Anhörigstöd

Skriv ut (ca 3 sidor)

När en person är långvarigt sjuk eller på annat sätt har stora behov av omsorg påverkas familj och anhöriga på olika sätt. Ofta står de anhöriga för en stor del av vården och omsorgen. Även om du som anhörig gärna hjälper din närstående och kanske ser det som en självklarhet, kan du också behöva stöd för egen del. Samhället kan bidra på flera olika sätt.

Skriv ut

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen ska erbjuda olika former av stöd åt anhöriga. Du måste själv ansöka om hjälpen hos socialtjänsten.  

Vem kan få stöd?

Vem kan få stöd?

Du som vårdar eller stödjer en närstående kan ha rätt till stöd. Din närstående kan till exempel vara sjuk under en längre tid, vara äldre och i behov av omsorg eller ha funktionsnedsättningar.

Med närstående menas en person i familjen, som till exempel en partner, ett barn eller nära släkting. Det kan också vara en nära vän eller en granne. Du kan få stöd även om den som du vårdar eller stödjer inte bor tillsammans med dig.  

Barn i familjer där en vuxen är i stort behov av omsorg kan också få stöd av kommunen.

Fäll ihop

Olika former av stöd

Olika former av stöd

Det skiljer sig åt mellan olika kommuner vilken typ av stöd du kan få. Ta kontakt med din kommun för att få reda på vilken typ av stöd som kan vara lämpligt för just dig.

Avlösning och växelvård

En form av stöd är avlösning. Det innebär att den du vårdar inte bor hemma under en period, så att du som anhörig får vila. Istället bor personen på till exempel ett särskilt boende eller ett äldreboende.

Avlösningen kan planeras så att den som behöver hjälp växlar mellan att bo hemma och i särskilt boende. Då brukar det kallas växelvård. Du kan också få hjälp med avlösning utan att det har planerats långt i förväg.

Hjälp en del av dygnet

En annan form av stöd är att hemtjänsten tar över vården under en del av dygnet. Ibland kan också hemtjänsten ta över vården under några dygn, så att du får tid till annat.

Dagverksamheter av olika slag kan vara en annan form av avlösning. Det gör det möjligt för dig att få avlastning under dagen. På en del håll går det också att få hjälp på natten för att du ska få vila.

Samtal och stödgrupper

Du kan få hjälp i form av råd och stöd från socialtjänsten. Det kan ske individuellt tillsammans en handläggare eller i grupp med andra anhöriga. I en del kommuner finns en särskild anhörigkonsulent eller anhörigstödjare som du kan kontakta för samtal och stöd.

Vissa kommuner erbjuder även andra typer av aktiviter för anhöriga. Det kan till exempel vara olika typer av utbildningar, föreläsningar eller studiebesök.

På många håll finns också stödgrupper för dig som vårdar närstående med exempelvis stroke, psykisk ohälsa, utvecklingsstörning eller demens. Där kan du träffa andra i samma situation och dela med sig av dina erfarenheter.

Organisationer kan ge stöd

Flera föreningar och organisationer arbetar också med att stödja anhöriga. Några exempel är Röda Korset, pensionärsföreningar och olika patientorganisationer.

Anhörigas riksförbund stödjer anhöriga och anhörigvårdare på olika sätt. De driver bland annat Anhöriglinjen, dit du kan ringa och få stöd och vägledning. 

Rätt till fast vårdkontakt

Din närstående kan ha rätt till en fast vårdkontakt om hen har flera sjukdomar samtidigt och därför har många vårdkontakter. En fast vårdkontakt har till uppgift att samordna vårdinsatserna och exempelvis sköta kontakter med socialtjänsten och Försäkringskassan.

Verksamhetschefen på till exempel på ett sjukhus eller ett äldreboende kan utse en fast vårdkontakt för din närstående. Du kan också själv begära att någon i personalen utses.

En fast vårdkontakt kan vara någon i vårdpersonalen, som en läkare, sjuksköterska eller psykolog. Det kan också vara någon ur den administrativa personalen. Ibland kan den fasta vårdkontakten vara ett team som består av flera personer.

Ekonomisk ersättning

Som anhörig kan du ibland få ekonomisk ersättning för dina insatser. Om du måste avstå från ditt vanliga arbete kan du få ersättning för det. 

Exempel på ersättningar som du kan ansöka om är vårdbidrag och närståendepenning. Det finns också flera typer av ersättningar som den person som behöver vård kan söka själv, till exempel handikappersättning och assistansersättning.

Det är oftast Försäkringskassan som står för ersättningen. 

Fäll ihop

Vem ska jag kontakta?

Vem ska jag kontakta?

Det är kommunens socialnämnd som ansvarar för stödet till anhöriga. Kontakta din kommun om du vill ansöka om stöd. Om du inte vet vem du ska kontakta kan du ringa till kommunens växel och säga att du vill söka stöd som anhörig.

Många kommuner har en särskild person som arbetar med stöd till anhöriga. Den personen kan till exempel kallas anhörigkonsulent, anhörigombud eller anhörigstödjare.

Från anhörigkonsultenten eller den förvalting inom kommunen som ger stöd kan du få information om vilka former av anhörigstöd som finns. Be om ett möte och berätta om din situation.

I de flesta fall behöver socialnämnden först göra en utredning om vilka behov av stöd som finns innan de fattar ett beslut. Utredningen görs av en socialsekreterare på uppdrag av socialnämnden.

I vissa kommuner och landsting finns också äldreombud eller en patientombudsman som kan ge information.

Fäll ihop

Om jag inte är nöjd

Om jag inte är nöjd

Kontakta den ansvariga förvaltningen inom kommunen om du inte är nöjd med anhörigstödet. Du kan också kontakta de politiskt ansvariga i socialnämnden.

Om det finns en patientombudsman eller äldreombudsman kan du vända dig dit för att klaga på brister i anhörigstödet.

Det är viktigt att du ber om skriftliga svar när du klagar för att underlätta och undvika missförstånd.

Om du inte är nöjd med ett formellt biståndsbeslut om hemtjänst eller särskilt boende för dig själv eller en närstående kan du överklaga detta hos förvaltningsrätten.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Publicerad:
2016-12-07
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Susanna Dellans, utredare, Socialstyrelsen