som har diabetes har ofta så kallad dyslipidemi, som innebär att du har höga halter triglycerider och låga halter av det nyttiga HDL-kolesterolet, ibland även höga halter av det skadliga LDL-kolesterolet. Därför bör du få blodfetterna kontrollerade om du har diabetes. 

Ärftlighet

Om du har föräldrar eller syskon som har fått en hjärt-kärlsjukdom, till exempel hjärtinfarkt eller stroke, i tidig ålder är det bra att få blodfettvärdena kontrollerade. Med tidig ålder menas före 55 år för män och före 65 år för kvinnor. Om du vet att höga kolesterolvärden finns i släkten är det också ett skäl att ta reda på vilka värden du har.

Andra riskfaktorer

Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är till exempel rökning, högt blodtryck, ohälsosamma matvanor och fetma eller övervikt. Rökning har störst betydelse. Ju fler riskfaktorer du har, desto viktigare är det att få blodfettvärdena kontrollerade.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Risken för hjärt-kärlsjukdom om du har förhöjda blodfetter är olika från person till person. Det beror på att även andra faktorer spelar in. Har du andra riskfaktorer som till exempel hjärt-kärlsjukdom eller diabetes kan den sammantagna risken bli för hög. Därför kan en läkare bedöma att till exempel ett visst kolesterolvärde inte behöver behandlas hos en person, medan det ska behandlas med läkemedel hos en annan.

Om du är frisk och inte är i riskzonen för övrigt behöver du oftast inte oroa dig om kolesterolvärdena ligger lite högt. Om du däremot har någon hjärt-kärlsjukdom eller diabetes bör du ha värden som är betydligt lägre än vad de flesta brukar ha.

Hur vet du att du har höga blodfetter?

Höga halter av blodfetter ger inga besvär och kan bara upptäckas genom blodprov. Blodfettvärdena kan variera från tillfälle till tillfälle. Därför brukar du få lämna blodprov flera gånger. Kolesterolvärdet kan mätas utan speciella förberedelser, men om du också ska mäta de övriga blodfetterna måste provet tas fastande, det vill säga innan du ätit på morgonen.

Vad är högt?

Blodfettvärdena mäts i enheten millimol per liter. Om du har någon hjärt-kärlsjukdom eller annan riskfaktor brukar gränsen för vad som är en önskvärd halt av totalkolesterol vara 5,0 millimol per liter, och vid mycket hög risk 4,5 millimol. Halten av det skadliga kolesterolet, LDL, bör då vara högst 3,0 millimol per liter, och vid mycket hög risk 2,5 millimol eller rent av 1.8 millimol per liter för en minoritet. Det nyttiga kolesterolet, HDL, bör inte vara lägre än 1,0 millimol per liter. Halten av triglycerider bör inte vara högre än 2,0 millimol per liter. 

Andra undersökningar

Det finns sjukdomar som kan göra att halterna av fett i blodet stiger. Därför tar läkaren ofta blodprover för att utesluta att du har till exempel störd sköldkörtelfunktion som ger låg ämnesomsättning, diabetes, lever- eller njursjukdom. Om du har leverprover som inte är riktigt bra kan det bero på att du dricker mycket alkohol. Det kan i sin tur orsaka att du får höga halter av blodfetter, främst triglycerider.

Om du har höga blodfettvärden är det bra om även viloblodtrycket och blodsockerhalten mäts. Det är också bra att genomgå en EKG-undersökning för att upptäcka om du tidigare haft till exempel hjärtinfarkter eller andra hjärtproblem. Det görs för att den totala risken för hjärt-kärlsjukdom ska kunna bedömas.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du har höga halter av blodfetter är det viktigt att du i första hand försöker ändra dina levnadsvanor så att blodfettvärdena förbättras. Då kan samtidigt andra riskfaktorer påverkas, som att blodtrycket sänks och vikten minskar.

Rökning

Om du röker är den viktigaste åtgärden för att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar att sluta röka. Det kan vara svårt att sluta röka på egen hand, men många vårdcentraler kan erbjuda stöd för rökavvänjning.

Maten

Den mat som är bra när du har höga halter av blodfetter är i stort sett samma som rekommenderas när du har diabetes, övervikt och högt blodtryck. Den maten är också bra för de flesta. Vanligen rekommenderas någon form av så kallad medelhavskost eller dess svenska motsvarigheter.

Motion 

Regelbunden motion förbättrar hälsan och minskar risken för sjukdomar på flera olika sätt. Kolesterolvärdet kan minska något och fördelningen mellan det nyttiga kolesterolet, HDL, och det skadliga kolesterolet, LDL, i blodet blir bättre. Regelbunden motion är också bra om du behöver gå ner i vikt och behålla den lägre vikten. Motionen behöver inte vara särskilt intensiv. Raska promenader i 30 minuter har bra effekt om du gör dessa regelbundet. 

Alkohol

Små mängder alkohol, till exempel några glas vin i veckan, verkar inte öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men om du dricker mycket alkohol kan det få motsatt effekt och i stället öka de skadliga blodfettshalterna, liksom risken för hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar. Det finns också risk att bli beroende, få högt blodtryck och problem med att hålla vikten.

Ofta räcker ändrade vanor 

Om du har måttligt förhöjda blodfettvärden är en förändring av levnadsvanorna ofta tillräckligt för att värdena ska sänkas. Om du tycker det är svårt att förändra dina levnadsvanor kan de flesta vårdcentraler ge stöd och råd.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Förekomst av övriga sjukdomar och riskfaktorer avgör om du behöver behandling med läkemedel för dina blodfetter. Om du har hög risk för hjärt-kärlsjukdom och förändringar i kost och motion inte ger tillräckligt resultat kan du ibland rekommenderas läkemedel. Om du till exempel har haft hjärtinfarkt eller stroke, om du har diabetes eller vissa former av ärftlig höjning av blodfetterna behövs som regel läkemedelsbehandling.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Vad beror höga blodfetter på?

Vad beror höga blodfetter på?

Höga blodfetter beror till stor del på ärftliga faktorer. Levnadsvanorna, främst kost- och motionsvanor, har också stor betydelse. Mycket förhöjda blodfettvärden kan ibland bero på någon sjukdom, till exempel i levern eller ämnesomsättningen. Det finns också rent ärftliga former av förhöjda blodfetter, som kan göra att förhöjningen kommer redan i unga år och att du får kraftigt ökade värden. Sådana ärftliga blodfettsförhöjningar är ibland orsaken till att unga personer får hjärtinfarkt.

Blodfettsrubbningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

Det finns flera typer av fetter i blodet, såväl nyttiga som skadliga. De som brukar bedömas är totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider.

Om du har höga halter av det skadliga kolesterolet LDL i blodet kan det bidra till så kallad åderförfettning. Det innebär att blodfetterna har lagrats i blodkärlens väggar så att blodkärlen har blivit stela och trånga. På längre sikt finns det risk för att blodkärlen täpps igen. Det kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke eller försämrad blodcirkulation i benen, så kallad fönstertittarsjuka.

HDL brukar kallas det nyttiga kolesterolet och är förknippat med en skyddande effekt. Det transporterar bort det skadliga kolesterolet från kärlväggarna.

För höga halter av triglycerider kan också bidra till åderförfettning. Ibland är halterna av LDL-kolesterol och triglycerider förhöjda samtidigt, medan HDL-kolesterol är sänkt.

Höga blodfetter måste inte leda till sjukdom

Höga halter av blodfetter ökar alltså risken för hjärt-kärlsjukdomar, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att risken beror på flera olika faktorer. Ett högt kolesterolvärde behöver inte i sig innebära att du insjuknar i förtid i någon hjärt-kärlsjukdom och många som får till exempel hjärtinfarkt har blodfettvärden som är väsentligen normala.

Höga blodfetter är vanligt

Hur stor del av befolkningen som har höga halter av blodfetter är olika i olika länder. Det beror på både arv och levnadsvanor. Det beror förstås också på hur gränserna för höga värden sätts.

I Sverige och i många andra länder har befolkningen i genomsnitt högre kolesterolvärden än vad som är önskvärt. Mer än hälften av alla svenska män och kvinnor har förhöjda kolesterolvärden. Andelen ökar med stigande ålder.

Under de senaste 30-40 åren har medelvärden på kolesterol i den svenska befolkningen minskat. Orsaken till detta är inte känd, men förbättrade kostvanor med mer konsumtion av frukt och grönsaker kan ha bidragit.

Likheter med högt blodtryck

Att ha höga blodfetter har likheter med att ha högt blodtryck. I båda fallen har du oftast inga besvär, men på längre sikt ökar risken för att du får sjukdomar i hjärta och blodkärl. Därför kallas de för riskfaktorer. Andra exempel på riskfaktorer är rökning och diabetes. Även övervikt och att ha nära släktingar som i ung ålder insjuknat i till exempel hjärtinfarkt kan öka risken. Dessutom ökar risken att få en hjärt-kärlsjukdom med åldern. Män löper större risk än kvinnor. Vid diabetes har kvinnor ungefär lika stor risk som män att få hjärt-kärlsjukdomar.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Sluta-röka-linjen

Sluta-röka-linjen är en nationell gratistjänst som drivs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Initiativtagare var Cancerfonden, Apoteket, Hjärt-Lungfonden, Folkhälsomyndigheten och Centrum för tobaksprevention inom Stockholms läns landsting.

Professionella rökavvänjare finns på plats alla vardagar och vissa kvällar. Telefonnumret är 08-840000 (ej från mobiltelefon). Från mobiltelefon ringer du 0771-84 10 10 och det kostar som ett vanligt mobilsamtal.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar och stroke. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera dina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor.

Läkemedelsverket utfärdar rekommendationer för personal i hälso- och sjukvården om hur läkemedel bör användas för att förebygga hjärtkärlsjukdom beroende på åderförfettning, med senast utgåvan 2014.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Publicerad:
2015-03-30
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Peter M Nilsson, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö