Vanliga frågor och svar om cancer

Hur uppstår cancer?

Hur uppstår cancer?

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Till slut kan en klump av celler ha bildats, en tumör, även om inte alla cancerformer bildar tumörer.

Fäll ihop

Hur vanligt är cancer?

Hur vanligt är cancer?

Var tredje person i Sverige kommer att få cancer någon gång under sin livstid. Sjukdomen har blivit vanligare, framför allt eftersom vi blir allt äldre. De flesta som får cancer är över 65 år.

Fäll ihop

Vem får cancer?

Vem får cancer?

Alla kan få cancer. Barn kan också få cancer även om det är ovanligt. Ungefär 300 barn får cancer varje år medan närmare 50 000 vuxna varje år får ett cancerbesked. Det är vanligast att cancer upptäcks hos äldre människor, dels för att åldrandet i sig påverkar cellerna, dels för att det tar lång tid för en cellförändring att utvecklas till en cancertumör.

Fäll ihop

Hur vet man om man har cancer?

Hur vet man om man har cancer?

En del, men inte alla cancerformer har tidiga och tydliga symtom. Andra former upptäcks inte förrän cancertumören blivit stor eller spritt sig i kroppen. Därför upptäcks sjukdomen ibland sent, och ibland av en slump vid någon form av hälsokontroll som har andra orsaken. Om man har symtom som man vill veta orsaken till ska man alltid kontakta en vårdcentral eller ringa till sjukvårdsrådgivningen.

Fäll ihop

Hur många blir friska?

Hur många blir friska?

Det skiljer sig mycket åt mellan olika cancerformer men de flesta som får cancer blir friska. Fyra av fem barn som får cancer blir friska, och flera cancerformer hos vuxna har också en mycket god prognos, särskilt om cancern upptäcks tidigt. Genom att mycket forskning görs inom cancerområdet och genom nya behandlingsmetoder så ökar hela tiden möjligheten för sjukvården att bota fler människor med cancer. Det gör också att även den som inte blir frisk kan leva allt längre med sin sjukdom.

Fäll ihop

När kan man säga att man är frisk?

När kan man säga att man är frisk?

Det finns alltid en risk att några cancerceller överlever behandlingen och att sjukdomen kommer tillbaka, ibland efter lång tid. Därför använder sjukvården ofta ordet färdigbehandlad istället för frisk eller botad. Man brukar också prata om fem- eller tioårsöverlevnad i statistiken eftersom risken för återfall minskar kraftigt efter fem till tio år, beroende på hur sjukdomen såg ut från början. I statistiken mäter man alltså hur många som överlevt i fem, respektive tio år efter att ha fått sin diagnos.

Fäll ihop

Kan man skydda sig mot cancer?

Kan man skydda sig mot cancer?

Ingen kan skydda sig helt eftersom det inte går att säga exakt varför vissa celler skadas och fortsätter att växa okontrollerat. Det finns ett starkt samband mellan rökning och cancer. Det finns också ett bevisat samband mellan solstrålar och cancer. Övervikt och för lite fysisk aktivitet ökar risken för flera vanliga cancerformer. Så genom att inte röka, eller sluta om man redan röker, och genom att undvika att vara i starkt solsken samt att röra på sig och hålla en normal vikt minskar man de mest tydliga risker som följer med vår livsstil. Man kan ändå få cancer, men man har gjort vad man kan för att minska risken.

Dessutom finns vissa metoder att upptäcka cancer tidigt, genom kontroller som man kallas till av vården. Genom att gå på de kontrollerna har man större chans att bli botad om cancern upptäcks tidigt.

Tidningar, radio och TV rapporterar ofta om olika forskningsresultat som visar att vissa ämnen eller vissa beteenden ökar risken för cancer. Men inga studier har ännu visat sig så avgörande att det har lett till tydliga rekommendationer från sjukvården eller myndigheter som arbetar med folkhälsa. Därför behöver man inte aktivt göra något på grund av de olika cancerlarm som dyker upp.

Slutsatsen är alltså att man inte helt kan skydda sig mot cancer, men det man kan göra är att:

  • Sluta röka
  • Undvika att utsätta huden för kraftigt solljus
  • Gå på de kontroller som sjukvården kallar till, som mammografi och cellprovtagning.
  • Motionera och undvika att gå upp i vikt
Fäll ihop

Varför är det viktigt att gå på mammografi eller cellprovtagning?

Varför är det viktigt att gå på mammografi eller cellprovtagning?

Det går att upptäcka bröstcancer tidigt med mammografi och genom att cancern behandlas tidigt kan fler kvinnor bli friska. Vid cellprovtagning från livmoderhalsen kan livmoderhalscancer upptäckas tidigt. Ännu vanligare är att det som upptäcks är förstadier till cancer som kan behandlas redan innan de ens har utvecklas till cancer. Även om man är vaccinerad mot HPV-virus som kan leda till cellförändringar ska man gå på cellprovtagningar eftersom vaccinet inte skyddar mot alla former av viruset.

Fäll ihop

Är cancer ärftligt?

Är cancer ärftligt?

Cancer har oftast inte ärftliga orsaker som dagens forskning känner till. Det finns forskning som visar att ungefär 5-10 procent av alla cancerfall har en känd genetisk orsak. Vissa gener som styr en del cancersjukdomar är kända. Om man har många nära släktingar som fått samma cancerform kan man kontakta en vårdcentral för att få remiss till en ärftlighetsmottagning. Om det visar sig att man bär på gener som ger en hög risk för cancer kan man få förebyggande behandling eller gå på täta kontroller.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-01-21
Redaktör:

Karin Lignell, 1177.se

Granskare:

Gunilla Enblad, cancerläkare, Uppsala Akademiska sjukhus