Skärsår – egenvård

När du har skurit dig är det viktigt att göra rent såret eftersom smuts och skräp som finns kvar kan orsaka en infektion. Om såret inte är så djupt kan det få blöda en liten stund innan du börjar tvätta eftersom blodet hjälper till att rensa ut smuts.

  • Sårtejp, som är små smala remsor, sätts på tvärs över ett skärsår så att sårkanterna förs ihop

    Små skärsår som är mindre än någon centimer kan du ta hand om själv. Tvätta och sätt på plåster eller särskild sårtejp – små smala remsor som sätts tvärs över sårglipan.

Om det blöder mycket

Om det blöder mycket ska du hålla den skadade kroppsdelen högt. Lägg en kompress eller ren tygbit på såret och tryck hårt mot såret ett tag. Ett alternativ är att lägga ett enkelt tryckförband. Då för du ihop sårkanterna och lägger en bit tyg eller kompress mot såret. Ovanpå lägger du en hårt vikt tygbit och lindar fast hårt med ett bandage eller tyg.

Efter ungefär en kvart har såret oftast sluta blöda. Då kan du försiktigt ta bort förbandet och göra rent såret.

Tvål och vatten räcker

  • Tvätta händerna.
  • Skölj rent såret under rinnande kranvatten, gärna med en handdusch.
  • Använd mild tvål om det kommit smuts i såret. Det är lättast att använda flytande tvål.
  • Kontrollera att det inte finns kvar glasbitar eller något annat i såret.
  • För ihop sårkanterna och sätt på ett plåster om såret är mindre än någon centimeter och glipar mindre än ett par millimeter. Du kan också använda särskild sårtejp om du har det hemma. Det är små smala tejpremsor som sätts tvärs över sårglipan och som effektivt håller ihop sårkanterna.

Söka vård

Om såret är djupt eller inte slutar blöda efter en halvtimme ska du kontakta vården.

Om såret är större än någon centimeter eller om det glipar mer än ett par millimeter kan det behöva sys. En läkare på vårdcentral eller sjukhus bör då undersöka såret inom några timmar. Om det har gått längre tid än åtta timmar avstår läkaren oftast från att sy på grund av infektionsrisken. Såret får läka av sig själv.

Om du skurit dig kan nerver eller senor ha skadats. Du kan själv försiktigt känna efter om du kan röra på den del av kroppen som är skadad. Du kan också kontrollera att känseln är som vanligt nedanför såret. Om rörelse eller känsel är påverkad ska du kontakta vården.

Ibland blir såret infekterat. Det märker du om såret börjar göra mer ont efter något dygn, och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan du pröva att rengöra såret igen extra noga, ett par gånger om dagen. Tvätta med vatten och mild tvål. Om det inte hjälper utan rodnaden istället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om du får feber ska du kontakta vårdcentralen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Kontrollera stelkrampsskyddet

Vid alla typer av sårskador som kan ha kommit i kontakt med stelkrampsbakterier bör stelkrampsskyddet ses över. Stelkrampsbakterier finns bland annat i jord, även i vanlig matjord, och i saliven hos vissa djur.

De flesta personer som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Om det är mer än 20 år sedan du senast blev vaccinerad kan du behöva förnya din vaccination. Om du är osäker på om du har stelkrampsskydd bör du kontakta vården.

En stelkrampsvaccination vid skadetillfället utgör inget skydd för den aktuella skadan utan är en förebyggande åtgärd för framtida skydd. Immunglobulin kan ibland behövas för den aktuella skadan.

Publicerad:
2015-02-03
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin, Vänersborg

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg